Innehåll

Balans nr 12 2011

Europa: Sverige – ett ”utanförland”

I skuldkrisens hetta talas det allt mer om ett delat EU. De 17 euroländernas finansministrar har allt oftare egna möten för att diskutera Europas ekonomi, medan de tio andra länderna snällt får vänta utanför den stängda dörren.

Den franske presidenten Sarkozy har till och med börjat tala om ett Europa i två hastigheter. En grupp av länder som vill lägga i en högre växel och bli än mer sammansvetsade och en annan grupp som vill hålla tillbaka samarbetet.

EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, är dock helt emot dessa tankar. Han sa nyligen i ett tal i Berlin: ”EU och euroområdet hör ihop. En uppdelad union fungerar inte. Två unioner är inte någon union. Två unioner innebär att euroområdets medlemmar separeras från de övriga länderna. Varför ska vi införa fler krav för de länder som vill ingå i unionens kärna? Det vore inte rättvist. Före månadens slut kommer kommissionen att ha lagt fram ett paket med ytterligare åtgärder för att fördjupa den ekonomiska styrningen av EU och av euroområdet.” Barroso gick till och med ett steg längre genom att säga att alla EU-länder borde införa euron så snart som möjligt. ”Utmaningen är nu att fördjupa integrationen av eurosamarbetet utan att skapa för stora problem för de som ännu inte är med”, betonade José Manuel Barroso.

”Utanförländerna”, som icke-euroländerna kallas i EU, har tröttnat på att stå ute i kylan. De har därför haft två egna möten där finansministrarna diskuterat den allt större sprickan mellan grupperna. ”Det är viktigt att vi stärker våra gemensamma intressen och har ett öppet och väl fungerande europasamarbete och att eurogruppen inte sluts”, sa finansminister Anders Borg i samband med senaste mötet. Det var Sverige som tog initiativet till det första mötet och liknande informella samtal planeras på löpande basis i framtiden.

EU kan inte fortsätta utvecklas utifrån det land som vill minst. Det fungerar inte i längden. Det handlar om att utveckla eller avveckla. Och på den punkten är EU-kommissionens ordförande tydlig. En uppdelning i två grupper, eller kanske på sikt flera, gynnar ingen. För en stabil utveckling krävs en gemensam grundsyn. EU-kommissionen har en stor utmaning framför sig att förklara för EUs medborgare hur de vill att EU ska se ut i framtiden och hur EU-länderna tillsammans ska ta sig ur skuldkrisen, och undvika nästa.

Ewa Fallenius är press- och EU-ansvarig på Far.

Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%