Innehåll

Balans nr 10 2011

Profil i Balans: Bino Catasús – Ekonomen som Njuter av att ha fel

Han har tilldelats ”Ballerinapriset” och i en utvärdering beskrevs hans undervisning som ”stand up economy”. Personlighetstester visar att han egentligen inte passar som forskare. Ändå ägnar Bino Catasús all sin yrkesverksamma tid åt forskning, särskilt inriktad mot redovisning.

Forskning om kapitalmarknadens användning av icke-finansiella siffror, konsekvenserna av International Financial Reporting Standards (IFRS) och konsumtion av siffror som tas fram vid redovisning har ersatt föreläsningar om hur man vårdar sjuka djur. I lokalerna där Veterinärhögskolan höll till från början av 1900-talet fram till mitten av 1970-talet finns sedan flera år tillbaka Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

Området kallas Kräftriket, ett namn som kan härledas till slutet av 1700-talet då det fanns en krog i området som serverade kräftor från Brunnsvikens vatten. Bino Catasús placerar sin kaffekopp bredvid snusdosan på bordet ute på takterrassen, med utsikt över området. Han behåller solglasögonen på, trots att han sätter sig i skuggan och börjar engagerat tala om sin väg till professuren i redovisning vid Stockholms universitet som han tillträdde i september 2008. Han anställdes dock vid institutionen redan 2002 efter att ha disputerat året före.

– Egentligen ville jag bli skådis, men jag kom inte in på något annat än företagsekonomi. Jag kom in som 85:e reserv. Precis som många andra ekonomer läste jag för att jag inte visste vad jag skulle göra i stället. Det är en av utmaningarna som lärare, att få studenterna att bli engagerade och att hitta rätt, säger han.

Precis före sommaren tilldelades Bino Catasús ”Ballerinapriset”. Namnet till trots har det inget med dans att göra, Ballerinapriset är en utmärkelse som varje år tilldelas en lärare eller annan medarbetare inom Företagsekonomiska institutionen, som på något sätt bidragit till ”den goda akademin”. Läraren nomineras och väljs av studenterna vid institutionen och Bino Catasús, som även varit nominerad tidigare år, säger att han är mycket hedrad över att ha fått priset. Studenterna tycker att han har humor och entusiasm, skapar perspektiv och dramatiserar.

– Kanske har det att göra med att jag ville bli skådespelare, att jag trivs med att undervisa. Jag tror att det är via dramatiken som folk kommer ihåg. Men att lära ut? Nja, det kan jag inte. Däremot kan jag skapa intresse för att lära in, säger han.

Som professor består hans jobb av att undervisa, forska själv samt att handleda doktoranderna som antagits till forskarutbildningen.

– Utmaningen för mig ligger i att få studenterna att utmana sig själva, att våga ställa frågor som de aldrig tidigare har ställt. För doktoranderna handlar det om att hitta rätt ambitionsnivå. Men alla kan inte bli doktorander. Det krävs att man har nyfikenheten och envisheten.

Bino Catasús räds inte omvägar och ser forskningen som ett förberedande av undervisningen. Utan forskning kan man aldrig få några bra studenter, menar han. För studenter och forskare finns en gemensam ledstjärna – att våga ställa kritiska frågor.

– Man kan jämföra det med en femåring som hela tiden ställer frågan varför? Någonstans i uppväxten dödar vi det, och det gäller att hitta tillbaka dit. Det är också viktigt att bejaka omvägar, våga läsa saker som inte direkt har att göra med det du arbetar med. Det finns ingen onödig kunskap.

Som vice ordförande i Svenska Revisionsakademin och Sveriges representant i European Accounting Association (EAA) försöker Bino Catasús påverka forskningssituationen till det bättre, både för dem som är verksamma i dag och för dem som kan tänkas bli verksamma i framtiden.

Bino Catasús konstaterar att det det roligaste med att forska är att skriva. Och det finns bara ett sätt att skriva bra, och det är att skriva om.

– Inte sällan när jag skriver märker jag att jag är oense med mig själv. Att texten kräver sin förklaring. Poängen är att kunna njuta av att ha fel. Har jag fel så tänker jag: va härligt, då har jag lärt mig något. Ibland inser jag att jag har tänkt fel i flera år, jäklar va intressant!, säger han.

Hans grundläggande inställning är att sanningar i allra högsta grad är temporära. Annars skulle världen i dag se ut som för 100 år sedan.

– Ta Einstein till exempel, innan honom förstod man inte hur tid fungerade utan såg på den på ett annat sätt, som man då uppfattade som sant. Alla sanningar är temporära.

Forskarvärlden kan i vissa fall upplevas som väldigt distanserad från dem som verkar praktiskt i revisions- och rådgivningsbranschen. Det vill Bino Catasús ändra på, och han hoppas att man kan nå ut genom seminarier, böcker, tidningsartiklar och att delta i debatten.

– Vi är inte särskilt duktiga på det, men vi försöker bli bättre. Men det kräver också att branschen är intresserad, annars kan vi inte hjälpa till. Det vi kan göra är att bidra med nya perspektiv. Vi kan skapa en djupare förståelse för yrket genom interdisciplinära studier och genom att titta på internationella trender.

Då och då får han på omvägar höra att ”professorerna inom akademin har ingen aning om vad de talar om”.

– Det är klart att vi inte vet bäst när det gäller revisorernas faktiska jobb. Den biten kan de mycket bättre, tack och lov, men vi kan andra saker som vi kan bidra med.

Själv är han delaktig i flera forskningsprojekt. Ett handlar om värdering, styrning och redovisning av intellektuellt kapital, det vill säga kunskap, strukturer och relationer. Bino Catasús är intresserad av hur människans tro på siffror och den verklighet de säger sig spegla ibland är helt okritisk.

– Jag är fascinerad av siffrornas magi, det vill säga att endast det som går att mäta är föremål för den formella styrningen i företagen. Man kan inte förstå ett företag genom extern redovisning, utan att veta vem som äger företaget, och vad ägarna vill. Redovisningen är inte sanningen, men det är heller (oftast) inga lögner, säger han.

Charlotta Danielsson

Bino Catasús

Namn: Bino Catasús.

Ålder: 49.

Bor: Södermalm.

Familj: Axel, Hector och Margareta.

På fritiden: Skärgården! Spanien! Södermalm!

Inspireras av: Allvarliga diskussioner som innehåller humor.

Drömmer om: Drömmer om att få återuppleva känslan av att jag inte har något att göra. Det är sannolikt inte så kul, men det var väldigt länge sen ...

Favoritord: I engelsk skrift ”plethora” för att det är så vackert, i svenskt tal ”kul” eftersom det visar på och ger energi.

Lyssnar på: Bob Dylan.

Vill bli ihågkommen för: Att det är gott att tänka tvärtom. Favoritord: Toppen!

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer