Innehåll

Balans nr 10 2011

Tema forskning: Från forskning till praktik

Sverige tillhör världstoppen i fråga om resurser som satsas på forskning. Trots att det många gånger är svårt att visa på vinsterna med forskningen är betalningsviljan stor bland företag och allmänhet.

Över hundra miljarder. Så mycket spenderas på forskning i Sverige under ett år. En bråkdel går till ekonomiområdet. Branscher som kan producera konkreta uppfinningar tycks ha lättare att attrahera kapital.

Forskare inom samhällsvetenskap och humaniora, som ekonomi är en del av, har ett likartat problem som revisions- och rådgivningsbranschen. Det menar Thomas Carrington, universitetslektor i Uppsala och exekutiv ledamot av Svenska revisionsakademin.

– Det är lätt att se kostnaderna och svårt att få siffror på fördelarna. De kan vara jättestora, men det är svårt att leda dem i bevis, säger han.

Trots det ”oklara bevisläget” är svenskarna benägna att öppna sina plånböcker för forskarna. Näringslivet står för den största andelen, men även svenska staten satsar nära 30 miljarder kronor på forskning varje år.

– Det finns en allmän tro på att medborgarnas välstånd gynnas av att samhället satsar på forskning. Vi är så pass rika att vi har råd att göra det utan att veta vilken den mätbara effekten blir. Det verkar också som att människor är beredda att sätta av pengar bara för att stilla sin egen nyfikenhet, säger Arne Jarrick, huvudsekreterare vid ämnesrådet för humaniora och samhällskunskap på Vetenskapsrådet.

Betalningsviljan finns där. Men från forskarhåll klagas det ändå på att forskningen blir allt mer styrd och att kraven på effektivitet har ökat.

– Tendensen är att vi i allt större utsträckning måste motivera att det vi gör är nyttigt eller åtminstone relevant för samhället. Det är svårare att få skattepengar till ren grundforskning, säger Christer Lundh, professor vid Handelshögskolan i Göteborg och ledamot i Vetenskapsrådet.

Det är inte alltid lätt att dra gränsen mellan grundforskning och tillämpad forskning. De flesta projekt befinner sig på en skala mellan ytterligheterna grundforskning och uppdragsforskning.

– Att till exempel studera de ekonomiska idéernas historia ligger nära ren grundforskning, medan studier på redovisningssystem förmodligen har en större nyttoaspekt, säger Christer Lundh.

Men nyttobegreppet är försåtligt. Det handlar om hur man definierar nytta och vilket tidsperspektiv man har. Ett klassiskt exempel är forskningen på talteori och primtal, som länge ansågs vara ”ren” matematik, utan tillämpning. Men utan den hade det datorbaserade informationssamhället aldrig sett dagens ljus.

Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att många menar att investeringarna i forskning och utveckling är vår försäkring för framtiden.

– Ur ett skattebetalarperspektiv kan man tänka att om vi inte ägnar oss åt forskning och utveckling är vi sämre rustade för framtiden. Problemet är spårbarheten för ett sådant antagande, säger Lars Bager Sjögren, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.

Spårbarhet handlar om att kunna beskriva vägen från en forskningsupptäckt till en uppfinning eller ett patent och vidare till en innovation, det vill säga en affär. En möjlighet att kvantifiera nytta kan då vara att mäta antalet patent per forskare. Man ska dock komma ihåg att merparten (cirka 70 procent) av all forskning finansieras av näringslivet.

– Självklart är det ett genomtänkt val, företag gör sällan något som de inte har en direkt nyttoaspekt på.

Vad gäller svensk universitetsforskning tror Lars Bager Sjögren att den största samhällsnyttan inte är kvantifierbar, utan består i effekterna på utbildningsnivån i samhället och arbetskraftens förmåga att ta till sig ny information.

Så är vi tillbaka där vi började: Många ser att det finns en nytta med forskning även om den är svårmätbar i kronor och ören. Däremot råder det ingen tvekan om att stora delar av dagens forskning inom företagsekonomi har en direkt tillämpning. Thomas Carrington nämner några av de senaste årens mest kända ”innovationer”: balanserade styrkort och redovisning till verkligt värde, som han kallar för ”tydliga forskningsprodukter”.

– På gott och ont. Kritiker menar att verkligt värde var något som drevs fram utan att det fanns en efterfrågan hos användarna och att forskningen främst inom ”financial economics” var det som möjliggjorde detta. Redovisning till verkligt värde har under alla omständigheter utvecklats till ett stort forskningsfält och enligt min mening har forskningen här en viktig roll att spela för utformningen av framtidens redovisnings- och revisionsstandarder.

Rakel Lennartsson

Forskningsekonomi (2010 års siffror)

Drygt 113 miljarder kronor om året satsas totalt på forskning i Sverige.

77,8 miljarder kronor satsar näringslivet på egen forskning och utveckling.

5,5 miljarder kronor satsas på forskning inom offentlig sektor, exempelvis landsting och myndigheter.

29,8 miljarder kronor satsas inom universitet och högskolor, varav merparten är offentligt stöd. Men även företag och den privata icke-vinstdrivande sektorn satsar betydande belopp.

981 miljoner kronor gick 2009 till forskning inom ekonomi (företagsekonomi, kulturgeografi, ekonomisk geografi, nationalekonomi).

195 miljoner kronor satsade företag inom kategorin ”juridiska och ekonomiska konsultbyråer och tjänster till företag” 2009, enligt Statistiska centralbyråns statistik. Siffran gäller både forskning vid högskola och i egen regi.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%