Balans nr 12 2011

6-Frågor

Annika Bränström är generaldirektör på Bolagsverket, en av 13 myndigheter som nu genomför en kartläggning av de uppgiftskrav som de ställer på företag.

1 Din myndighet har fått näringsministerns uppdrag att vara samordnande, vad innebär projektet?

– Grundidén är att företag bara ska behöva lämna samma uppgift en gång, vid ett tillfälle och på ett ställe. För att detta ska bli möjligt behöver vi bygga upp ett metadataregister över vilka uppgifter som samlas in från vilka myndigheter och med stöd i vilken lagstiftning.

2 Vad är ett metadataregister?

– Det är ett register över uppgifter om uppgifter. Det innehåller alltså inte några faktiska data, utan är en kartläggning av alla uppgifter som i dag hanteras av myndigheterna. Utmaningen är att veta om en uppgift är samma som en annan. För att kunna ta ställning till det måste vi definiera olika begrepp. Betyder ordet verksamhet exempelvis alltid samma sak? Eller ordet inkomst? Det är inte alltid som två snarlika uppgifter är samma uppgift.

3 Hur löser man de här problemen i andra länder?

– Det finns många länder som jobbar med detta, men Norge är det land som har kommit längst. Där har man tagit ett helhetsgrepp på frågan och skapat ett nationellt uppgiftsregister som företagen rapporterar till och myndigheterna hämtar uppgifter från, utan att det sker någon mellanlagring.

4 I en rapport från 2008 framtagen på uppdrag av Bolagsverket och XBRL Sweden står det att XBRL-formatet skulle innebära en besparing på två miljarder kronor om året. Trots det är intresset svagt för denna möjlighet, varför?

– Bolagsverket har tagit emot årsredovisningar i XBRL-format sedan 2006, men vi har bara fått in ett 100-tal om året. Jag tror att det finns en viss tröghet i att ändra på något som man tycker fungerar ganska bra.

5 Bolagsverket har förordat lagstiftning om XBRL, varför?

– Därför att vi ser att vinsterna i samhället i stort skulle bli väldigt stora. Sedan måste det inte vara just XBRL, utan det skulle kunna vara i princip vilken standard som helst. Men Bolagsverket förordar XBRL eftersom det är den standard som slagit igenom internationellt.

6 Vad skulle en lagstiftning innebära för företagen?

– Vi myndigheter måste jobba tillsammans med dem som levererar affärsprogram så att programmen klarar av att göra omvandlingen. För det enskilda företaget kommer det att innebära att det bara behöver lämna uppgifter från årsredovisningen en gång!

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%