Innehåll

Balans nr 12 2011

Debatt: Visst är det fortfarande tillåtet att skatteplanera

Uttrycket aggressiv skatteplanering skapar rubriker, men bidrar knappast till förståelse för vad skatteplanering egentligen handlar om. Det skriver Gunnar Thuresson och Roger Gavelin, medlemmar i Fars skattesektion. Far ser just nu över sina rekommendationer till skatterådgivare.

Under hösten har ränteavdrag i vissa utlandsägda företag diskuterats i media på ett sätt som sammanblandar tillämpning av regler, skatteflykt och av moral. Aggressiv skatteplanering är ett uttryck som används allt oftare, inte bara i media utan även av internationella organisationer och svenska myndigheter. Det är lika lätt att förstå indignationen utifrån hur exempelvis ränteavdrag i bolagssektorn beskrivs i debatten – och kopplingarna till tillståndet i vår välfärd – som det är problematiskt att döma ut ett visst förhållningssätt som omoraliskt eller aggressivt. Verkligheten är i regel mer komplex än så.

Vad innebär då aggressiv skatteplanering? Uttrycket har fått stort genomslag i den globala skattepolitiska diskussionen genom OECD som definierar aggressive tax planning som upplägg som missbrukar luckor i lagstiftningen.

På en övergripande skattepolitisk nivå kan uttrycket fylla en funktion när det gäller utformning av skattesystem och idéer om lämpliga metoder för att motverka oönskade beteenden. Men uttrycket fyller inte någon vettig funktion när man utifrån gällande skatteregler (inklusive den så kallade skatteflyktslagen) diskuterar vad företag kan tillåta sig att göra.

Vad innebär egentligen skatteplanering? Företagsbeskattningen är mycket komplex och att genomföra transaktioner utan att bedöma skattekonsekvenserna av dessa kan leda till oförutsedda utgifter och skattemässiga risker. Den självklara utgångspunkten är därför att skatt – i likhet med andra ekonomiska dimensioner på företagande – behöver planeras!

Skatteplanering omfattar den rättsliga och ekonomiska analys avseende skatt som är nödvändig för att genomföra medvetna ställningstaganden, där det ibland finns olika handlingsalternativ. Skatteplanering omfattar även att ta ställning till alla de tillämpningsfrågor som blir följden av genomförda transaktioner.

Ibland står uttrycket skatteplanering för en mer idébaserad aktivitet, till exempel bästa sättet att organisera exempelvis affärer och transaktionsflöden inom ett företag med avseende på skatteeffekter. Mer undantagsvis handlar det om att utveckla kreativa idéer enbart utifrån en skattevinkel.

Det borde alltså vara okontroversiellt att det finns ”god skatteplanering” som är både en rättighet och en skyldighet för företagen. Men all planering runt skatter är inte okontroversiell.

Vad faller utanför ”god skatteplanering”? Rena skatteundandraganden och skattebrott ligger naturligtvis helt utanför det vi kallar skatteplanering. Det intressanta är i stället vad som gäller vid handlingar vars skattemässiga effekter är knepiga att utvärdera på förhand. Är det tillåtet att välja det något mer osäkra handlingsalternativet A framför det mer lättutvärderade handlingsalternativet B, om A ger ett fördelaktigare skattemässigt utfall, allt annat lika? Många skulle säkert tala om toner av grått i sådana situationer. Då gäller det att hålla isär sökandet efter vad reglerna faktiskt innehåller och vad som borde gälla utifrån rådande moraluppfattning. Är det rimligt att lasta någon för att han eller hon söker det ekonomiskt mest fördelaktiga resultatet så länge båda handlingsalternativen bedöms ligga inom vad som är tillåtet enligt skattereglerna? Lägg därtill att alla – även de som väljer att planera runt sina skatter – naturligtvis måste kunna redovisa för Skatteverket vilka avvägningar som har gjorts och hur man har gått tillväga. Självklart ska alla skattebetalare ta fullt ansvar för vad som faller ut av de val som görs.

Svåra överväganden kan uppkomma vid exempelvis transaktioner som kan komma att underkännas med stöd av skatteflyktslagen. Men det behöver i sig inte innebära att man måste hålla sig ifrån dem. Avgörande är hur man hanterar riskerna genom exempelvis proaktiva åtgärder för att få frågorna prövade i god ordning. Inte sällan förlorar Skatteverket tvister med enskilda skattebetalare när frågorna verkligen ställs på sin spets. Det kan alltså löna sig att testa gränserna. Ytterst är det upp till lagstiftaren att se till att skattereglerna är tillräckligt bra och ändamålsenliga.

Även om vi tycker att det är legitimt att engagera sig i aktiviteter som kan sägas utgöra skatteplanering går det naturligtvis inte att bortse från oron för vår välfärd. Vi har alla ett ansvar. Styrelser och ledningar i företagen måste alltså ta ställning till vilka interna och externa omständigheter och uppfattningar som ska tillåtas inverka på företagets beslut och agerande. Beslutet och ansvaret ligger alltid på företagsledningen, men det är viktigt att även vi som skatterådgivare kan bidra till diskussionen om skattefrågornas inverkan på såväl kundernas affärsverksamhet som samhällsdebatten i stort.

Inom Far pågår ett aktivt arbete med att utveckla rådgivarrollen, där Fars yrkesetiska regler utgör en god grund. Sedan halvårsskiftet finns också en auktorisation av skatterådgivare, som syftar till att värna kvaliteten och statusen för skatterådgivare i Sverige. Just nu pågår en uppdatering av Fars skattespecifika uttalanden och rekommendationer.

I grund och botten är skatteplanering inte konstigare än att alla ska betala rätt skatt, inte för mycket och inte för lite. Det är ett förhållningssätt som vi värnar.

Gunnar Thuresson är skatterådgivare på Ernst & Young och aktiv i Fars skattesektion.

gunnar.thuresson@se.ey.com

Roger Gavelin är skatterådgivare på PwC och aktiv i Fars skattesektion.

roger.gavelin@se.pwc.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%