Innehåll

Balans nr 10 2011

Europafrågor: Varför detta ointresse för EU?

Så har det tyvärr hänt igen – ännu ett seminarium om EU:s inre marknad har fått ställas in. En revisionsbyrå i Malmö planerade ett halvdagsseminarium om möjligheterna med EU:s inre marknad. Ett gediget program med sju föredragshållare var sedan lång tid tillbaka planerat denna eftermiddag. De små och medelstora företagen skulle få fördjupad kunskap om hur de skulle kunna lyfta sina affärer genom att ta tillvara den enorma potential som finns inom EU:s gränser. Men så blev det alltså inte. Antalet anmälda företag var alldeles för lågt och arrangören fick ställa in.

Jag planerade en turné för två år sedan med ett liknande tema, men vi fick ställa in flera seminarier på flera orter. Varför är företagen inte intresserade av de affärsmöjligheter som EU:s inre marknad erbjuder? Vi vet med hjälp av tidigare undersökningar att kunskapen om EU:s inre marknad bland svenska företagare är låg, men vi vet också att de vill ha mer information och utbildning i ämnet. Men när denna kunskap erbjuds så vill företagen inte vara med!

Fullbordandet av EU:s inre marknad med 30 länder är långt ifrån klart. Det är EU-kommissionen väl medveten om och de arbetar därför målmedvetet med att ta bort de hinder som återstår. Initiativet Small Business Act syftar till att lyfta fram små och medelstora företag och nyligen kom 2011 års upplaga av Stora planer för små företag – Detta gör EU för små och medelstora företag (se: http://ec.europa.eu/small-business).

På ett högre plan har EU-kommissionen tagit fram rapporten 12 arbetsområden för den inre marknaden år 2012: tillsammans för förnyad tillväxt. I dagens ekonomiska kris är det än mer viktigt att hitta verktyg för att stärka EU:s grund och förenkla livet för företag, medborgare, konsumenter och arbetare.

Att utvidga sin verksamhet till andra länder passar naturligtvis inte alla företag. Men att åtminstone fundera på möjligheten skulle nog få fler att intressera sig för en etablering i ett annat EU-land. Vilken marknad skulle kunna vara intressant för mitt företag? Var finns mina konkurrenter? Kan de ta sig in på min hemmamarknad? Det finns mängder att frågor som en företagare bör ta ställning till. Försök ta dig tid att sätta dig ner och fundera på dessa frågor – du kanske kan be din revisor om hjälp?

Ewa Fallenius är press- och EU-ansvarig på Far. Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%