Innehåll

Balans nr 11 2011

”Vi vill synas i debatten”

Revisions- och rådgivningsbranschen förändras. I fyra nummer skildrar Balans Fars medlemskår med fokus på organisationens fyra sektioner.

Sektionen har ett brett perspektiv och arbetar även med frågor som rör bolagen som medlemmarna reviderar. Hur kommer exempelvis bolagens finansieringssituation att utvecklas?

Branschfrågor är viktigare än enskild medlemsrådgivning. I alla fall enligt medlemmarna i Fars sektion Stora företag, där de cirka 700 medlemmarna arbetar mot noterade börsbolag.

– För oss handlar det mycket om att ha kontakt med politiker och näringsliv, att Far är synligt, driver frågor och medverkar i debatten, säger Anna-Clara af Ekenstam, sektionens ordförande.

Fars sektioner verkar med olika förutsättningar, eftersom medlemmarna har olika behov. Det konstaterar Anna-Clara af Ekenstam som varit ordförande i Fars sektion Stora företag sedan starten. Hon menar att sektionen mer eller mindre kan sägas representera byråerna, eftersom sektionens medlemmar inte har något större behov av enskild medlemsrådgivning.

– Våra medlemmar får den back up och det stöd de behöver inom respektive byrå. Det vi inom sektionen i första hand kan göra är att driva branschfrågor som är viktiga för den sektor som våra medlemmar verkar inom, säger hon.

Inom sektionen finns flera arbetsgrupper, inriktade mot hållbarhet, offentlig sektor, finansiell sektor och en grupp som arbetar med noterade bolag och som egentligen inte är en arbetsgrupp, utan en grupp som tas in vid behov och behandlar specifika frågor, exempelvis tunga remissvar. Dessutom finns den senast tillkomna arbetsgruppen – Nya generationen.

– Det är en viktig grupp eftersom den för in ett nytt tänk. Gruppens arbete riktar sig mot de yngre, och handlar om att visa vad Far gör. Den arbetar självständigt och syftar även till att skapa kontakter mellan yngre revisorer och de noterade bolagen, bland annat genom seminarier, säger Anna-Clara af Ekenstam.

Något som tagit mycket kraft den senaste tiden är att skriva remissvar, och då framför allt på de tre grönböckerna som är aktuella.

– Vi har jobbat på alla plan, till exempel med Svenskt näringsliv och med politiker i Sverige och EU. Tillsammans med SNS har vi också ordnat ett välbesökt seminarium, säger Anna-Clara af Ekenstam.

Sektionen driver tillsammans med policygruppen för revision också uppdraget från finansmarknadsminister Peter Norman som bland annat innebär att utöka revisorns uppdrag inom intern kontroll samt förbättra kommunikationen mellan revisorer och Finansinspektionen. Det arbetet ska vara klart inom kort.

Trots att många uppdrag inom sektionen är tidskrävande, upplever inte Anna-Clara af Ekenstam att sektionen har svårt att hitta medlemmar som vill engagera sig. Själv blev hon tillfrågad om ordförandeskapet eftersom hon visat ett stort engagemang i frågorna som rör stora företag.

– Vi verkar inom ett spännande område, och det händer mycket i Sverige, Europa och internationellt. Bland annat diskuteras bolagsstyrning och revisorns roll. Hur ska revisorsrollen utvecklas och vad ska den innehålla i framtiden?, säger hon.

Den svenska revisorsrollen påverkas i stor utsträckning av vad som händer internationellt. Anna-Clara af Ekenstam nämner bland annat kravet på utbildning för att bli revisor, ett krav som är hårdare och mer specificerat i Sverige än i många andra länder.

– I Sverige ställs krav på en viss utbildning samt att man klarar revisorsexamen. Kanske vore det bra för kåren om man släppte lite på kraven. Om man klarar revisorsexamen så visar man ju att man har den kompetens som krävs. Det viktiga är kanske inte exakt vilken kurs man har läst. Det här är en av frågorna vi tittar på, och här kommer vi att behöva samarbeta med Revisorsnämnden och regeringen, berättar hon.

Men det är inte bara revisorn som är i fokus. Sektionen har ett större perspektiv än så, och försöker även att driva frågor som rör bolagen medlemmarna reviderar. Vilka frågor står bolagen inför? Hur kan de lyftas utifrån ett revisorsperspektiv?

– En fråga vi arbetat med är hur företagens finansieringssituation kommer att utvecklas, säger Anna-Clara af Ekenstam.

Sektionen deltar också aktivt i samhällsdebatten.

– Vi vill synas genom debattartiklar och möten med politiker och näringslivsföreträdare, men man får inte glömma bort att det sker mycket som inte syns, och det är fråga som vi behöver jobba med för att komma fram till ett bra sätt att informera våra medlemmar om vad som är på gång, säger Anna-Clara af Ekenstam.

Charlotta Danielsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%