Innehåll

Balans nr 8-9 2011

Debatt: Visst är kvinnorna på frammarsch

Genom att belysa jämställdhetsfrågan i ett längre tidsperspektiv och inte bara ta hänsyn till könsfördelningen bland delägarna i de största revisionsbyråerna får man en delvis annan bild än den som normalt rapporteras. Då visar det sig att kvinnorna är på frammarsch i revisions- och rådgivningsbranschen, skriver Eva Wallerstedt och Peter Öhman.

Under temat jämställdhet noterades det i en artikel i Balans nr 3/2011 att det inte skett några större förändringar avseende andelen kvinnliga delägare i de största revisionsbyråerna de senaste åren. Med det som grund konstaterades att jämställdhetsarbetet i branschen lämnar en del i övrigt att önska. Vi menar att det kan vara bra att belysa jämställdhetsfrågan i ett längre tidsperspektiv och att även beakta andra saker än andelen kvinnliga delägare i de största revisionsbyråerna för att bedöma om kvinnorna är på frammarsch i revisions- och rådgivningsbranschen eller inte.

I ett kapitel i den nyligen publicerade boken Aktörer och marknader i omvandling redogör vi för kvinnornas intåg i revisions- och rådgivningsbranschen. Där konstaterar vi att det funnits flera traditionella mansyrken i Sverige och att revisor och läkare ingår bland dessa. Så sent som 1950 var mer än 90 procent av alla revisorer och läkare män. Med tiden har mansdominansen i dessa branscher minskat. I dag är en knapp majoritet av alla läkare män. Det betyder att läkarkåren är en jämställd bransch enligt definitionen att män och kvinnor ska vara lika representerade inom intervallet 40 till 60 procent. Inom revisions- och rådgivningsbranschen är det svårare att hävda att det råder jämställdhet (även om man kan mäta jämställdhet på olika sätt). Klart är i alla fall att både antalet och andelen kvinnor har ökat avsevärt sedan 1950-talet. Att kvinnorna på allvar gjort sitt intåg i branschen visas tydligast bland revisorsassistenterna. I vårt bokkapitel utgår vi från uppgifter från sex av de sju största revisionsbyråerna i Sverige (PwC, KPMG, Deloitte, Grant Thornton, BDO och Mazars SET). Med dessa uppgifter som grund visar sig andelen kvinnliga revisorsassistenter i genomsnitt uppgå till 60 procent.

För att visa hur förhållandet mellan kvinnliga och manliga revisorer har förändrats från det att de sex första revisorerna (alla män) auktoriserades 1912 tar vi hjälp av tabell 1 till höger över antalet och andelen kvinnliga auktoriserade revisorer för sju olika år. Tabellen visar att även om två kvinnliga pionjärer* auktoriserades redan 1914 dröjde det ända till 1970-talet innan det fanns fler än tio kvinnliga auktoriserade revisorer i FAR (Far hette då Föreningen auktoriserade revisorer, FAR, reds anm).

Tabell 1 visar också att kvinnorna började flytta fram sina positioner mätt i både antal och andel auktoriserade revisorer i anslutning till att alla svenska bolag enligt aktiebolagslagen skulle anlita auktoriserade eller godkända revisorer. Lagändringen ledde till ett rejält uppsving för branschen. Antalet auktoriserade revisorer ökade närmast explosionsartat på 1980-talet och 1989 hade andelen kvinnliga FAR-revisorer ökat till 14 procent. Därefter fortsatte ökningstakten och i slutet av 1990-talet hade andelen kvinnor stigit till 28 procent. I dag är cirka en tredjedel av landets drygt 4.000 auktoriserade och godkända revisorer kvinnor, enligt Revisorsnämndens statistik.

Tabell 1: Antal och andel kvinnliga auktoriserade revisorer

År Antal kvinnorAndel kvinnor (%)
19120 0
1914214
193413
195411
19743
198919214
199945128

Källa: Aktörer och marknader i omvandling, Uppsala universitet, 2011.

I sammanhanget är det värt att notera att könsfördelningen skiljer sig åt i olika åldersgrupper. Revisorsnämndens statistik visar att ju lägre ned i åldrarna man kommer desto högre är andelen kvinnliga auktoriserade och godkända revisorer. I åldersgruppen 50–59 år är strax över 20 procent av de auktoriserade och godkända revisorerna kvinnor. I åldersgruppen 30–39 år är 45 procent kvinnor. Om kvinnorna (både revisorsassistenter och yngre auktoriserade och godkända revisorer) väljer att stanna kvar i branschen kan man förvänta sig att könsfördelningen kommer att fortsätta förändras i den pågående riktningen.

Även om revisions- och rådgivningsbranschen av allt att döma kommer att uppfylla definitionen för en jämställd bransch – mätt i andelen auktoriserade och godkända revisorer – inom inte alltför många decennier, är det troligt att andelen kvinnor i ledande befattningar och på prestigefyllda poster kommer att släpa efter.

För en revisor ses det normalt som ett steg i karriären att bli erbjuden en hög chefsbefattning inom den revisionsbyrå där hon eller han är verksam. Ännu mer prestigefyllt är det att bli delägare. Ett viktigt kriterium för att komma ifråga som delägare är att ha en kundstock som skapar sysselsättning åt både sig själv och andra och som ger revisionsbyrån betydande intäkter. Att arbeta upp en sådan kundstock tar normalt många år för en auktoriserad eller godkänd revisor. Enligt artikeln i Balans nr 3/2011 är andelen kvinnliga delägare i de sju största revisionsbyråerna 16 procent. Samtidigt som denna siffra kan vara nedslående, kan man konstatera att eftersläpningen inte är alarmerande med tanke på den låga andelen erfarna kvinnliga auktoriserade och godkända revisorer. Vid en sådan jämförelse kan siffran 16 procent tolkas på ett delvis annat sätt än när den står för sig själv.

När vi i vårt bokkapitel övergår till de kanske mest prestigefyllda uppdragen, de som påskrivande revisor i börsbolag, visar det sig på nytt att kvinnorna ligger efter männen, men också att kvinnorna har flyttat fram sina positioner de senaste 20 åren. Tabell 2 bygger på uppgifter från SIS Ägarservice AB och böckerna Styrelser och revisorer i Sveriges börsföretag för åren 1990–1991, 2000–2001 och 2010–2011. Tabellen visar att vart åttonde uppdrag (12,8 procent) som påskrivande revisor gick till en kvinna 2010. Tio år tidigare gick enbart vart trettionde uppdrag (3,2 procent) till en kvinna. Värt att notera är att antalet kvinnliga börsbolagsrevisorer ökade under denna tioårsperiod samtidigt som antalet uppdrag som börsbolagsrevisor minskade. Går vi ännu längre tillbaka, till 1990, var kvinnliga börsbolagsrevisorer ytterst sällsynta.

Var står då revisions- och rådgivningsbranschen i dag när det gäller jämställdhet och vad kan vi förvänta oss framöver? Branschen är fortfarande mansdominerad, särskilt på de prestigefyllda posterna. Om man tar hänsyn till den stora mansdominansen bland erfarna auktoriserade och godkända revisorer framstår dock inte siffrorna för andelen kvinnliga delägare i de stora revisionsbyråerna (16 procent) och andelen kvinnliga börsbolagsrevisorer (13 procent) som exceptionellt låga. Även om det finns barriärer som kvinnliga revisorer måste forcera för att avancera i karriären, är det sannolikt så att förutsättningarna för att det ska bli fler kvinnliga delägare och börsbolagsrevisorer ökar i takt med att de kvinnliga revisorerna blir erfarnare. Vi kan också konstatera att det finns fler kvinnliga än manliga revisorsassistenter. Givet den nuvarande fördelningen mellan kvinnliga och manliga studenter på ekonomutbildningarna vid landets universitet och högskolor finns det ingen anledning att tro annat än att utvecklingen går mot en ökad andel kvinnliga revisorsassistenter, vilket i sin tur borgar för att andelen kvinnliga auktoriserade och godkända revisorer kommer att fortsätta att öka.

Tabell 2: Antal och andel kvinnliga börsbolagsrevisorer

År Antal kvinnorAndel kvinnor (%)
199030,6
2000173,2
20103712,8

Källa: Aktörer och marknader i omvandling, Uppsala universitet, 2011.

För att en bransch ska klassas som jämställd krävs enligt vår mening inte bara att kvinnor och män är lika representerade (inom intervallet 40–60) i branschen som helhet, utan att de är det på alla nivåer. Arbetet för att nå en på alla plan jämställd revisions- och rådgivningsbransch kommer förmodligen att vara krävande. Det gäller inte bara ifråga om att öka andelen kvinnliga delägare och börsbolagsrevisorer. En lika viktig fråga för branschen är hur män ska lockas till revisorsyrket. Om man ser revisorsassistenterna som en egen kategori anställda kommer den snart att befinna sig utanför intervallet för vad som är att betrakta som jämställt.

*) De två föregångarna var systrarna Thyra och Dagmar Svensson. Båda genomgick Handelshögskolans prövning i bokförings-­, balans- och revisionsteknik, vilket krävdes för auktorisation. Efter 1922 saknas Dagmar Svensson i FAR:s ledamotsförteckning. Eventuellt kan hon ha ingått äktenskap och enligt den tidens sed upphört med verksamhet utanför hemmet. Thyra Svensson blev kvar inom professionen fram till mitten av 1940-talet. Att systrarnas pionjärinsatser inom den svenska revisorsprofessionen i stort sett inte har uppmärksammats kan tyckas något märkligt.

Eva Wallerstedt är professor emeritus vid Uppsala universitet och verksam vid Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) vid Mittuniversitetet.

Peter Öhman är ekonomie doktor, föreståndare för CER och verksam som lärare och forskare vid Mitt-universitetet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%