Balans nr 8-9 2011

5 frågor

Anders Wijkman är tidigare EU-parlamentariker för kristdemokraterna och aktiv i klimatdebatten. Tidigare i år kom han och Johan Rockström ut med boken Den stora förnekelsen (Medströms förlag) med skarp kritik mot dagens ekonomiska system.

1. Du menar att det finns en tydlig koppling mellan skuldkrisen och miljöproblemen, på vilket sätt?

– De är delar av samma problem, vi lånar av framtiden i både penningekonomin och naturen. Det som är anmärkningsvärt i dagens debatt om skuldkrisen är att så få kopplar ihop den med jordens resurser. Under 1900-talet sjönk råvarupriserna med 70 procent. Bara under de senaste tio åren har de stigit med minst lika mycket. Ekonomin kan inte fortsätta att växa som tidigare, vilket innebär att det kommer att bli än svårare att betala tillbaka de stora skulderna.

2. Hur kunde ekonomerna räkna så fel?

– Ekonomer utgår från att skafferiet är oändligt stort. Det förhållningssättet kunde man ha för 200 år sedan när de teorier som ligger till grund för dagens nationalekonomi utvecklades. Men sedan dess är vi åtta gånger fler människor och världsekonomin är minst ett par hundra gånger större.

3. Du talar om brister i bokföringen, hur då?

– Vi har ingen bokföring som håller koll på hur viktiga ekosystem och naturresurser utvecklas. Det innebär att vi kör planeten utan en ordentlig balansräkning. Problemet är att nationalekonomer i allmänhet ägnat så lite möda åt att förstå naturvetenskapen. Ingen har koll på hur man värderar naturkapital eller så kallade ekosystemtjänster. FN-initiativet TEEB (The economics of ecosystems and biodiversity) är ett första ambitiöst försök att skissa på en sådan värdering.

4. Har revisions- och rådgivningsbranschen en roll i detta?

– Absolut, branschen har en väldigt viktig funktion. Den värderar ju både risker och tillgångar. Vad som behövs är ett samarbete mellan nationalekonomer, naturvetare och revisorer på alla nivåer: global, nationell och företagsnivå. Det gäller att inte bara hålla reda på resursflöden utan även lagerresurser, exempelvis ett fiskebestånd. Om fiskebeståndet tar slut blir ju konsekvensen negativ för ekonomin på sikt. Överfiske – eller utfiskning – är vad vi kallar oekonomisk tillväxt.

5. Vad kan man göra, konkret?

– REDD (Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation) – inom klimatkonventionens ram – är det första praktiska exemplet på att man kan värdera ett ekosystem. Det fungerar så att skogsägarna, det vill säga fattiga länder, kompenseras för att inte avverka skogen.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%