Balans nr 12 2011

Nyheter som ska tillämpas i samband med upprättandet av bokslut 2011

Årsredovisningslagen

Ändrade gränsvärden

De gränsvärden som återfinns i ÅRL 1 kap. 6 § har ändrats. Företag som uppfyller mer än ett av nedanstående villkor definieras som större företag. Samma beloppsgränser gäller för fastställande av större respektive mindre koncerner.

  1. Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 (oförändrat antal).
  2. Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor (tidigare 25 miljoner kronor).
  3. Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor (tidigare 50 miljoner kronor).

Lagändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds efter 31 oktober 2010.

Enklare redovisning

Reglerna avseende enklare redovisning har föranlett ändringar i årsredovisningslagen dels för mindre företag (se definition ovan) dels för samtliga företag.

Lättnader för mindre företag

Upplysningar om företagets verksamhet inom forskning och utveckling behöver inte längre lämnas i förvaltningsberättelsen. Vidare behövs inte upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön lämnas. Lättnaderna avseende upplysningar i förvaltningsberättelsen gäller även mindre koncerner.

Mindre företag och koncerner får presentera resultat- och balansräkningar i förkortad form. Det tidigare kravet för förkortad resultaträkning med avseende på att det skulle vara motiverat av konkurrensskäl är borttaget. I det fall förkortad resultaträkning presenteras ska i likhet med tidigare även uppgift lämnas om nettoomsättning i anslutning till posten bruttovinst eller bruttoförlust.

Upplysningar om anläggningstillgångar med avseende på ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade uppskrivningar samt korrigeringar av tidigare års avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar behöver inte längre anges för mindre företag och koncerner.

För mindre företag som inte är publika och mindre koncerner behöver uppgifter om löner och andra ersättningar samt pensioner och liknade förmåner inte delas upp mellan styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare och övriga anställda utan det räcker att upplysningarna om löner och pensioner anges totalt. Likaså har kravet på att upplysa om avtal om avgångsvederlag och liknande förmåner tagits bort.

Lättnader för alla typer av företag

Vid egentillverkade anläggningstillgångar skulle man enligt tidigare lagstiftning inkludera en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet. Detta krav har nu ändrats från ett skall till får, vilken innebär en valmöjlighet för företag att aktivera indirekta tillverkningskostnader eller inte.

Det tidigare kravet på att ange belopp avseende hur mycket ränta som inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång har tagits bort. Observera att kravet enligt tidigare avseende upplysning om att aktivering av ränta har gjorts i anskaffningsvärdet kvarstår. Lättnaden gäller även koncerner. Upplysningar om löner och andra ersättningar uppdelat per land har tagits bort. Det tidigare kravet för legala enheter att ange upplysningar avseende sjukfrånvaro har slopats. Kravet på att lämna uppgift om taxeringsvärde på byggnader och mark har slopats både för års- och koncernredovisningar, inkluderat koncernredovisningar som upprättas enligt IFRS.

Ikraftträdande

Reglerna träder i kraft 1 januari 2011 och ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter 31 december 2010. Reglerna avseende aktivering av indirekta tillverkningskostnader ska tillämpas för det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2010. Dessa olika datum kan få effekt för företag som har brutet räkenskapsår.

Aktiebolagslagen

En ändring i ABL medför att revisionsplikten tas bort för vissa företag. Lagändringen trädde i kraft 1 november 2010 och ska tillämpas på det räkenskapsår som inleds efter 31 oktober 2010. De nya gränsvärdena för frivillig revision är att medelantalet anställda uppgår till 3 anställda, balansomslutningen uppgår till 1,5 miljoner kronor samt att nettoomsättningen uppgår till 3 miljoner kronor. Överskrids mer än ett gränsvärde krävs revisor.

Nyheter från Rådet för finansiell rapportering

Komplettering av RFR 2 Redovisning för juridiska personer avseende rörelseförvärv

Av IFRS 3 p. B55 a) framgår att en villkorad köpeskilling under vissa förhållanden kan anses utgöra ersättning för i framtiden utförda tjänster i stället för ersättning för rörelseförvärv. Ett avtal om villkorad köpeskilling, i vilket betalningarna automatiskt förverkas om anställningen upphör, är vederlag för tjänst efter förvärvet. Då tillämpningen av denna punkt i juridisk person kan medföra en annan beskattningssituation än för företag som inte tillämpar RFR 2 har Rådet infört ett frivilligt undantag till denna punkt.

Följdändringar av RFR 1 och RFR 2 med anledning av ändringar i ÅRL

Ovan beskrivs ett antal ändringar i ÅRL avseende bland annat upplysningskrav avseende sjukfrånvaro, taxeringsvärden och löner per land som tagits bort. Ändringarna påverkar IAS 16 Materiella anläggningstillgångar i såväl RFR 1 som RFR 2, IAS 40 Förvaltningsfastigheter i RFR 1 samt avsnittet om IAS 19 Ersättningar till anställda i RFR 2. Vidare har IAS 23 Låneutgifter påverkats eftersom ÅRL har tagit bort kravet på att ange belopp avseende hur mycket ränta som inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång.

Tillbakadragande av UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott samt UFR 4 Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt

Rådet har dragit tillbaka UFR 2 och UFR 4. Detta får i årsredovisningarna för 2011 främst effekt på redovisningen av koncernbidrag, men på lite längre sikt även effekter på beräkningen av pensionsskulden.

Effekter för de företag som tillämpar RFR 2 Redovisning för juridiska personer

Varför dras UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott tillbaka? Skälet är att Rådet anser att UFR 2 inte är förenlig med IFRS. Ett från ett dotterföretag erhållet koncernbidrag ska nu i moderföretaget redovisas enligt samma principer som en erhållen utdelning. För ett moderföretag som upprättar sin resultaträkning enligt ÅRL innebär detta att ett erhållet koncernbidrag ska redovisas som en finansiell intäkt. Rådet anser vidare att ett lämnat koncernbidrag från ett moderföretag till ett dotterföretag ska redovisas som en ökning av andelar i koncernföretag. Detta kan i vissa situationer medföra annorlunda beskattningskonsekvens jämfört med andra företag. Rådet har därför infört ett frivilligt undantag så att det lämnade koncernbidraget i stället kan redovisas i resultaträkningen hos moderföretaget. Vidare har Rådet infört ett undantag ifrån IAS 10 Händelser efter rapportperioden, för att möjliggöra för dotterföretag att redovisa skuld avseende lämnat koncernbidrag. Denna ändring ska tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2011 eller senare, tidigare tillämpning uppmuntras (kan tillämpas för företag med brutet räkenskapsår). Noteras bör att detta utgör ett byte av redovisningsprincip. Det innebär att för de företag som tillämpar RFR 2 kan det komma att krävas en balansräkning per ingången av den tidigaste jämförelseperioden, det vill säga i detta bokslut innebär detta även en tredje balansräkning per 1 januari 2010.

Effekter för de företag som inte tillämpar RFR 2 Redovisning för juridiska personer

Fråga uppstår hur de företag som inte tillämpar RFR 2 ska förhålla sig till tillbakadragandet av UFR 2. De företag som inte tillämpar RFR 2 berörs inte av tillbakadragandet då de tillämpar URA 7 på samma sätt som tidigare. URA 7 har samma lydelse som den nu tillbakadragna UFR 2. URA 7 återfinns på BFNs hemsida, dock ej i Fars samlingsvolym. När K3 börjar tillämpas kommer detta regelverk att innehålla regler även för redovisning av koncernbidrag. Vi anser inte att det är motiverat att göra någon förändring innan dessa regler träder i kraft.

Kan vi fortsätta tillämpa UFR 4 Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt en tid?

När den ändrade IAS 19, som publicerades i juni 2011, börjar tillämpas får inte UFR 4 längre tillämpas. UFR 4 får dock tillämpas fram till 1 januari 2013, om inte ändrad IAS 19 börjar tillämpas förrän detta datum. Den ändrade IAS 19 ska tillämpas senast för räkenskapsår som inleds 1 januari 2013 eller senare. Då Rådet anser att ändringen i IAS 19 avseende skatter endast är att se som ett förtydligande kan enligt Rådets syn denna del av den ändrade IAS 19 tillämpas före ett godkännande av EU. I den ändrade IAS 19 p. 76 b anges att vid beräkning av förmånsbestämda pensionsplaner ska de aktuariella antaganden som ska göras även inkludera skatter som belöper på pensionsförmåner. Då frågor avseende redovisning av skatter behandlas i IAS 19 har Rådet funnit att det inte längre är motiverat att ha en särsvensk tolkning, varför UFR 4 dras tillbaka. Om skatter utgår på de förmåner som tillhandhålls ska dessa skatter inkluderas i den slutliga kostnaden. Detta kommer därmed kräva förändrade aktuariella beräkningar.

När övergång sker ska reglerna i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel tillämpas. Av IAS 8 framgår att om företaget gör bedömningen att en retroaktiv tillämpning är praktiskt ogenomförbar ska den nya redovisningsprincipen tillämpas framåtriktat från tidigast möjliga tidpunkt. Den ackumulerade effekten redovisas då som en justering av eget kapital.

Nyheter från IASB och IFRIC

Omarbetad IAS 24 Upplysningar om närstående

I november 2009 publicerade IASB en omarbetad standard avseende upplysningar om närstående. Den omarbetade standarden ska tillämpas på räkenskapsår som inleds 1 januari 2011 eller senare, den ska tillämpas retroaktivt. Den omarbetade standarden har framför allt inneburit att vissa lättnader har införts för företag över vilka staten har bestämmande, gemensamt bestämmande eller betydande inflytande. IASB har vidare sett över definitionen av närstående eftersom tidigare definition var svår att tillämpa i praktiken. Dessutom var den inte symmetrisk, det vill säga ett företag kunde vara närstående till ett företag men inte vice versa. Som ett exempel på en asymmetri kan nämnas det fall ett moderföretag äger dotterföretag B och intresseföretag A. Enligt den tidigare IAS 24 var intresseföretaget A inte en närstående till dotterföretag B i dotterföretag Bs finansiella rapporter. Däremot var dotterföretag B en närstående till intresseföretaget A i intresseföretag As finansiella rapporter. Det är bland annat denna typ av asymmetrier som rättats till i den omarbetade IAS 24.

Upplysningskraven avseende närståendetransaktioner för statliga företag har förenklats. Detta har gjorts på grund av att det inte alltid var helt enkelt att identifiera samtliga närstående samt att det kunde resultera i mycket information. Dessutom kom frågan om upplysningar avseende närstående för statliga företag upp på bordet när staten blev involverad i företag i samband med finanskrisen. De förenklade upplysningskraven gäller för statliga företag som har transaktioner med staten eller andra företag som är dotterföretag, intresseföretag eller joint venture till staten. I de fall undantagsregeln för statliga företag tillämpas behöver upplysningar lämnas om vilken stat som företaget har relation till och vilken relation företaget har till denna samt för varje väsentlig transaktion och utestående mellanhavanden uppgift om slag och storlek.

För övriga transaktioner sammantaget ska kvalitativa och kvantitativa indikationer anges. Informationen kan exempelvis avse om transaktionerna är gjorda på marknadsmässiga villkor eller om det är transaktioner som inte tillhör företagets primära verksamhet. Kvantitativa upplysningar kan lämnas i form av exempelvis att man anger att cirka 25 procent av inköpen av råvaror görs från andra statliga företag.

Ändrad IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering

Ändringen av IAS 32 innebär att teckningsrätter i utländsk valuta som emitteras pro rata till samtliga aktieägare ska redovisas som ett egetkapitalinstrument trots att det inte uppfyller de generella kriterierna i IAS 32 för att vara ett egetkapitalinstrument.

Ändringar av IFRIC 14 IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan

IASB publicerade i november 2009 en ändring av IFRIC 14. Ändringen anger att i de fall då ett företag som omfattas av ett lägsta fonderingskrav gör en förskottsbetalning av framtida utgifter för att täcka krav på lägsta fondering ska denna redovisas som en tillgång. Enligt tidigare regler skulle förskottsbetalningar som ledde till överskott inte redovisas som tillgångar. Vår bedömning är att ändringen berör ett fåtal företag. Tolkningsuttalandet ska tillämpas från och med räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2011 och med retroaktiv tillämpning.

IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument

Syftet med IFRIC 19 är att ge vägledning för hur en låntagare bör redovisa sina egetkapitalinstrument som emitteras för att helt eller delvis utsläcka en finansiell skuld efter omförhandling av villkoren för skulden.

IFRIC 19 anger att i samband med en kvittningsemission ska det emitterade egetkapitalinstrumentet värderas till verkligt värde. Mellanskillnaden mot det redovisade beloppet på skulden ska redovisas i resultaträkningen. I det fall verkligt värde inte kan fastställas tillförlitligt för eget kapitalinstrumentet ska det verkliga värdet på skulden användas istället. Företag ska tillämpa denna tolkning för räkenskapsår som börjar 1 juli 2010 eller senare.

Förbättringar av IFRS

IFRS 3 Rörelseförvärv

Genom förbättringsprojektet förtydligas redovisning av tilläggsköpeskilling (ny benämning är villkorade köpeskillingar) som är kopplade till rörelseförvärv som redovisats enligt IFRS 3 Rörelseförvärv (2004). Det framgår att dessa tilläggsköpeskillingar ska redovisas enligt de regler som fanns i IFRS 3 (2004) och inte enligt IFRS 3 (2008). Detta innebär att dessa tilläggsköpeskillingar endast ska redovisas om det är sannolikt att de kommer att erläggas och att beloppet kan redovisas på ett tillförlitligt sätt. Förändring av tilläggsköpeskilling ska inkluderas i anskaffningsvärdet.

Genom ett tillägg får endast sådana instrument, som vid förvärvstidpunkten ger upphov till en ägarandel och rätt till en motsvarande proportionerlig andel av nettotillgångarna vid en likvidation, inkluderas vid beräkningen av innehav utan bestämmande inflytande (ordinärt innehav utan bestämmande inflytande). Detta innebär att enligt den proportionerliga metoden inkluderas inte andra instrument relaterade till innehav utan bestämmande inflytande, såsom egetkapitaldelen av konvertibla skuldebrev, preferensaktier eller optioner vid aktierelaterade ersättningar.

Dessa ändringar ska tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 juli 2010 eller senare.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar

Det klargörs att kvalitativa upplysningar ska stödja och förstärka kvantitativa upplysningar för att utvärdera ett företags risker. Ändringen ger vissa lättnader i upplysningskraven.

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

IAS 1 har tidigare varit motsägelsefull vilka krav som föreligger avseende poster i rapporten över förändringar i eget kapital. Nu klargörs att avstämning för olika komponenter i övrigt totalresultat kan göras antingen i rapporten över förändringar i eget kapital eller i noter.

IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter

I samband med ändringen av IAS 27 (2008) skedde följdändringar i IAS 21, IAS 28 och IAS 31. Genom kompletteringen anges om ändringarna ska tillämpas retroaktivt eller framåtriktat.

Ändringarna i IAS 21 behandlar hur omräkningsdifferenser ska redovisas för utländska verksamheter när förändringar sker i ägarandelarna. Dessa ändringar ska tillämpas på förändringar i ägarandelar som har skett från och med räkenskapsår som påbörjats 1 juli 2009 eller senare. Detta innebär för kalenderårsföretag förändringar från och med 2010.

Kompletteringarna i IAS 28 och IAS 31 anger att reglerna kring redovisning av ägarförändringar ska redovisas framåtriktat från och med räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009. För kalenderårsföretag innebär detta från och med 2010. Avseende reglerna kring redovisning av intresseföretag och joint venture i separata finansiella rapporter har endast omnumrering gjorts avseende hänvisning till IAS 27 i samband med ändring av IAS 27. Det klargörs att dessa ändringar ska tillämpas retroaktivt.

Detta förtydligande ska tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 juli 2010 eller senare.

IAS 34 Delårsrapportering

En av ändringarna av IAS 34 innebär att tidigare minimum i upplysningskraven i före detta p. 16 var baserade på att effekterna var väsentliga. Väsentlighetskravet har nu tagits bort. Ytterligare exempel på väsentliga transaktioner och händelser har lagts till i p. 15B vilka rör finansiella instrument.

IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram

I vägledningen till standarden (Application guidance) har det förtydligats hur det verkliga värdet av bonuspoäng kan uppskattas för intjänade bonuspoäng när det verkliga värdet på inlösen av bonus används. Tidigare vägledning till standarden har kunnat tolkas på olika sätt. Det innebär att vid fastställande av det verkliga värdet av bonuspoängen ska rabatter eller incitament beaktas om de skulle erbjudas kunder som inte tjänat in bonuspoäng. Vidare ska förväntade, ej utnyttjade, bonuspoäng beaktas.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%