Varje år inrapporteras över 10.000 fall av misstänkt penningtvätt till finanspolisen vid Rikskriminalen. Deras arbete är en viktig del i kampen mot grov organiserad brottslighet. För finanspolisens chef Thomas Palmberg handlar varje dag på jobbet om att hålla jämn takt med de kriminella för att kunna stoppa deras verksamhet.

dressen är Polhemsgatan 30 pä Kungsholmen i Stockholm och huset de sitter i är omskrivet av åtskilliga författare. Vid entrén till Rikskriminalpolisen möter Thomas Palmberg och visar in oss i ett rum bakom receptionen. Här brukar media tas emot. Anledningen är att ett flertal av dem som jobbar i polishuset har goda skäl att inte vilja hamna på bild i tidningar eller tv.

Inom finanspolisen, eller fipo som den kallas internt, arbetar trettio personer, varav hälften med penningtvättsärenden. Varje år inrapporteras över 10.000 misstänkta fall av penningtvätt. Det gör att finanspolisen måste prioritera hårt vilka ärenden man ska satsa på att utreda.

– Ibland känns det frustrerande att jag kommer hem sent om kvällen och känner att jag hade behövt jobba hela natten. Många vill ha vår hjälp, och det känns att vi gör nytta. Visst får vi kritik ibland för att vi inte levererar tillräckligt, men det är positivt. Det betyder att vi gör ett bra jobb och att man vill ha mer av det vi levererar, säger Thomas Palmberg.

Sedan drygt ett år är Thomas Palmberg chef för finanspolisen. Han har alltid varit intresserad av ekonomi och samhälle och började sin karriär som polis på ekoroteln i Uppsala. Redan dä tyckte han att det var spännande med de komplicerade utredningarna som ekobrottslighet innebär.

1999 började Thomas Palmberg på Ekobrottsmyndigheten på en särskild avdelning för grov internationell ekonomisk brottslighet. Runt 2003 kom han till finanspolisen där han arbetade med penningtvättsärenden tills han blev chef.

– Min vision är att vi ska bli ännu bättre på att identifiera vinning från brott och vi gör allt för att hänga med i utvecklingen. Varje dag är en utmaning och vi har hög arbetsbelastning, men det är det som driver mig framåt och gör att arbetet känns roligt, säger Thomas Palmberg.

Finanspolisen verkar i en oerhört föränderlig värld. Precis som inom andra områden går utvecklingen inom den kriminella världen ständigt framåt. Och för polisen gäller det att hålla jämna steg med de kriminella, och allra helst – att ligga steget före.

Många blandar ihop finanspolisen med Ekobrottsmyndigheten. Men mycket skiljer de båda verksamheterna åt. Ekobrottsmyndigheten lyder under åklagarmyndigheten och arbetar med ekonomisk brottslighet. Finanspolisen är en sektion inom Rikskriminalpolisen som jobbar med vinning från all typ av brottslig verksamhet. Syftet är bland annat att spåra pengar och tillgångar, som är vinning från den grova organiserade brottsligheten, och att dessa ska tas i förvar och förverkas.

Inom finanspolisen bedrivs olika typer av verksamhet. Poliserna jobbar underrättelsemässigt med miljöbrott och falska betalningsmedel, samt med tillgångsutredning och Asset recovery inom förundersökningar. Men den största gruppen inom finanspolisen är penningtvättsgruppen som ansvarar för områdena penningtvätt och terroristfinansiering.

Enligt Penningtvättslagen är vissa yrkesgrupper skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt. Det rör sig till exempel om finansiella institut, revisorer och redovisningskonsulter samt dem som handlar med fordon, smycken, guld eller andra varor för höga värden.

Lagen kräver bland annat att den som är rapporteringsskyldig ska reagera på transaktioner som är avvikande och som kan antas komma från brottslig verksamhet. Kraven har skärpts och inrapporteringarna till finanspolisen har ökat. 1994 låg de på några hundra per år, för att under 2010 bli cirka 12.000. 60 procent av penningtvättsrapporterna kommer från rapporteringsskyldiga i Stockholm. Något som inte är så konstigt menar Thomas Palmberg, då Stockholm är landets finansiella centrum.

– Den som upptäcker en avvikande transaktion är skyldig att granska den. Om det inte finns en naturlig förklaring till transaktionen, och beroende på vad man känner till om kundens verksamhet och förmåga, är man skyldig att rapportera till oss, säger Thomas Palmberg.

De flesta rapporter som kommer in till finanspolisen kommer från den finansiella sektorn, framför allt från banker, valutaväxlingsföretag samt penningförmedlare.

– Revisorer och redovisningskonsulter kommer inte i kontakt med misstänkt penningtvätt i samma utsträckning som banker och växlingskontor. Däremot har yrkesgrupperna god insyn i ett bolags bokföring och kan där upptäcka oegentligheter. Därför är de viktiga rapportörer betonar Thomas Palmberg.

Finanspolisen tar emot rapporten och registrerar den i sina system. Sedan börjar arbetet. Polisen gör sökningar i register och tittar även i öppna källor. Information hämtas från ytterligare rapportörer och allt som kommer in analyseras. God analytisk förmåga och kännedom om grov brottslighet som narkotikahandel och människosmuggling är ett måste för att kunna göra ett bra jobb inom finanspolisen.

– Om vi sedan kan se att pengarna kommer från brottslig verksamhet så delger finanspolisen informationen vidare till berörd myndighet. Det kan vara Ekobrottsmyndigheten, Rikskriminalen, om det handlar om grov organiserad brottslighet, eller lokala polismyndigheter. Vi bistår även varje år med flera hundra underrättelseutbyten, både inom EU och till länder utanför EU, säger Thomas Palmberg.

Han och hans kollegor möter ibland en oro från dem som är rapporteringsskyldiga. Rädslan finns att kunden eller klienten ska få reda på vem som tipsat polisen.

– Man kan känna sig trygg när man rapporterar till oss. Uppgifterna vi får in analyseras och förädlas och de enskilda rapportörerna är anonyma när vi delar med oss av informationen till andra berörda myndigheter. Man ska också komma ihåg att den som är skyldig att rapportera men underlåter att göra det trots misstanke faktiskt själv begår ett brott, säger Thomas Palmberg.

Den största utmaningen de kommande åren är att utveckla verksamheten så att finanspolisen får en högre kvalitet på sin inrapportering och kan upptäcka fler transaktioner som har koppling till brottslig verksamhet. Finanspolisen vill också bli bättre pä att spåra transaktioner för att kunna återta vinning från brott. Thomas Palmberg säger att han och hans kollegor vill hinna med att behandla fler ärenden, samt kunna ge bättre feedback till alla som har rapporteringsskyldighet.

– De kan säkert ibland känna att det inte leder någon vart eftersom det inte är vi som utreder och går till åklagare. Men det är viktigt att komma ihåg att vi är en viktig del i processen för ett lyckat utfall i kampen mot den grova organiserade brottsligheten, säger Thomas Palmberg.

Charlotta Danielsson

Thomas Palmberg

Ålder: 44 år.

Bor: I Uppland.

Familj: Sambo och två barn.

På fritiden: Friluftsliv, familj och träning.

Inspireras av: ”Musik och träning ger mig stimuli till kreativitet och tankeverksamhet.”

Drömmer om: Att upptäcka nya platser.

Finanspolisen

Finanspolisen tillhör kriminalunderrättelsetjänsten vid Rikskriminalpolisen och är nationellt ansvarig för områdena penningtvätt, terroristfinansiering, miljöbrott samt penningförfalskning och andra falska betalningsmedel.

Enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är följande skyldiga att rapportera misstankar om penningtvätt: verksamhet som bedrivs av oberoende jurister, godkända och auktoriserade revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, fastighetsmäklare, kasinon och personer som yrkesmässigt handlar med varor av högt värde, såsom antikviteter, konst, ädelstenar, metaller och transportmedel.

Du når finanspolisen via 08–401 38 00 eller fipo@polisen.se