Innehåll

Balans nr 8-9 2011

Europafrågor: Det behövs mer Europa

Mitt i sommaren hettade det till ordentligt på finansmarknaden. Men någon lysande sol har inte synts till och himlen är långt ifrån klarblå.

Vad är det egentligen som händer? Ja, den frågan har många ”förstå-sig-påare” försökt besvara den senaste tiden. Men svaren svajar lika mycket som världens börser. Grekland sägs ha utgjort startskottet på dagens kris i Europa, men landets ekonomi utgör endast omkring två procent av EU:s samlade ekonomi. Ändå har ett litet lands ekonomiska problem lett till att det europeiska samarbetet har hamnat i en politisk kris. Är EU och eurozonen verkligen så sårbara?

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har försökt förklara att marknadens oro till stor del beror på missar i kommunikationen. Men kan det verkligen vara så enkelt att det bara handlar om kommunikation?

Redan 2009 bildade Europaparlamentet ett särskilt utskott, utskottet för den finansiella, ekonomiska och sociala krisen (Cris), för att analysera orsakerna till den dåvarande finanskrisen och föreslå åtgärder för att säkerställa en långsiktigt hållbar tillväxt. Resultatet av denna analys utmynnade i en resolution som antogs av parlamentet under sommaren. I den konstateras att en övergång från politik och kostnader på nationell nivå till EU-nivå för gränsöverskridande områden som energi och transporter skulle förbättra avkastningen och minska kostnaderna i och med att det skapas stordriftsfördelar. Det skulle också ge en välbehövlig skjuts åt EU:s konkurrenskraft. Resolutionen förklarar orsakerna bakom de pågående kriserna och ger förslag till hur man kan undvika ekonomiska kriser i framtiden. Resolutionen slår också fast att EU står vid ett vägskäl som innebär att integrationen måste fördjupas, för att unionen inte ska glida isär och gå in i en era av populism och nationalism.

Den svenska Europaparlamentarikern Olle Schmidt (FP) sa i samband med utformningen av resolutionen: ”Vi behöver mer Europa, inte mindre. Nationalism får inte återigen få fotfäste i Europa. Vi måste bejaka frihandel, globalisering och rörlighet över gränserna. Vi måste få ett tydligare och starkare Europa. Rapporten är visionär och framåtblickande.”

En grundlig analys finns alltså redan, men vem tar vara på de resultat som Europaparlamentet fått fram och ser till att förslagen blir verklighet?

Ewa Fallenius är press- och EU-ansvarig på Far. Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer