Innehåll

Balans nr 11 2011

Profil i Balans: Jorden runt på tvåhundra dagar

Globaliseringen har gjort revisions- och rådgivningsbranschen än mer relevant. Det menar Göran Tidström, ordförande i International Federation of Accountants, IFAC. Tvåhundra resdagar och minimalt med semester är priset för denna unika utsiktsplats över en världsekonomi vars karta håller på att ritas om.

Göran Tidström tar emot på hemmaplan, PwC:s fina representationsdel på åttonde våningen i Bonnierhuset i Stockholm. Den som hade velat hälsa på i New York ska veta att PwC:s lokaler i många avseenden är ett mer exklusivt alternativ (IFAC:s kontor på Manhattan är tämligen litet och murrigt). Sedan Göran Tidström valdes till IFAC:s ordförande för ett år sedan tillbringar han merparten av sin tid på resande fot. I somras hade han endast en veckas sammanhängande semester och blir han inbjuden att tala någonstans svarar han som regel ja. Däremot tackar han artigt nej till renodlade middagsbjudningar.

– Det är egentligen inte jag som avgör detta, även om jag självklart har åsikter i frågan. I princip är det mina medarbetare i New York som äger min almanacka, säger han.

Staben på Manhattan förbereder mötena genom att ta fram bakgrundsinformation och ibland färdigskrivna tal om det som är aktuellt och relevant i respektive miljö. Halvvägs in i den tvååriga mandatperioden har Göran Tidström redan besökt alla världsdelar, inklusive Afrika där han i Dakar, Senegal, var med om grundandet av en regional panafrikansk revisorsorganisation.

Han är entusiastisk över utvecklingen och menar att branschen har en nyckelroll i såväl de nya ekonomierna som i de ”mogna”. De senare befinner sig under tilltagande press från hårdnande konkurrens och växande skuldberg. När den här intervjun görs har IFAC och International Accounting Standards Board (IASB) startat en dialog om hur organisationerna ska samverka för att skapa förståelse för behovet av bättre redovisning i den offentliga sektorn.

– Behovet är stort i utvecklingsländer och miljöer med förhöjd risk för exempelvis korruption, men, inte minst kopplat till den pågående skuldkrisen i världens rikaste länder, finns det mycket att göra även här.

Samarbetet med IASB är ett konkret exempel på branschens roll i de mest brännande samtidsfrågorna och ligger helt i linje med det valspråk som Göran Tidström formulerade för sitt IFAC-ordförandeskap: Enhancing the relevance.

Att höja relevansen betyder i Göran Tidströms tappning att våga gå före och visa vägen i många av de frågor som dagens samhällen har att brottas med. Göran Tidström är inte rädd för att utmana politikerna.

– Vi kräver enormt stringent redovisning av den privata sektorn, men vad kräver det politiska ledarskapet av sig självt, säger Göran Tidström och ställer ett antal kontrollfrågor om redovisningen i offentlig sektor: Är den jämförbar? Nej. Är den transparent? Nej. Tar den hänsyn till alla tillgångar och skulder? Nej.

Kraven på redovisning har helt enkelt ställts betydligt högre på den privata sektorn än den offentliga. Kanske kommer skuldkrisen 2011 att bli den vändpunkt då världens offentliga ekonomier börjar anamma den internationella revisions- och rådgivningsbranschens sinne för standardiserade normer.

– Vi är en av de starkaste talesmännen för bättre redovisning i den offentliga sektorn, säger Göran Tidström och låter som just den företrädare för allmänintresset som han förväntas vara.

Som ordförande för IFAC företräder han 164 medlemsorganisationer i 125 länder, men hans uppgift är inte att ta till vara branschens egenintressen utan att tjäna det allmänna intresset. 2005 skapades Public Interest Oversight Board (PIOB), för att garantera allmänintresset i den komplexa internationella strukturen för standardsättning inom the accountancy profession – på svenska finns tyvärr inget motsvarande ord som täcker in både revision och kvalificerad redovisning.

Professionen skriver sin historia i takt med utvecklingen i den globala ekonomin. Göran Tidströms egen karriär är på samma sätt en spegel av de senaste 40 årens utveckling inom branschen. Han började jobba för dåvarande FAR i slutet av 1970-talet och var med om att ta steget ut i Europa i början av 1990-talet. De senaste tio åren har han arbetat inom IFAC.

– Det är först under den här perioden som det blivit så uppenbart för mig vilken enorm betydelse den här professionen har för världsekonomins utveckling, både vad gäller att få nya länder att fungera och gamla länder att utvecklas, säger Göran Tidström.

I slutet av 1970-talet lades grunden till den marknadskoncentration som nu ifrågasätts av bland annat EU-kommissionären Michel Barnier.

– På 1970-talet breddades branschens kompetensområde och exempelvis rådgivning och skatt blev allt viktigare tjänster. De ökande kraven på kompetens ledde till att de större företagen växte på bekostnad av de mindre.

Berlinmurens fall 1989 och avregleringen av finansmarknaderna i början av 1990-talet är milstolpar i den tilltagande globaliseringen av världsekonomin, som fått avgörande konsekvenser för revisions- och rådgivningsbranschens ställning.

– Under 1980- och 1990-talet blev det tydligt att redovisningsstandarder är något som branschen inte kan äga ensamt vilket ledde till att de standardsättande strukturerna breddades för att representera fler intressen, säger Göran Tidström.

Enronskandalen som briserade 2001 och EU:s beslut att införa International Financial Reporting Standards (IFRS) är några andra milstolpar i de senaste årens utveckling av världsekonomin som också haft stor betydelse för branschens utveckling.

2002 fattade EU beslutet om att införa krav på tillämpning av IFRS i koncernredovisningen för bolag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad. Beslutet var politiskt i så måtto att det var en reaktion på att US GAAP – den amerikanska standarden – vid den här tiden tycktes ta över som den globala standarden.

Den politiska dimensionen är högst påtaglig i det internationella arbetet med att utveckla redovisning och revision, men det är inte alltid lätt att veta på vilken arena det politiska dramat utspelas. Vi pratar om EU-kommissionens senaste och mycket uppmärksammade grönbok om revision. IFAC har naturligtvis svarat på den, men Göran Tidström anser att många av frågorna hellre bör lösas inom G20, än på EU-nivå.

– Det är inte EU som sätter den globala standarden, men kommissionär Michel Barnier vill uppenbarligen att Europa visar vägen, säger han syrligt.

Samtidigt kan han sakna den tydliga politiska motpart som EU-kommissionen är och avundas ibland sin kollega och efterträdare på ordförandeposten vid den europeiska revisorsorganisationen Féderation des Experts comptables Européens (FEE).

– Jag brukar säga till honom att han har ett lätt jobb, för han har en tydlig motpart i form av EU-kommissionen, säger Göran Tidström.

IFAC:s motpart skulle möjligen vara FN. Men redovisning och revision tillhör inte Förenta Nationernas traditionella arbetsfält, även om olika FN-organ har varit pådrivande för utvecklingen av hållbarhetsredovisning, som nu är på väg mot integrerad rapportering. IFAC har tagit tydlig ställning för behovet av att reformera de standarder som styr dagens redovisning och revision.

– Vår rapportering utvecklades i en tid då jordens resurser tycktes oändliga. Så är det inte längre och vi måste kunna hantera den sociala dimensionen i den globala ekonomin, säger Göran Tidström.

Ny och mer omfattande rapportering innebär naturligtvis även nya marknader för professionen. Göran Tidström tillstår att det kan vara så.

– Konceptuellt tror vi att all information som riktar sig till en bredare intressentkrets behöver någon form av bestyrkande. Sedan är frågan om vår profession har rätt kompetens för att tillstyrka hållbarhetsrevision. Jag tycker ändå att det verkar naturligt att professionen fortsätter att svara för utformningen av rapportering och revision, även om det handlar om andra data än enbart finansiell rapportering. Resten är en fråga om kompetensutveckling inom branschen.

Entusiaster som Prins Charles i Storbritannien och Global Reporting Initiatives (GRI) ordförande Mervin King i Sydafrika har drivit på utvecklingen för att företagens redovisning ska ta hänsyn även till sociala och miljömässiga faktorer.

– De har ställt sig på barrikaderna för att tala om att det här är avgörande samhällsfrågor och revisions- och rådgivningsbranschen har insett att man har en viktig roll att spela för utvecklingen, säger Göran Tidström och återkommer till allmänintresset.

– Finansiell rapportering kan inte leva i ett vakuum. Med en utökad modell kommer även hållbarhetsfrågor att få ekonomiska mått och de affärsmässiga avvägningarna kommer att bli annorlunda, säger han.

Det är också en händelse som ser ut som en tanke att integrerad rapportering uppfyller såväl Göran Tidströms måtto om att öka branschens relevans, som kravet att tjäna allmänintresset.

– Revisions- och rådgivningsbranschen skulle kunna spela en än viktigare roll genom att ta de proaktiva stegen. Vi måste visa att professionen själv förstår samhällets behov av tjänster så att vi – och inte lagstiftare och tillsynsmyndigheter – svarar för dynamik och innovation. Frågorna om revisionens roll, globala standarder i en alltmer integrerad världsekonomi, ändamålsenlig och tillförlitlig rapportering i såväl näringsliv som offentlig sektor är hetare än någonsin. Bra och relevant rapportering kan revolutionera inte bara ekonomin, utan även politiken.

Och här menar Göran Tidström att branschen måste vara modig.

– Att vi anmärker på dålig redovisning inom offentlig sektor är knappast uppseendeväckande. Men vad skulle hända om vi tog det ett steg vidare och såg det som vår skyldighet att tala om att det finns normer och standarder som skulle kunna bidra till att väljare i alla nationer blir bättre rustade att genomskåda flyktiga vallöften?

Snacka om ökad relevans.

Rakel Lennartsson

Göran Tidström

Bor: Stockholm samt kontor i New York.

Familj: 18-årig son.

Fritid: Ishockey, skärgård, nära vänner, resor.

Tidning: Financial Times och Wall Street Journal.

Använder tiden på flyget: Till att förbereda tal och möten.

Karriär:

  1. Ordförande FAR 1990–1992.
  2. President FEE 2000–2002.
  3. President IFAC 2010–2012.
  4. Ordf EFRAG 2001–2009.
  5. Ordf PwC 2000–2008.
  6. Ledande storbolagsrevisor under tre decennier.
  7. I dag revisor i Volvo AB.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%