Innehåll

Balans nr 10 2011

Tema forskning: Kort om IFRS och verkligt värde

IFRS

International Financial Reporting Standards (IFRS) är ett så kallat principbaserat ramverk för redovisning. IFRS utformas av den oberoende organisationen International Accounting Standards Board (IASB).

Från starten 1973, när dåvarande International Accounting Standards Committee (IASC) började utveckla International Accounting Standards (IAS) har syftet varit att utveckla en globalt accepterad redovisningsstandard. 2001 ersattes IASC av IASB, som tog över IAS-standarderna och ”döpte om” dem till IFRS. Sedan 2001 används IFRS i 120 länder i världen. 2002 beslutade EU om att införa IFRS för alla börsnoterade företag inom unionen. Beslutet, som trädde i kraft 1 januari 2005, har betytt mycket för etableringen av IFRS som en global standard. Sedan 2007 tillåter USA IFRS som redovisningsstandard för utländska bolag. I år väntas USA fatta beslut om att även inhemska bolag ska få använda IFRS.

Redovisning till verkligt värde

Verkligt värde kontrasteras mot anskaffningsvärde och betyder, förenklat uttryckt, värdet som en tillgång eller skuld har på marknaden vid en given tidpunkt. Amerikanska Financial Accounting Standards Board (FASB) har definierat det som ”priset som skulle tas emot för försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan deltagare på marknaden vid tidpunkten för värderingen”. IASB använder i huvudsak samma definition. Även om det finns en samsyn kring hur verkligt värde kan definieras, går meningarna isär om hur det kan mätas, ”verkligt värde är inte i sig självt en entydig metod utan omfattar en mångfald av tillvägagångssätt för att uppskatta ett så kallat uttagsvärde”, skriver professor Michael Power, i artikeln Fair value accounting, financial economics and the transformation of reliability (Accounting and Business Research, Vol. 40 No. 3.2010).

Värdering till verkligt värde har de senaste åren slagit igenom på bred front. Michael Power menar att trycket för förändring tycks bygga mer på drömmar och visioner hos dem som utvecklat redovisningen än på verkliga marknadskrafter och extern efterfrågan på förändring. Om verkligt värde alltid har varit ett komplext begrepp, är det inte desto mindre kontroversiellt efter den senaste finanskrisen. Det aktuella avgörandet kring revisorns agerande i förhållande till värderingen i HQ bank, kommer att ge ytterligare näring åt debatten om verkligt värde.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%