Innehåll

Balans nr 11 2011

Noteringar: Riskbedömningen blir allt viktigare

Vad är en revisorspåskrift värd om den inte kan

förhindra en ny HQ-krasch? Den frågan ställde sig många efter Revisorsnämndens beslut att i allt väsentligt ”fria” HQ:s revisor. Exemplet HQ visar att riskbedömningen kommer att ta större plats framöver.

Revisorsnämndens kritik mot HQ-revisorn Johan Dyrefors stannade vid en erinran för bristande dokumentation av vissa överväganden i revisionen. Erinran är den mildaste formen av disciplinär åtgärd. Beslutet togs emot med stor lättnad, av revisorn, KPMG och Far. Men för styrelseproffs, aktieägare och småsparare skänkte det inte samma lättnad.

Catharina Lagerstam, styrelseledamoten som hoppade av sitt uppdrag i HQ Bank i protest mot bolagets syn på värderingsfrågan, menar att Revisorsnämndens hållning påverkar hur hon kommer att betrakta revisorer framöver.

– Som styrelseledamot frågar jag mig vad en påskrift av en revisor egentligen betyder om Revisorsnämnden säger att det här är den kvalitet som vi ska förvänta oss av revisorer. Alla vet ju vad som hände i HQ Bank, säger hon och ifrågasätter om revisionen är värd sitt pris för företagen, säger hon.

– Mot den här bakgrunden tycker jag att riksdag och regering bör fundera på om vi verkligen ska ha revisionsplikt för de större bolagen.

Thomas Carrington, lektor i revision vid Uppsala universitet, menar att som regelsystemet och International Financial Reporting Standards (IFRS) ser ut i dag har vi inga garantier för att vi inte får ett nytt HQ.

– Det är naturligtvis fullt möjligt att Revisorsnämnden har fel i sin bedömning av Dyrefors revisionsinsats. Men om nämnden har rätt, och om Finansinspektionen har rätt i att tradingportföljen var kraftigt övervärderad, får vi helt enkelt finna oss i att den här typen av situationer kan komma att uppstå igen, säger han.

Fars generalsekreterare Dan Brännström delar Thomas Carringtons syn att en stor del av turbulensen runt HQ kan härledas till IFRS.

– Jag är väldigt tveksam till redovisning av verkligt värde när det inte finns en aktiv marknad. Men vi måste ju förhålla oss till IFRS så länge standarden ser ut som den gör. Däremot kan branschen utveckla revisorns rapportering så att revisorns bedömningar synliggörs. Sedan tror jag att revisorer måste pusha för en utvidgad riskbedömning i årsredovisningen, säger Dan Brännström och tillägger:

– Siffror är en sak men betydelsen av en kompletterande verbal redovisning växer hela tiden.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%