Innehåll

Balans nr 12 2011

Noteringar: HQ – Finansinspektionen efterlyser nyordning

Revisorsnämndens beslut om revisionen i HQ Bank är ett underkännande av revisorns roll som kontrollfunktion. Det menar Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson.

– Vi kan inte ha en ordning där man inte redovisar de risker som finns och medvetet mörkar problem. Det är oerhört dramatiskt och besvärligt för alla som över huvud taget funderar på att köpa en aktie. Det är klart att vi måste få en annan ordning, säger Martin Andersson.

Finansinspektionens generaldirektör är en av dem som förvånas över att Revisorsnämnden inte tagit ställning till värderingen av värdepappersportföljen i sin granskning av revisionsinsatsen i HQ Bank.

– Vi tyckte det var viktigt att få en prövning av revisorns ansvar och om det är okej att som revisor skriva under en redovisning som uppenbarligen har stora brister. Nu avgör Revisorsnämnden frågan utan att över huvud taget titta på värderingen och det tycker vi är förvånande, säger Martin Andersson.

Håller du med Revisorsnämndens chef Peter Strömberg om att det behövs en oberoende auktoritet som kan ta ställning i komplexa värderingsfrågor?

– Vi får analysera vad det här innebär, säger Martin Andersson. Vi är oroade över budskapet att revisorn inte behöver delge omvärlden sina eventuella bekymmer kring redovisningen och det gör ju att man måste fundera på om den nuvarande ordningen är bra, säger Martin Andersson.

Hur bör en sådan ordning se ut?

– Det får vi titta på. Vi ville i ett första skede få prövat om det låg i revisorns roll att slå larm. Nu med Revisorsnämndens beslut måste man titta på andra lösningar, säger Martin Andersson.

Martin Andersson utesluter inte att det kan behövas en ny auktoritet för att hantera granskningen av finansiell information, men betonar att Finansinspektionen inte har satt ner foten i frågan.

För närvarande pågår en dialog mellan Finansinspektionen och Far om hur revisionen i finansiell sektor ska stärkas.

– Det arbetet är ett steg i rätt riktning. Men den senaste tiden har visat att det inte kommer att ge svar på alla grundläggande frågor, särskilt inte vad gäller värderingsfrågor. Där finns det skäl att fundera på om det behövs andra lösningar, säger Martin Andersson.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%