Innehåll

Balans nr 10 2011

Ledare: Är det bara det mätbara som räknas?

Hur mäter man nyttan av forskning? Frågan är synnerligen intressant med tanke på att Sverige befinner sig i världstoppen när det gäller forskningsutgifternas andel av BNP. Inom exempelvis medicin och byggnadsteknik är det sannolikt tämligen enkelt att mäta nyttan av forskningen, medan det kan vara knepigare inom humaniora och samhällsvetenskap. Det kan ju handla om frågeställningar som bidrar till att hantera globala utmaningar som fattigdom och miljöförstöring, men också idéer som syftar till att gynna företagande och entreprenörskap. Och hur mäter man sådant?

Thomas Carrington, universitetslektor i Uppsala, menar emellertid att stora delar av dagens forskning inom företagsekonomi är direkt tillämpbar i praktiken. Som exempel på ”tydliga forskningsprodukter” nämner han balanserade styrkort och redovisning till verkligt värde. Läs om forskning på sidorna 18–21.

En person som vigt sitt liv åt forskning är Bino Catasús, professor i redovisning och revision vid Stockholms universitet. Han är något så ovanligt som en ekonom som njuter av att ha fel. Läs mer om Bino Catasús på sidan 14.

Och än verkar inte sista ordet vara sagt angående byrårotation. I detta nummer ger Peter Malmqvist nytt bränsle till debatten. Han menar att det finns två sätt att återupprätta revisionens status och anseende. Antingen går byråerna tillbaka till att syssla med enbart revision eller så införs byrårotation för att luckra upp kopplingen mellan revision och konsultation. Läs mer på sidan 26.

Återstår att se om någon fattar pennan och skriver ett genmäle.

Trevlig läsning!

Pernilla Halling

pernilla.halling@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%