För drygt två år sedan trädde den så kallade penningtvättslagen i kraft. Lagen ställer höga krav på Fars medlemmar och det är viktigt att att vara medveten om kraven för att inte drabbas av negativa konsekvenser, skriver John Osser.

Finansiering av terrorism: insamling, tillhandahållande eller mottagande av tillgångar i syfte att de ska användas eller med vetskap om att de är avsedda att användas för att begå sådan brottslighet som avses i 2 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.

Verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av penningtvättslagen.

I mars 2009 trädde en ny lag (2009:62) om penningtvätt och finansiering av terrorism1 (penningtvättslagen) i kraft. Lagen ställer omfattande krav på vissa verksamhetsutövare2. Fars policygrupp för etik har utfärdat ett etikuttalande, EtikU 11 Medlemmarnas tillämpning av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som ett stöd för tillämpningen av denna lag. Jag kommer nedan att kort beskriva vilka som omfattas av regleringen och vad lagen i huvudsak kräver av oss. För ytterligare fördjupning hänvisar jag till EtikU 11.

Vilka omfattas av penningtvättslagen?

Samtliga Fars medlemmar har att beakta penningtvättslagen och följa EtikU 11 som anses ge utryck för god yrkessed. Penningtvättslagen innebär i korthet att Fars medlemmar ska:

1. Uppnå kundkännedom genom att

  • kontrollera kundens identitet innan en affärsrelation inleds,

  • kontrollera den verkliga huvudmannens identitet och då vidta lämpliga åtgärder för att utreda kundens ägarförhållanden och kontrollstruktur,

  • inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art,

  • och följa upp huruvida huvudmannen är en person i politiskt utsatt ställning.

Kan kundkännedom ej uppnås får uppdraget ej accepteras.

Penningtvättslagen har en riskbaserad ansats. Innebörden av att ett riskbaserat förhållningssätt införts i lagen är att risker ska bedömas och situationer hanteras olika beroende på de specifika riskerna för penningtvätt eller finansiering av terrorism i det enskilda fallet. Detta innebär att omfattningen av kontrollen är beroende av den riskbedömning som medlemmen gör av den kontrollerade parten ur ett penningtvättsperspektiv.

2. Bevara handlingar och uppgifter från genomförandet av åtgärder för att uppnå kundkännedom.

3. Granska och rapportera transaktioner som medlemmarna misstänker eller har skälig grund att misstänka utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism3.

4. Lämna de uppgifter för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism som Finanspolisen begär oberoende av om medlemmen själv är anmälare eller inte.

5. Iaktta meddelarförbudet, det vill säga inte röja för kunden eller någon utomstående att en granskning har genomförts eller att uppgifter har lämnats till Rikspolisstyrelsen (Finanspolisen).

6. Införa interna rutiner för att säkerställa att lagen följs samt genomföra en analys av risken för att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Penningtvättslagen innebär inte ett utökat granskningsuppdrag utan revisionen ska utföras i enlighet med god revisorssed och enbart om revisorn inom ramen för sin revision upptäcker misstänkta transaktioner så behöver dessa granskas. Ytterligare vägledning kan erhållas av Fars uttalande RevU 4 Revisorns åtgärder vid misstanke om brott respektive penningtvätt.

Kontrollera och dokumentera

Medlemmarna ska fortlöpande följa pågående affärsförbindelser genom att kontrollera och dokumentera att de transaktioner som utförs stämmer överens med den kunskap som medlemmen har om kunden, kundens affärs- och riskprofil och, om det behövs, varifrån kundens ekonomiska medel kommer. Handlingar, uppgifter och upplysningar rörande kontrollen ska hållas aktuella. För att man bättre ska kunna följa upp en affärsförbindelse är det i vissa fall nödvändigt att kontrollera varifrån en kunds ekonomiska medel kommer. En sådan kontroll bör göras när risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism föranleder detta. En kontroll kan göras till exempel genom att verksamhetsutövaren ber kunden om uppgifterna.

Medlemmar i Far som inte arbetar på ett registrerat revisionsföretag eller är kvalificerade revisorer måste anmäla sig till registret mot penningtvätt som Bolagsverket administrerar. Om så inte sker kan länsstyrelsen som har tillsynsansvar besluta att medlemmen måste upphöra med verksamheten.

Revisorer bör i samband med förvaltningsrevisionen säkerställa att eventuella revisionskunder som omfattas av penningtvättslagen blir medvetna om detta och också inför rutiner som möjliggör för dem att följa regelverket. Även andra medlemmar i Far bör göra sina kunder som omfattas av penningtvättslagen medvetna om detta.

Slutsats

Penningtvättslagen ställer ett antal omfattande krav på alla medlemmar i Far och det är viktigt att vi är medvetna om dessa för att inte drabbas av negativa konsekvenser. Att inte följa penningtvättslagen är straffsanktionerat och kan leda till böter. Vidare kan disciplinära åtgärder från Revisorsnämnden eller i förekommande fall länsstyrelsen komma att vidtas.

John Osser är auktoriserad revisor på BDO och ledamot i Fars policygrupp för etik.

Penningtvätt

Penningtvätt:

  1. Åtgärder med brottsligt förvärvad egendom, som kan medföra att egendomens samband med brott döljs, att den brottslige får möjlighet att undandra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras, samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller brukande av egendomen.

  2. Åtgärder med annan egendom än som avses i a, om åtgärderna är ägnade att dölja att någon har berikat sig genom brottslig gärning.