Nyheter från IASB och IFRIC

Amendments to IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures

Ändringarna innebär uppstramade krav på upplysningar i företagets redovisning vid överföring av finansiella tillgångar. Överföringar av finansiella tillgångar är inte så vanligt utanför de finansiella företagen varför vi inte beskriver denna ändring vidare. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2011 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Jämförelsesiffror behöver inte lämnas. Ändringen är ännu inte godkänd av EU.

IFRS 10–12 ändrade regler för konsolidering

I maj 2011 publicerade IASB följande nya och ändrade standarder avseende konsolidering, IFRS 10 Consolidated Financial Statements, IFRS 11 Joint Arrangements, IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities, IAS 27 Separate Financial Statements och IAS 28 Investments in Associates and Joint Ventures. Se översiktsbild i figur 1 nedan.

IFRS 10 Consolidated Financial Statements

IFRS 10 ersätter IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende reglerna för koncernredovisning samt SIC 12 När ska ett företag för särskilt ändamål, ett SPE, omfattas av koncernredovisningen.

Standarden innehåller inga ändringar jämfört med nu gällande IAS 27 vad gäller när koncernredovisning ska upprättas samt regler för konsolidering vid förvärv och avyttring.

Figur 1 Översiktsbild nya och ändrade standarder

Redovisning

Upplysningskrav

Separata finansiella rapporter*

Dotterföretag

IFRS 10

IFRS 12

IAS 27 (2011)

Intresseföretag

IAS 28 (2011)

IFRS 12

IAS 27 (2011)

Joint ventures

IFRS 11 och IAS 28 (2011)

IAS 27 (2011)

IFRS 12

Joint operations

IFRS 11

IFRS 12

IFRS 11

Ej konsoliderade structured entities

Generellt IFRS 9/IAS 39

IFRS 12

IFRS 12

* Separata finansiella rapporter är finansiella rapporter som upprättas av ett moderföretag eller en investerare med gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över ett investeringsobjekt och där investeringen redovisas till anskaffningsvärde eller enligt IFRS 9 Finansiella instrument.

Bedömning av bestämmande inflytande

IFRS 10 innehåller vägledning som ska användas vid bedömning av om bestämmande inflytande föreligger eller inte för samtliga investeringar som ett företag har inklusive det som i dag kallas SPE:n och regleras i SIC 12. En investerare har bestämmande inflytande över en investering om:

  • investeraren är exponerad för eller har rätt till variabel avkastning från investeringen

  • har möjlighet att påverka avkastningen genom sin möjlighet att styra företaget, och

  • det finns en koppling mellan den avkastning som erhålls och möjligheten att styra företaget.

Det är med andra ord inte endast risker och fördelar som ska beaktas när bedömning ska göras om bestämmande inflytande föreligger eller inte utan detta är endast en av de faktorer som ska beaktas. Det finns ingen ”hierarki” vad gäller ovanstående faktorer utan investeraren måste analysera alla faktorer och omständigheter som finns för att bedöma om bestämmande inflytande föreligger eller inte. Detta innebär att IFRS 10 kan bli svårare att tillämpa jämfört med nu gällande IAS 27. Det kan komma att krävas en del överväganden första gången IFRS 10 ska tillämpas samt vid bedömning om framtida investeringar ska konsolideras.

När ett företag ska bedöma om det har bestämmande inflytande över en investering ska investeraren överväga syftet med och utformningen av investeringsobjektet. Detta görs för att kunna identifiera investeringsobjektets verksamheter som väsentligt påverkar avkastningen, hur beslut tas gällande dessa och vem som i dagsläget har möjlighet att styra dessa verksamheter och erhålla avkastning.

Begreppet avkastning utgörs inte endast av resultat och utdelning utan kan även omfatta avgifter, ersättningar, skattefördelar, stordriftsfördelar, kostnadsbesparingar och andra typer av synergier.

Bedömningen om bestämmande inflytande föreligger eller inte ska göras kontinuerligt när omständigheter och faktorer ändras. Detta krav finns inte uttryckligen i nu gällande IAS 27, men görs ändå ofta i praktiken.

”De facto control” och potentiella röster

Vid bedömning om bestämmande inflytande föreligger eller inte ska de facto control (faktisk kontroll) beaktas. För att göra bedömning om de facto control föreligger eller inte måste alla omständigheter och faktorer såsom exempelvis ägarandel och ägarandelen i relation till spridningen av ägandet beaktas. Exempelvis om ägarandelen är väsentlig jämfört med andra ägare och övriga ägandet är spritt kan de facto control föreligga. Vidare måste analys av de facto control göras utifrån hur övriga ägare agerar, är de passiva eller inte, det vill säga kan man anse att de facto control föreligger. Om det utifrån gjorda bedömningarna inte är klart om de facto control föreligger bedöms investeraren inte ha bestämmande inflytande över investeringen.

Potentiella röster i form av konvertibla skuldebrev eller optioner ska beaktas om dessa är substantive, det vill säga investeraren har en praktisk möjlighet att påverka beslut genom att utnyttja rösterna. Enligt nu gällande standard ska potentiella röster beaktas om de kan utnyttjas omedelbart. Detta kan innebära att potentiella röstberättigade aktier enligt nuvarande regler inte bedöms vara substantive och vice versa. För att avgöra om potentiella röster är substantive eller inte kommer mer bedömningar krävas jämfört med i dag.

”Structured entities”

Med structured entities avses innehav i företag där bedömningen av bestämmande inflytande inte grundar sig i huvudsak på röster eller motsvarande rättigheter utan på andra faktorer.

Structured entities ersätter så kallade ”special purpose entities”, det vill säga företag för särskilt ändamål (SPE). Bedömningen av om bestämmande inflytande föreligger eller inte kan ändras för dessa typer av företag jämfört med SIC 12. Det innebär bland annat att företag i den finansiella sektorn och i fastighetssektorn kan påverkas. IASB bedömer dock att inga stora skillnader bör uppkomma mellan structured entites enligt IFRS 10 och SPE:n enligt SIC 12.

Datum för ikraftträdande och övergångsregler

IFRS 10 ska tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten om även IFRS 11, IFRS 12, ändrade IAS 27 och omarbetade/ändrade IAS 28 tillämpas. IFRS 10 ska tillämpas retroaktivt när det uppkommer en skillnad i bestämmande inflytande mellan IAS 27/SIC 12 och IFRS 10. Det finns särskilda regler om retroaktiv tillämpning är ogörligt. IFRS 10 förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012.

Ändrad IAS 27 Separata finansiella raporter

I och med att IFRS 10 Consolidated Financial Statements ersätter IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende reglerna för koncernredovisning kommer den ändrade IAS 27 endast att innehålla regler för redovisning och upplysningar om dotterföretag, intresseföretag och joint venture i separata finansiella rapporter. I huvudsak kommer de tidigare reglerna i IAS 27 avseende redovisning i separata finansiella rapporter att överensstämma med den ändrade IAS 27 med några få förtydliganden.

Reglerna för redovisning av joint venture och intresseföretag i separata finansiella rapporter har flyttats från IAS 28 Innehav i intresseföretag och IAS 31 Andelar i joint ventures till IAS 27 (2011).

I likhet med IFRS 10 ska IAS 27 (2011) tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten om även IFRS 10, IFRS 11, IFRS 12 och ändrade IAS 28 tillämpas. Observera att EU ännu inte har godkänt ändringarna, vilket krävs för att kunna tillämpa dem.

Ändringarna av IAS 27 förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012.

Figur 2

BALANS_2011_N12_A0023_bild1

IFRS 11 Joint Arrangements

Den nya standarden om joint arrangements kommer i huvudsak att medföra två förändringar jämfört med IAS 31 Andelar i joint ventures. En förändring är att en investering ska bedömas utgöra en joint operation eller joint venture. Beroende på vilken typ av investering som föreligger finns det olika redovisningsregler. Den andra förändringen är att joint venture ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden och att klyvningsmetoden inte kommer att vara tillåten.

För att bedöma om ett joint arrangements är en joint operation eller joint venture finns det ett flödesschema som bilaga till IFRS 11 som kan användas. Se figur 2.

Begreppet joint arrangement i IFRS 11 ersätter begreppet ”joint venture” i IAS 31. Enligt IAS 31 består ”joint venture” av tre olika typer; gemensamt styrda tillgångar, gemensamt styrda verksamheter och gemensamt styrda företag. Enligt IFRS 11 kommer gemensamt styrda tillgångar och gemensamt styrda verksamheter att inkluderas i joint operation medan gemensamt styrda företag antingen kommer att vara en joint operation eller joint venture. Detta innebär att när det gäller gemensamt styrda tillgångar och gemensamt styrda verksamheter kommer det inte redovisningsmässigt att bli någon större skillnad mellan nuvarande IAS 31 och IFRS 11. När det i stället gäller gemensamt styrda företag kan det uppkomma skillnader mellan nuvarande regler och det ändrade regelverket i IFRS 11. Enligt IAS 31 redovisas gemensamt styrda företag som joint venture enligt kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden. Enligt IFRS 11 kan tidigare gemensamt styrda företag redovisas som joint operation.

Vid övergång till IFRS 11 måste villkoren i IFRS 11 beaktas för att bedöma om ett joint arrangement är en joint operation eller ett joint venture avseende tidigare investeringar. Trots förändringen bedöms i praktiken flertalet företag där gemensamt bestämmande inflytande föreligger sedan tidigare fortsätta att vara klassificerade som joint ventures enligt IFRS 11.

Klyvningsmetoden försvinner för joint venture

Enligt den nya standarden är endast kapitalandelsmetoden tillåten vid konsolidering av joint venture, det vill säga klyvningsmetoden försvinner. Att klyvningsmetoden försvinner bedöms komma att få större påverkan på redovisningen jämfört med den ovan nämnda ändringen avseende bedömning av joint arrangement. Det uppskattas att i dagsläget redovisas hälften av joint venture enligt kapitalandelsmetoden och hälften enligt klyvningsmetoden.

I och med att klyvningsmetoden försvinner för joint ventures kommer detta att påverka presentation av resultat och ställning om klyvningsmetoden har tillämpats tidigare. När det gäller resultatet kommer exempelvis koncernens intäkter och rörelsekostnader att minska. I det fall joint ventures är vinstgenererande och erlägger skatt kommer resultat före skatt att minska eftersom joint ventures skatt enligt kapitalandelsmetoden inte kommer att redovisas på raden skatt i resultaträkningen. I balansräkningen kommer omsättningstillgångar och lång- och kortfristiga skulder att minska. Beroende på hur stor kapitalandelen kommer att vara kommer anläggningstillgångarna att minska eller öka. Detta innebär att avtal, exempelvis låneavtal och bonusavtal, som har kopplingar till hur resultat och ställning presenteras måste ses över och eventuellt ändras. Vilka effekter som uppstår då förändring sker från klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden bör även kommuniceras till företagets intressenter.

Datum för ikraftträdande och övergångsregler

Enligt IFRS 11 ska standarden tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten om även IFRS 10, IFRS 12, ändrade IAS 27 och ändrade IAS 28 tillämpas. Observera att EU ännu inte har godkänt standarden vilket krävs för att kunna tillämpa den.

I det fall ett joint venture tidigare har redovisats enligt klyvningsmetoden ska ändringen till kapitalandelsmetoden redovisas enligt speciella övergångsregler. I den tidigaste jämförelseperioden som redovisas ska tidigare klyvda balansposter slås ihop och redovisas på en rad. Upplysningar ska lämnas om vilka tillgångar och skulder som nu redovisas på en rad. Innehavet ska testas för nedskrivning och eventuell nedskrivning redovisas mot balanserade vinstmedel.

IFRS 11 förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012.

Ändrad IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures

IAS 28 har ändrats i samband med projektet för joint arrangements. Reglerna i IAS 28 (2011) överensstämmer i huvudsak med de tidigare reglerna i IAS 28 (2008). I likhet med IAS 28 (2008) ska potentiella röster, som kan utnyttjas omedelbart, beaktas vid bedömning om betydande inflytande föreligger eller inte. Motsvarande regel i IAS 27 (2008) har ändrats i IFRS 10 vid bedömning om bestämmande inflytande föreligger, se avsnitt ”De facto control” och potentiella röster ovan. Detta innebär att effekten av potentiella röster kan behandlas olika vid bedömning om betydande inflytande föreligger jämfört med bestämmande inflytande. Det bör observeras att vid bedömning av gemensamt bestämmande inflytande ska reglerna i IFRS 10 tillämpas.

Enligt IAS 28 (2008) och IAS 31 Andelar i joint ventures ska kvarvarande innehav omvärderas i det fall betydande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande upphör även i de fall ett intresseföretagsinnehav övergår till joint venture eller vice versa. I den ändrade IAS 28 (2011) ska vid sådana förändringar ingen omvärdering göras.

I det fall innehav i intresseföretag eller joint venture minskar men fortsätter att redovisas enligt kapitalandelsmetoden ska poster som tidigare redovisats i övrigt totalresultatet återföras proportionerligt utifrån avyttrad andel.

I den ändrade IAS 28 har förtydligande gjorts ifall endast delar av en investering i ett intresseföretag eller ett joint venture möter kriterierna i IFRS 5 avseende anläggningstillgångar som innehas för försäljning. Det anges att den del av investeringen som inte möter kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden. När avyttring har skett av den ena delen får en bedömning göras om kvarvarande del ska redovisas enligt IAS 39/IFRS 9 eller enligt kapitalandelsmetoden om det kvarvarande innehavet rör sig om ett intresseföretag eller joint venture.

Den ändrade IAS 28 (2011) föreslås tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten om även IFRS 10, IFRS 11, IFRS 12 och ändrade IAS 27 tillämpas. Observera att EU ännu inte har godkänt ändringarna, vilket krävs för att kunna tillämpa ändringarna.

Ändringen av IAS 28 förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012.

IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities

IFRS 12 inkluderar upplysningskrav för innehav i dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag samt structured entitities som inte konsolideras. Under den finansiella krisen upptäcktes att det inte framkom information om så kallade structured entities och vilken risk dessa innehav kunde innebära. Detta ledde till att IASB såg över upplysningskraven. Syftet med upplysningarna är att ge läsaren:

  • En beskrivning av vad för typ av företag som investeringen avser och vilka risker som är kopplade till denna typ av investering.

  • Vilken effekt investeringen har på koncernens resultat, ställning och kassaflöde.

Upplysningar om dotterföretag

IFRS 10 innehåller bland annat utökade upplysningskrav vad gäller den påverkan innehav utan bestämmande inflytande (IUBI) har på koncernens verksamheter och kassaflöden. För varje företag där ett väsentligt innehav utan bestämmande inflytande finns ska ett antal upplysningar lämnas. Exempelvis ska följande upplysningar lämnas om IUBI; utbetald utdelning, vinst eller förlust under perioden, antalet röster (om skillnad mot ägarandel föreligger) och finansiell information i sammandrag (före koncernelimineringar).

Förändringar avseende upplysningar om joint arrangements och intresseföretag

För väsentliga joint venture och intresseföretag ska upplysning lämnas om olika delar av resultatet; såsom intäkter, avskrivningar, ränteintäkter/kostnader, skatter, vinst/förlust för kvarvarande verksamhet/avvecklade verksamhet, övrigt totalresultatposter samt totalresultat. För väsentliga innehav ska upplysningar lämnas separat, vilket är en skillnad jämfört med nuvarande IAS 28 och IAS 31 där upplysningar kan lämnas aggregerat. För innehav som inte är väsentliga ska följande information lämnas aggregerat; vinst/förlust från kvarvarande verksamheter/avvecklade verksamheter, övrigt totalresultat samt totalresultat. För joint venture ska upplysningar om framtida åtagande avseende betalningar eller andra minskningar av tillgångar lämnas. Detta kan exempelvis vara ett framtida åtagande att förvärva ytterligare andelar.

Datum för ikraftträdande och övergångsregler

I likhet med övriga nya standarder anges även att IFRS 12 föreslås börja tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. IFRS 12 uppmuntras att tillämpas i förtid oavsett om övriga nya konsolideringsstandarder tillämpas i förtid eller inte. I det fall förtida tillämpning sker behöver inte samtliga upplysningskrav tillämpas.

Amendments to IAS 1: Presentation of Items of Other Comprehensive Income

I juni 2011 publicerade IASB en ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Ändringen är en del av fas B avseende projektet Financial Statement Presentation som är ett samarbetsprojekt med FASB. Syftet med ändringen är att förbättra presentationen av poster i övrigt totalresultat och likställa presentationen mellan IFRS och US GAAP.

Ändringen innebär att poster i övrigt totalresultat ska delas upp i två kategorier. Poster som kommer att återföras till årets resultat (resultaträkningen) ska redovisas i en separat kategori och poster som inte kommer att återföras kommer att redovisas för sig. Exempel på poster som återförs över årets resultat är värdeförändringar av finansiella tillgångar som kan säljas, omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter samt vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Exempel på poster som inte återförs till året resultat är omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för materiella och immateriella tillgångar samt aktuariella vinster och förluster. Skatt som är hänförlig till de två olika kategorierna ska även separeras och redovisas inom respektive kategori.

Det kommer fortfarande att vara tillåtet att välja mellan att presentera en rapport eller två rapporter i form av resultaträkning samt övrigt totalresultat.

Den nuvarande titeln Rapport över totalresultat kommer att ändra namn till Rapport över resultat och övrigt totalresultat. Det kommer dock även framöver att vara tillåtet med andra titlar på rapporterna.

Den ändrade IAS 1 ska tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 juli 2012 eller senare med retroaktiv verkan. Tidigare tillämpning är tillåten. I utkastet till ändringen föreslog man tillämpning från och med 1 januari 2012 men eftersom ändringen publicerades först i juni 2011 skulle det ha blivit mindre en sex månader mellan slutlig ändring och påbörjad tillämpning. Ändringen inte är godkänd av EU.

IFRS 13 Fair Value Measurement

Syftet med denna nya standard är definiera ett enhetligt ramverk för värdering till verkligt värde. IASB anger att standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 eller senare. Vidare anges att standarden ska tillämpas framåtriktat och tidigare tillämpning är tillåten. EU har ännu inte godkänt standarden, vilket förväntas ske under tredje kvartalet 2012.

Begreppet verkligt värde används i ett antal olika standarder och för att skapa en enhetlig tolkning av detta begrepp publiceras nu en standard som ska tillämpas på alla dessa IFRS, med vissa undantag, som kräver eller tillåter värdering till verkligt värde för redovisnings- eller upplysningsändamål.

Verkligt värde definieras i standarden som ”det pris som skulle kunna erhållas på värderingsdagen vid försäljning av en tillgång eller betalas för att överföra en skuld i en transaktion mellan marknadsaktörer under normalt betingade förhållanden”.

Viktigt att notera är att standarden klargör att det är ett försäljningspris, ett ”exit price”, som ska användas. Fokus är på marknadsaktörerna och transaktionen förväntas ske under normalt betingade förhållande. Vid en värdering till verkligt värde, av en tillgång eller skuld, ska de egenskaper beaktas som en marknadsaktör skulle beakta vid fastställande av priset på värderingsdagen. Vidare är utgångspunkten att värdering sker utifrån ett pris på den marknad som företaget normalt använder sig av, vilken benämns huvudmarknaden. Det är en marknad som har den största omsättningen och högsta aktivitetsnivån för den tillgång eller skuld som ska värderas. Om det inte finns någon sådan marknad ska i stället utgångspunkten vara den mest fördelaktiga marknaden. Normalt kan dock ett företag utgå ifrån den marknad som de vanligt genomför transaktionerna på.

Figur 3

BALANS_2011_N12_A0023_bild2

Standarden innehåller en värderingshierarki avseende indata till värderingarna. Denna värderingshierarki indelas i tre nivåer, som överensstämmer med de nivåer som introducerades i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. De tre nivåerna är:

Nivå 1: Noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder ger det bästa beviset på verkligt värde. En marknad är aktiv om transaktionerna genomförs med tillräcklig frekvens och volym så att prisinformation kan tillhandahållas kontinuerligt. Om det finns ett pris på nivå 1 så måste detta användas vid värdering till verkligt värde. I undantagsfall finns det dock vissa situationer då det kan förekomma att noterade priser på en aktiv marknad inte representerar verkligt värde på värderingsdagen och det därmed skulle vara tillåtet att avvika ifrån ett nivå 1 pris.

Nivå 2: Denna nivå innefattar noterade priser på en aktiv marknad för liknande tillgångar eller skulder eller noterade priser på identiska tillgångar och skulder, men på en icke aktiv marknad. Det kan även avse andra indata än noterade priser som är observerbara för tillgången eller skulden såsom räntenivåer, avkastningskurvor, volatilitet och multiplar. En justering av indata på nivå 2 som avser icke observerbara indata och som är väsentlig för värderingen leder till en nivå 3-värdering.

Figur 4

BALANS_2011_N12_A0022_bild3

Nivå 3: Ej observerbara indata ska beakta antaganden som marknadsaktörer skulle använda sig av vid prissättningen av tillgången eller skulden, inkluderat riskantaganden. Vid framtagande av ej observerbar information ska ett företag använda sig av bästa tillgänglig information, vilket kan inkludera företagets egna data. I figur 3 framgår beslutsvägen för icke-finansiella tillgångar.

Vilken värderingsmetod ska tillämpas enligt IFRS 13? Standarden baseras på att det finns tre värderingsmetoder som används, en översikt visas i figur 4.

När indata baseras på köp- eller säljkurser är frågan vilken av dessa som ska användas. Enligt standarden ska värdering ske till det pris inom köp- och säljkursen som är mest representativt för verkligt värde. Att använda köpkurs för tillgångar och säljkurs för skulder är tillåtet men inte ett krav. Standarden utesluter inte heller ”mid-market pricing” eller andra metoder som håller sig inom köp- och säljkursen och som är ändamålsenliga vid verkligt värde-värdering.

Syftet med värdering till verkligt värde förändras inte när marknaden för en tillgång eller skuld inte är aktiv. Det bör dock beaktas att på en icke aktiv marknad kan det vara så (men behöver inte vara så) att transaktioner och noterade priser inte utgör ett uttryck för verkligt värde då det inte är säkert att de transaktioner som sker görs under normalt betingade förhållande. Därmed behövs en fördjupad analys av transaktionerna eller de noterade priserna och väsentliga justeringar av priserna kan behövas för att utgöra en värdering till verkligt värde.

Syftet med de upplysningskrav som standarden innehåller är att ge information till läsarna av de finansiella rapporterna så att de kan bedöma de metoder och indata som har använts för att fastställa verkligt värde. För de poster som löpande värderas till verklig värde i enlighet med nivå 3 finns det krav på upplysningar avseende effekter på resultat och övrigt totalresultat, beskrivning av värderingsmetoder avseende tillgångar och skulder samt beskrivning av känsligheten för förändringar av nivå 3-indata. Standarden kräver även vissa minimiupplysningar per klass av tillgångar och skulder.

Viktigt att notera är att för finansiella instrument som värderas till verkligt värde gäller samma upplysningskrav i delårsrapporten som i årsredovisningen. För icke finansiella tillgångar och skulder krävs dock inga ytterligare upplysningar avseende verkligt värde i delårsrapporten jämfört med tidigare.

Ändrad IAS 19 Ersättningar till anställda

Denna ändring anges av IASB att tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2013 eller senare, ändringarna ska tillämpas retroaktivt enligt IAS 8. Tidigare tillämpning är tillåten, men detta förutsätter ett godkännande av EU vilket ännu inte föreligger. Godkännande förväntas under första kvartalet 2012.

Den största förändring är att ett av de tre möjliga sätten att redovisa förändringar av pensionsskulden försvinner då den så kallade ”korridormetoden” tas bort. Det innebär att förändring av pensionsskulden måste redovisas omedelbart. För de företag som valt att tillämpa korridormetoden kan detta få stor effekt då pensionsskulden kommer att öka och volatiliteten i balansräkningen och övrigt totalresultat ökar. En övergång till de nya reglerna innebär byte av redovisningsprincip. IAS 1 kräver vid byte av redovisningsprincip att en tredje balansräkning per ingången av det tidigaste jämförelseåret ska presenteras. Detta innebär för årsredovisningen 2013 att förändringen presenteras per 1 januari 2012.

Vidare anges att vid beräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar ska användas samma diskonteringsränta som används för att beräkna pensionsförpliktelsen. Alla aktuariella vinster och förluster ska enligt den ändrade IAS 19 redovisas inom övrigt totalresultat. Därmed kommer skillnaden mellan förväntad avkastning av förvaltningstillgångarna och faktisk avkastning att redovisas inom övrigt totalresultat när ändringen börjat tillämpas.

Amendments to IAS 12 Deferred Tax: Recovery of Underlying Assets

Denna ändring av IAS 12 Inkomstskatter ska tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2012 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten, men förutsätter att EU godkänt ändringen. Detta förväntas ske under andra kvartalet 2012.

Ändringen behandlar redovisning av uppskjuten skatt för förvaltningsfastigheter som redovisas till verkligt värde i enlighet med IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Enligt IAS 12 beräknas uppskjuten skatt utifrån om tillgången eller skulden förväntas användas eller om den förväntas bli realiserad. Motivet till ändringen är att det vanligen är svårt att fastställa hur en förvaltningsfastighet kommer att nyttjas och det blir därmed svårt att fastställa uppskjuten skatt. För att göra en förenkling anges att utgångspunkten för att beräkna uppskjuten skatt för en förvaltningsfastighet ska vara utifrån en realisering. För förvaltningsfastigheter i Sverige kommer detta inte att ge någon effekt då vi i Sverige har samma skattesats för fastigheter som förbrukas genom avskrivning eller genom en försäljning. Om en koncern innehar förvaltningsfastigheter i länder där det föreligger olika skattesatser i dessa situationer kan den uppskjutna skatten genom ändringen av IAS 12 komma att ändras.

IFRIC 20 Stripping Costs in the Production Phase of a Surface Mine

I oktober 2011 gav IASB ut ett tolkningsuttalande avseende hur gruvföretag ska redovisa utgifter som uppkommer vid jordavrymning för att komma åt fyndigheter i dagbrott. För att dessa utgifter ska få aktiveras krävs att vissa kriterier är uppfyllda. När det rör sig om utgifter som hänför sig till framtida åtkomst av malm ska utgifterna redovisas som en anläggningstillgång om följande kriterier är uppfyllda:

  • Det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer företaget tillgodo.

  • Företaget kan identifiera malmkroppen där det i framtiden kan utvinnas malm.

  • Utgifterna kan beräknas tillförlitligt. I de fall de aktiverade utgifterna hänför sig till den löpande produktionen av malm ska utgifterna inkluderas i varulagrets anskaffningsvärde under produktionsperioden.

Tolkningsuttalandet ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning tillåten. Särskilda övergångsregler finns.

IFRS 9 Finansiella instrument (ersätter IAS 39)

Syftet med projektet att ersätta nuvarande IAS 39 med IFRS 9 är att öka nyttan för användaren av de finansiella rapporterna genom att förenkla klassificering- och värderingskraven för redovisning av finansiella instrument.

IASBs projektplan för att ersätta IAS 39 är uppdelad i tre huvudfaser. EU har uttalat sig och sagt att de inte kommer att besluta om ett eventuell godkännande av IFRS 9 innan hela regelverket finns publicerat. I dagsläget är endast fas 1 avseende klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder i sin helhet publicerat.

Fas 1: Klassificering och värdering: IFRS 9 Finansiella instrument publicerades i november 2009 och behandlar reglerna för klassificering och värdering av finansiella tillgångar. Komplettering av IFRS 9 avseende reglerna för finansiella skulder skedde i oktober 2010. De flesta reglerna för finansiella skulder är överförda oförändrade ifrån IAS 39. Men några förändringar gjordes avseende fair value option för finansiella skulder som är kopplade till utgivarens egen kreditrisk.

Fas 2: Nedskrivningsmodell: Dokumentet Impairment publicerades i januari 2011. Nytt omarbetat utkast väntas publiceras under första halvåret 2012.

Fas 3: Säkringsredovisning: Denna fas omfattar dels General hedge accounting samt Macro hedge accounting. Syftet med denna fas är att öka användbarheten av de finansiella rapporterna genom att ompröva de nuvarande kraven på säkringsredovisning. IASB omprövar såväl säkringsredovisning för finansiella som icke-finansiella säkrade poster. Utkastet som publicerades i december 2010 behandlar allmän säkringsredovisning. IASB fortsätter sitt arbete med att ompröva reglerna kring macro- och portföljsäkring. De synpunkter som erhölls på den generella säkringsredovisningsmodellen är viktig för dessa omprövningar.

Utkast för denna del planeras första halvåret 2012. I augusti 2011 publicerade IASB ett utkast i vilket det framgår att IFRS 9 förslås bli obligatorisk 1 januari 2015 i stället för det tidigare föreslagna datumet 1 januari 2013.