Innehåll

Balans nr 8-9 2011

Gästkrönika: Bussighet är lönsamt

”Alla möten ger något, om vi vill. Genom att vara lite mer öppna kommer vi få reda på massor med spännande saker.”

Att mingla och nätverka handlar inte om att gå på events och snurra ett vinglas, det är en strategisk marknadsförings-kanal som blir mer lönsam ju bussigare du själv är.

Vi har nog alltid tagit hand om varandra. I bondesamhället delade man till och med på hästen eller traktorn och hjälptes åt att bygga ladan eller skörda. ”Potatislovet” för skolbarn har sedan länge upphört, men det är fortfarande aktuellt att hjälpas åt. Nu kanske mer än någonsin.

I dag hör och läser vi ordet nätverka dagligen. Det är inne att tillhöra en grupp som känner varandra väl och som hjälps åt att sälja och marknadsföra varandra. Rotary är nog den äldsta och mest spridda. Gemensamt för nätverken är att dess medlemmar träffas personligen. Alla communities på internet i all ära, men det är när vi ses och pratar som vi lär känna varandra. Ett mejl eller chatt kan inte ersätta ett telefonsamtal och ett telefonsamtal kan inte ersätta ett fysiskt möte.

Det är svårt att nätverka. Det är inte många som verkligen har förmågan; att på ett naturligt sätt prata gott om andra, att berätta om någon man känner för någon annan. Att på ett självklart sätt, utan förbehåll, ge tips och bjuda på sina kontakter när någon berättar om något som han eller hon behöver hjälp med.

Genom den bussigheten når ens kontakter ut till personer och marknader man inte känner. Det blir en win-win-situation. Då blir bussighet lönsamt. Förhoppningsvis återgäldas bussigheten så småningom.

För att kunna nätverka måste vi lära känna nya personer, vi måste kunna mingla. Många känner sig obekväma att gå ensamma på tillställningar och ”bara börja prata” med folk de inte känner. Om man däremot blir presenterad först är det lättare att inleda konversationer och det känns mindre påfluget. Men även här har vi mycket att vinna på att proffsmingla. Det går att lära sig. Alla möten ger något, om vi vill. Genom att vara lite mer öppna kommer vi få reda på massor med spännande saker. Men det kräver förstås att vi kan lyssna intresserat när någon annan talar och inte bara prata på om oss själva.

För några veckor sedan arrangerade jag en paneldebatt om bussigheten i affärsvärlden i samband med släppet av min tredje bok som handlar om att nätverka på ett lönsamt och bussigt sätt. Då fastslogs att nätverkandet, det sätt som många av oss i dag träffas på, har ersatt våra kyrkobesök och att det nu nästan är som en egen religion. En plats där man kan få styrka och dryfta sina problem, för att få hjälp, glädje och förtröstan.

Sant eller inte, men vi har allt att vinna på att bry oss om andra. Speciellt om dem som vi känner extra väl och som vi verkligen gillar. Jag kallar dessa personer för bundsförvanter, som bästisar man hade i skolan, personer som gör gott för en och som bryr sig, som tänker till och vågar stå upp för en. Jag kallar det för ”kommunikationssamhället”, när vi kommunicerar om, med och för varandra.

Men hur får man lönsamhet av det här? Är inte risken stor att det kräver en massa jobb eller att man bara delar med sig utan att få något tillbaka? Visst händer det att någon som är bussig och bjuder på ingångar och tips kan bli utnyttjad. Men oftast får man något tillbaka, även om det kanske inte alltid är av den person man själv gav till.

Många gånger gör en positiv handling att världen förändras, om så bara i det lilla. Med en strategi och förståelse för hur marknadsekonomin och nätverksekonomin fungerar kan du nå det du vill. En viktig förutsättning är att du vet vad du vill uppnå. En annan är det viktiga efterarbetet, det vill säga uppföljning.

Kevin Bacon myntade begreppet ”six degrees”, att det aldrig är längre än sex steg till vem som helst i hela världen. Någon känner någon, som känner personer som du vill få tag i. För att börja fråga måste du veta vad du vill uppnå, vem du vill träffa och vad du ska säga till den personen. Du måste veta dina mål och vad du drömmer om. Sedan är det bara att följa upp trådarna och tipsen du får.

Lycka till!

Katarina Widoff är utbildare, inspiratör och författare inom områden som mingla, nätverka och må bra. Hennes senaste bok är ”Marknadsför dig med personliga kontaktnät – Bussighet är lönsamt!”.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%