Innehåll

Balans nr 11 2011

Debatt: Skatteverket riskerar att krossa svenska företag

Har Sverige råd med ett Skatteverk som godtyckligt anser att företagare är skattebrottslingar och krossar väl fungerande verksamheter? Den frågan ställer Per Johansson, tidigare chef på Skatteverket och i dag verksam som jurist på Mats Sjöbloms advokatbyrå.

Regeringen vill att Sverige ska vara ett företagsvänligt land. Det är bra. För företagande skapar arbetstillfällen och därmed kommer det in skatteintäkter till staten. Men hur ser det ut i verkligheten? Och strävar alla i statsapparaten åt samma håll? Skatteverket gör för tillfället massiv reklam för att vi ska hindra osund konkurrens. Frågan är om Skatteverket verkligen tar sitt ansvar när det gäller att hjälpa företagandet i Sverige. Nej, påstår jag. Skatteverket har på senare tid gjort det betydligt svårare för entreprenörer att driva företag i Sverige, bland annat genom att vältra över allt ansvar för att kontrollera företagens F-skatt på företagarna själva samt att sätta företag i konkurs innan företaget har fått sin sak prövad i domstol.

Om ett företag exempelvis ska anlita ett bemanningsföretag räcker det inte att kontrollera att företaget har F-skatt och att det inte har några skatteskulder. Om företaget som anlitas inte betalar skatter och avgifter för sina anställda kommer Skatteverket att påstå att företagaren har hyrt in dessa personer svart och att företagaren fått svarta pengar i fickan. Utöver detta kommer Skatteverket att driva in de påstådda svarta pengarna innan företagaren fått ärendet prövat i domstol.

Skatteverket skickar även ut revisorer som fortfarande är under utbildning att granska företag, trots att de är så oerfarna att de inte ens förstår vanlig bokföring. Detta, i kombination med att de har krav på sig att snabbt genomföra revisionen samt att inte komma tillbaka med en så kallad nollrevision, gör det inte lätt för revisorerna. Men framför allt hamnar företagaren som blir reviderad i en omöjlig sits. Skatterevisorerna hinner inte ta hänsyn till företagarens synpunkter eller ens försöka förstå vad företagaren arbetar med. Än mindre får företagaren möjlighet att bemöta revisionspromemorian eftersom skatterevisorerna själva har förbrukat den tidsram som Skatteverket har satt upp. Dessa problem är kända inom Skatteverket. (Att problemen förnekas högre upp i organisationen är märkligt eftersom det går att läsa i de tertialrapporter som lämnas in till Skatteverkets produktionsavdelning.)

Genom att skatterevisorerna inte förstår hur bokföring går till, inte sätter sig in i företagens verksamhet samt att Skatteverket har felaktiga metoder för att mäta målet för sin verksamhet, blir konsekvensen att Skatteverket påför företag åtskilliga miljoner kronor i inkomst och anser att det skattefuskar. Låter det påhittat? Tyvärr inte. Jag ska nu redogöra för två aktuella fall som jag arbetar med.

I det första fallet har företaget gjort misstaget att anlita en underleverantör som inte har betalat in alla skatter och avgifter. Företaget hade ringt Skatteverket och kontrollerat att underleverantör hade F-skatt och inte hade några skatteskulder. Enligt Skatteverket kan man emellertid inte sätta sin tilltro endast till att ett företag har F-skatt. Frågan är hur mycket en enskild företagare ska behöva kontrollera?

I fall nummer två är det inte nog med att skatterevisorerna inte förstår bokföringen. De anser dessutom att företagaren har skattefuskat genom att skicka ut ett stort antal kreditfakturor. Skatteverket går så långt att de ber sina motsvarigheter i sex europeiska länder att kontakta företag och fråga om de fått kreditfakturor från det svenska företaget. De flesta svarar att de inte vet om de har fått någon kreditfaktura. Skatteverket anser då att detta är full bevisning på att företagaren har undanhållit inkomster på 18 miljoner kronor och kräver in pengarna direkt. Då dessa pengar inte finns går företaget i konkurs. Allt detta sker innan företaget fått sitt överklagande prövat av förvaltningsrätten.

Skatteverket anmäler detta ärende till ekobrottsmyndigheten som genast lägger ned ärendet. Det var oväntat, eller? Frågan är vad som har gått snett?

När jag kontrollerade bokföringen, transaktionerna och tog kontakt med utländska företag får jag fram följande bild:

I den bransch inom vilken företaget verkar, är det vanligt att man som offert skickar ut en proformafaktura. Om motparten bestämmer sig för att göra en affär så betalar denna proformafakturan. I samband med att varorna skickas skrivs en riktig faktura ut. Detta bekräftas av företagen i de aktuella länderna. Felet som företagaren hade gjort var att skicka ut en riktig faktura vid alla offerter, i stället för en proformafaktura. Därmed var det tvunget att bokföra fakturan även om affären inte blev av. Företagaren fick rådet av sin bokföringsbyrå att boka bort fakturorna genom att skicka kreditfakturor så att resultatet blev rätt, vilket företagaren gjorde.

Värt att notera är att ingen av processförarna, varken den som skrivit beslutet eller den som gjort det obligatoriska omprövningsbeslutet, har varit intresserad av bokföringen där alla transaktioner kan kontrolleras. Bokföringen har stått på mitt kontor från det att revisionen avslutades till dess att konkursförvaltaren tog över den. När Skatteverken i de andra länderna var ute hos företagen framkom det att det inte hade skett någon affär, men Skatteverket tog inte hänsyn till detta.

Båda dessa fall kännetecknas av att företagaren gjort allt i sin makt för att det ska bli rätt. I det ena fallet säger Skatteverket att det varken räcker att Skatteverket gett uppgift om att det anlitade företaget inte hade några skatteskulder eller att det finns en av Skatteverket utfärdad F-skattsedel. Skatteverket säger alltså självt att man inte kan lita på Skatteverket. I det andra fallet skickar Skatteverket ut inkompetent personal som inte förstår verksamheten.

Är det rimligt att det går till så här? De ekonomiska konsekvenserna är stora, för såväl företaget och dess anställda som för samhället. I ett av företagen riskerar över 30 personer att förlora sitt arbete. I det andra fallet tvingas den före detta företagaren att leva på existensminimun och kan bara hoppas på att få skuldsanering om några år. Vill man i ett sådant läge fortsätta att driva företag så finns det bara två alternativ: att lämna landet och börja om på ny kula, eller att verka i den svarta sektorn. Skatteverket bidrar således genom felaktiga och snabbt påförda skatter till att den svarta sektorn ökar. Varför ska man försöka göra rätt för sig när Skatteverket godtyckligt anser att företagarna är skattebrottslingar.

Har regeringen verkligen råd med ett Skatteverk som godtyckligt anser att företagare är skattebrottslingar och krossar väl fungerande verksamheter?

Per Johansson är verksam som jurist på mats sjöbloms advokatbyrå.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%