Balans nr 10 2011

Tema forskning: Svårt mäta effekten av balanserade styrkort

Balanserade styrkort är en av de senaste decenniernas största framgångar inom ekonomiforskningen. Johnny Lind, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, har dock hittat få belägg för att styrkorten verkligen ökar effektiviteten.

Vad är balanserade styrkort?

– Det är en modell för att mäta verksamheten i flera dimensioner och koppla mätningarna till organisationens strategiska mål. I grunden finns en stark tro på att mätning har betydelse för vad man gör i en organisation, men balanserade styrkort handlar inte om att mäta allt, utan om att mäta det som är väsentligt för organisationen.

Varför har modellen haft så stor framgång?

– Det är en managementmodell inom ekonomistyrningsområdet som fått stor spridning och visat sig vara livskraftig. Konceptet lanserades 1992 av Robert S Kaplan och David P Norton. Tjugo år senare pratar vi fortfarande om det. Jag tror att framgången handlar om att man har hittat ett språkbruk som appellerar till dem som ska använda modellen.

Vem använder sig av balanserade styrkort?

– Alla pratar om dem och det finns ett stort intresse från både praktiker och forskare. Bland praktiker för att de upplever att styrkorten kan vara ett verktyg och bland oss forskare för att vi är intresserade av att förstå hur exempelvis en organisation fungerar. Men när jag som forskare har undersökt den reella användningen av balanserade styrkort, bland större svenska företag, visar det sig att på den högsta ledningsnivån används de inte alls. Där är det bara finansiella data som räknas.

Vad kan man säga om nyttan?

– Det är svårt att mäta den konkreta nyttan av en innovation inom samhällsvetenskapen. Man kan till exempel inte säga att resultatet kommer att öka tio procent för att man inför balanserade styrkort. Det som tyder på att konceptet ändå varit framgångsrikt är att vi fortsätter att skriva och prata om balanserade styrkort. De som inför styrkorten upplever sannolikt nyttan, men det svåra är att kvantifiera den.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%