Innehåll

Balans nr 8-9 2011

Debatt: Revisionens kvalitet är det viktigaste

Marianne Sandén Ljungberg och Lars Wahlström, vd respektive styrelseordförande i Mazars SET, uttrycker i Balans nr 6–7/2011 förvåning över Fars svar till EU-kommissionen avseende grönboken om revision. Förvåningen handlar mest om att Far avvisar förslagen om gemensam (delad) revision och byrårotation.

En ledstjärna för Far är att argumentera för lösningar som är långsiktigt bra för näringsliv och samhälle. Andra viktiga utgångspunkter i remissarbetet, där vi hade en bred representation från branschen, var att stärka revisorsrollen och förtroendet för den finansiella rapporteringen. Det sätter revisionens kvalitet i fokus. Därför kritiserar vi förslag som gör revisorsrollen otydlig och som riskerar att urholka värdet av revisionen. Vi kritiserar även förslag som leder till sämre bolagsstyrning och reglering som driver kostnader utan motsvarande nytta, och detta oavsett om branschen får mer jobb.

I artikeln talar Marianne Sandén Ljungberg och Lars Wahlström sig varma för krav på gemensam revision i börsbolag för att öka konkurrensen i det marknadssegmentet. I grönboken diskuteras möjligheten att en big four-byrå alltid ska dela revisionen med en revisionsbyrå utanför big four-kretsen. Vid första anblick kan detta låta tilltalande, men ett sådant upplägg riskerar att permanenta big four som ”institution” snarare än att skapa incitament för en revisionsbyrå att växa i kapp och förbi big four-byråerna. Det är också svårt att se att gemensam revision generellt leder till en bättre revision.

Borde inte marknaden redan ha upptäckt det i så fall? Det är i dag bara Frankrike som har krav på gemensam revision och återkopplingen därifrån är – i motsats till vad artikelförfattarna påstår – inte övertygande. I Danmark, som tidigare hade gemensam revision, har majoriteten av företag övergivit den lösningen. Allt talar dessutom för att gemensam revision är dyrare för företagen utan en motsvarande ökning av vare sig nytta eller kvalitet. Far tror därför inte att just gemensam revision är det bästa sättet att öka dynamiken i branschen och antalet aktörer på storföretagsmarknaden.

Förslaget om byrårotation är, enligt Fars uppfattning, att inskränka ägarnas rådighet över företagen. Far menar att företagen och deras ägare själva måste ta ansvar för valet av revisor och, när så är påkallat, överväga eller genomföra byte av revisionsbyrå.

Italien har som enda land tvingande byrårotation och våra italienska kollegor hälsar att rotationen snarare har lett till ökad koncentration till de större byråerna. Det visar sig att företag vid byte av revisor ofta byter till en större revisionsbyrå. Dessutom begränsas konkurrensen på rådgivningssidan av att en byrå som hoppas på ett kommande revisionsuppdrag måste ligga lågt med rådgivning för att klara oberoendefrågan när det väl blir dags för rotation. En annan viktig invändning mot byrårotation är att ett företag kan tvingas byta revisionsbyrå vid sämsta tänkbara tidpunkt för just det företaget. Hur bra är det om alla finansiella företag, och andra också för den delen, måste byta revisionsbyrå mitt under brinnande finanskris?

Men, vi måste samtidigt ta till oss att grönboken är ett uttryck för att revisionens alla intressenter inte är nöjda med vad revisionen levererar, till exempel som varningsflagg inför annalkande problem i ett företag. Det finns ingen given eller enkel lösning, men många är överens om att något måste göras för att revisionen ska bli än mer relevant och värdeskapande. Från Fars sida välkomnar vi att EU och andra internationella aktörer nu uppmärksammar revisorns rapportering. Nuvarande revisionsberättelse kritiseras ju för att vara alltför ”digital” – tillstyrker eller avstyrker. Det är därför glädjande att IAASB nyligen har sänt ut en ny revisionsberättelse på remiss. Förhoppningsvis kan den bättre matcha marknadens ökade förväntningar på revisorns rapportering. Vi argumenterar också outtröttligt för en översyn av revisorns skadeståndsansvar. En sådan skulle, liksom ytterligare harmonisering och förenkling av regelverken inom EU, bana väg för fler aktörer på revisionsmarknaden för större företag.

Den som vill påverka branschens framtid måste vara allt annat än tyst. Låt oss därför fortsätta att stöta och blöta olika argument och åsikter. Bra vinklingar och förslag letar sig alltid vidare.

Dan Brännström är Fars generalsekteterare.

Helene Agélii är fars chefsjurist.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%