Innehåll

Balans nr 10 2011

Inblick: Gemensam skatterevision, något att se fram emot?

Skälen för multinationella företag att ta ett samlat grepp om koncernens skatterisker är sannolikt fler än någonsin. De agerar i dag på en global arena där konkurrensen ofta tvingar företagen till snabba omställningar. Lågkonjunkturen har minskat tillgången på kapital. Skattemässiga förluster uppstår i företag där man tidigare inte väntade sådana.

En vanlig uppfattning hos myndigheter är att de förlorat överblicken över hur företagen bedriver sin verksamhet och hur intäkter och kostnader allokeras mellan bolagen i en koncern. Minskade skatteintäkter har fått stater runt om i världen att se över hur skatteintäkterna säkerställs.

Betydelsen av att ha tillgång till korrekt och relevant information har lett till en rad åtgärder hos lagstiftare och myndigheter. Regler om informationsplikt, riskklassificering av företag och fördjupad samverkan är exempel på några av de åtgärder som företagits. Simultana skatterevisioner är ett annat verktyg för att säkra ett mer korrekt skatteunderlag. Myndigheterna genomför granskningsprocessen var och en inom sin jurisdiktion och samarbete sker genom bland annat informationsutbyte och administrativ samverkan.

Gemensamma skatterevisioner (joint audits) är nästa steg i denna utveckling och innebär ett än mer långtgående samarbete myndigheter emellan. När oecd:s Forum for Tax Administration (FTA) möttes i september 2010 presenterades resultatet av ett projekt som drivits av ett antal medlemsländer avseende gemensamma revisioner. Slutsatsen under mötet var att gemensamma revisioner ska ge deltagande länder tillgång till en gemensam och enhetligt skatterevision, minska risken för ekonomisk dubbelbeskattning och ge möjlighet till ett snabbare förfarande för ömsesidig överenskommelse (mutual agreement procedure). Gemensamma revisioner antas ha potential att förkorta skatterevisionen och reducera kostnaderna, både för myndigheter och för berörda företag.

Till skillnad från en simultan revision innebär en gemensam revision att en eller flera stater tillsammans bildar ett gemensamt revisionsteam och tillsammans inhämtar nödvändig information. Detta internationella team reviderar gemensamt företag eller koncerner där de deltagande staterna har ett gemensamt intresse av resultatet.

Det reviderade företaget, å sin sida, kan besvara alla frågor och leverera allt material samtidigt till alla stater via det gemensamma teamet i stället för att behöva besvara samma fråga om och om igen.

Det är också tanken att det i revisionsteamet redan från början ska finnas representanter från respektive lands behöriga myndighet för att snabbt kunna påbörja en process för att minimera risken för dubbelbeskattning.

Värt att notera är att genom förslag om gemensamma revisioner börjar stater och myndigheter mer och mer agera på samma sätt som multinationella företag, det vill säga organisera sig internationellt och centraliserat. Det finns dock en mängd praktiska problem som måste övervinnas. Exempelvis finns frågeställningar kring handläggares behörighet att bedriva revision på annan stats territorium, olika lagstadgade tidsfrister i de inblandade staterna, språkhinder, kostnadsfördelning mellan staterna, olika regler och tolkning av dessa regler samt olika administrativa rutiner. Deltagande länder måste också komma överens om beskattningsresultatets fördelning, vilket kanske inte alltid är så enkelt. Trots dessa praktiska problem visar initiativet tydligt att stater och myndigheter ser ett behov av att ytterligare stärka samarbetet mellan myndigheter för att säkerställa ett korrekt beskattningsunderlag.

Vad bör man då som företag tänka på för att minimera exponeringen vid eventuella framtida samtidiga eller gemensamma revisioner? Generellt kan det vara idé att, i likhet med myndigheterna, utöka utbytet av och säkerställa tillgång till relevant och korrekt skatteinformation från bolagen som ingår i koncernen för att möjliggöra en centraliserad och proaktiv riskhantering inom koncernen. För de skatterisker som identifieras i koncernen är det lämpligt att göra en prioriteringsordning och upprätta en handlingsplan. I flera fall kan skatterisker reduceras genom exempelvis bindande förhandsbesked, överenskommelse om prissättning (apa), öppna yrkanden, skatteamnesti eller liknande åtgärder. Allt detta kan verka självklart, men ofta visar det sig, först när revisionen är ett faktum, att det samlade greppet om koncernens skatterisker har varit otillräckligt.

Är gemensamma revisioner då något att se fram emot? fta verkar åtminstone vara av den uppfattningen, då det i rapporten framgår att gemensamma revisioner i första hand ska ske på frivillig basis. Kanske är det också så att om alternativet är simultana revisioner, där deltagande stater konkurrerar om beskattningsunderlaget utan att ta hänsyn till den administrativa börda som läggs på skattskyldig eller risken för dubbelbeskattning, är gemensamma skatterevisioner ett mer attraktivt alternativ. Det återstår att se hur gemensamma revisioner kommer att fungera i praktiken. Kanske är det inget att se fram emot, men har man som företag redan i förväg vidtagit förberedande åtgärder bör en gemensam skatterevision inte vara något att frukta.

Johan Hörberg är skattejurist på Ernst & Young.

johan.horberg@se.ey.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%