Balans nr 10 2011

Tema forskning: Svårt mäta effekten av balanserade styrkort

Balanserade styrkort är en av de senaste decenniernas största framgångar inom ekonomiforskningen. Johnny Lind, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, har dock hittat få belägg för att styrkorten verkligen ökar effektiviteten.

Vad är balanserade styrkort?

– Det är en modell för att mäta verksamheten i flera dimensioner och koppla mätningarna till organisationens strategiska mål. I grunden finns en stark tro på att mätning har betydelse för vad man gör i en organisation, men balanserade styrkort handlar inte om att mäta allt, utan om att mäta det som är väsentligt för organisationen.

Varför har modellen haft så stor framgång?

– Det är en managementmodell inom ekonomistyrningsområdet som fått stor spridning och visat sig vara livskraftig. Konceptet lanserades 1992 av Robert S Kaplan och David P Norton. Tjugo år senare pratar vi fortfarande om det. Jag tror att framgången handlar om att man har hittat ett språkbruk som appellerar till dem som ska använda modellen.

Vem använder sig av balanserade styrkort?

– Alla pratar om dem och det finns ett stort intresse från både praktiker och forskare. Bland praktiker för att de upplever att styrkorten kan vara ett verktyg och bland oss forskare för att vi är intresserade av att förstå hur exempelvis en organisation fungerar. Men när jag som forskare har undersökt den reella användningen av balanserade styrkort, bland större svenska företag, visar det sig att på den högsta ledningsnivån används de inte alls. Där är det bara finansiella data som räknas.

Vad kan man säga om nyttan?

– Det är svårt att mäta den konkreta nyttan av en innovation inom samhällsvetenskapen. Man kan till exempel inte säga att resultatet kommer att öka tio procent för att man inför balanserade styrkort. Det som tyder på att konceptet ändå varit framgångsrikt är att vi fortsätter att skriva och prata om balanserade styrkort. De som inför styrkorten upplever sannolikt nyttan, men det svåra är att kvantifiera den.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...