Innehåll

Balans nr 10 2011

Debatt: Nya regler kräver ökad kunskap om pensionsfonder

Nya IAS 19 ”Employee benefits” kräver ökad kunskap om riskerna i förvaltningen och redovisningen av pensionsutfästelser. Även om förändringarna träder i kraft först 2013 så bör företagen redan nu börja planera och uppskatta vad effekten på nettoresultatet kommer att bli.

16 juni i år utfärdade International Accounting Standards Board (IASB) en uppdatering av International Accounting Standards (IAS) 19. Det kommer att få en betydande inverkan på svenska företags förmåga att jämna ut effekten av stora svängningar i sina nettopensionsskulder.

De aviserade förändringarna kräver en mer fullständig rapportering av komponenterna av pensionskostnaden i resultaträkningen, pensionsåtagandena i balansräkningen och uppgifter om riskerna av fondernas arrangemang i noterna. Förändringarna anpassar också US GAAP och International Financial Reporting Standards (IFRS) vad gäller anställningsförmåner.

Den största förändringen för många företag är det sätt på vilket aktuariella vinster och förluster behandlas. Sådana vinster och förluster uppkommer från förändringar i aktuariella antaganden och från skillnaden mellan tidigare aktuariella antaganden och det faktiska utfallet (”erfarenhetsbaserade justeringar”).

De nya reglerna förbjuder användningen av ”korridormetoden” som tillåter bokföring av dessa aktuariella vinster och förluster genom resultaträkningen på en utjämnad basis över medlemskapets medellivstid, i praktiken normalt över tio år.

En undersökning gjord av pensionskonsulterna Nordic Specialist Finance (NSF) visar att nästan två tredjedelar av stora svenska företag idag använder korridormetoden, och många av företagen har därför betydande oredovisade aktuariella förluster eller vinster. Enligt den nya IAS 19, kommer dessa förluster att redovisas i sin helhet inom totalresultat för perioden, under rubriken övrigt totalresultat.

Även om förändringarna träder i full kraft först 2013 så måste företagen dessförinnan planera och uppskatta vad effekten på nettoresultatet kommer att bli. Företag kan eventuellt bokföra ändringen tidigare, redan i årets bokslut, vilket i vissa fall kan vara till nytta.

Varför är detta en fråga för svenska företag nu? Svenska företag har traditionellt sett till att deras pensionsfonder är välfinansierade med hjälp av nyckeltal som ”täckningsgrad” för att beräkna över- eller underfinansiering. Men i och med övergången till internationella värderingsmetoder kommer de aktuariella antagandena och diskonteringsräntan på pensionsåtagandet att få en större påverkan på nettoskulden. Eftersom dessa antaganden och räntan varierar mycket mer under kortare tidsperioder, kommer företagens nettopensionsskuld därmed bli mer volatil.

Under 2010 kunde svenska företag dra nytta av hög aktieavkastning och stigande räntor för att ”hinna i kapp” i bokföringen av oredovisade aktuariella förluster i resultaträkningen. Detta kan också ha gynnat företagens kreditvärdighet. Men med de negativa utsikterna för aktier och räntenivåer under 2011, och kraven i nya IAS 19 krav på att direkt redovisa aktuariella vinster och förluster, kommer företagen att pressas att visa att de bättre kan hantera rörelser, eller volatilitet i sina pensionsskulder. Detta kräver vanligen expertrådgivning, som normalt inte finns inom befintliga redovisnings- eller pensionsavdelningar.

En orsak till de stora svängningarna i aktuariella vinster och förluster ligger i obalansen i längden eller ”durationen” av tillgångar och skulder, där vanligtvis kortsiktiga tillgångar hålls mot långsiktiga pensionslöften.

NSF har räknat fram ett exempel på hur den kommande IAS 19 – förändringen skulle påverkat ett stort svenskt företag. Exemplet är baserat på en verklig pensionsskuld som värderats utifrån statsobligationsränta och där tillgångarna helt investerats i ett Svenskt statsobligationsindex samt en initial fonderingsgrad om 100 procent enligt den nya och den gamla metoden med start från 2005 fram till 2010.

Beräkningen ger årligt resultat (ÅR) mellan 0% och -2,4% av pensionsskulden med utjämnat resultat enligt korridormetoden, medan variationen med nya IAS 19 ligger mellan 10,3% och -23,4% av pensionsskulden, det vill säga: ett spann på 34% mellan de högsta och lägsta värdena.

Dessutom förutsätter beräkningen att samtliga tillgångar investerats i statsobligationer: om en del av tillgångarna i stället hade varit placerade i aktier, som i de flesta svenska pensionsfonder, hade de årliga svängningarna blivit ännu större.

Ovanstående situation är en riktig huvudvärk för Sveriges ekonomichefer. De måste försöka balansera dels kraven från investerare som mäter skulderna i balansräkningen enligt internationell standard, dels de anställda och deras företrädare, som engagerar sig med företagets kapacitet att stå bakom pensionslöftena på längre sikt.

Ju mer kunskap dagens ekonomichefer skaffar sig om riskerna i förvaltningen och redovisningen av pensionsutfästelser, desto bättre kommer de att kunna hantera dessa konkurrerande intressen och fatta rätt strategiska beslut. Och det kommer att gynna både bolagets aktieägare och anställda.

Philip Persson, Marcus Karlsson och Steve Hardwick är verksamma vid Nordic Specialist Finance i Stockholm.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%