När regeringen valde att ta bort revisionsplikten för små bolag avskaffade man i praktiken tvånget att följa ABL för gissningsvis 90 procent av alla svenska aktiebolag. Jag ska förklara hur det hänger ihop.

Enligt reglerna i ABL måste svenska aktiebolag som uppfyller mer än ett av nedanstående kriterier låta en revisor granska sina räkenskaper, förvaltning och årsredovisning:

  • 3 miljoner i omsättning

  • 3 anställda

  • 1,5 miljoner i nettotillgångar

Jag hävdar att detta är valfritt, på följande grunder:

Brott mot ABL, steg 1

Det finns inget som hindrar bolag som är exempelvis tio gånger större alltså 30, 30, 15 att välja bort revision, man behöver inte ens ändra sin bolagsordning. Bolagsverket har ett förenklat förfarande som gör slopandet av revisionen mycket smidigt: ett kryss, ett intygande och en namnteckning så har man befriat bolaget från revisionsoket – och därmed fått hjälp av en myndighet att bryta mot ABL. Tror du att jag skojar?

Bolagsverket har ingen som helst kontroll av vare sig omsättning, antalet anställda eller nettotillgångar i årsredovisningen vilket innebär att bolaget, om bara snabblanketten är rätt ifylld, blir av med revisionen. Kvickt och lätt!

Brott mot ABL, steg 2

Nu när bolaget äntligen är befriat från revision är det fritt fram att bryta mot ABL efter behag. Man kan till exempel:

  • Lämna förbjudna lån.

  • Göra aktieutdelning på innevarande års vinst.

  • Göra aktieutdelning utan att anmäla detta till vare sig Bolagsverket eller Skatteverket.

  • Värdera sitt varulager som man vill.

  • Värdera sina kundfordringar som man vill.

  • Strunta i kontrollbalansräkning. Och så vidare, och så vidare.

Anledningen till att ovanstående inte bara är möjligt utan redan har satt igång (jag har med egna ögon kunnat konstatera att så är fallet) är helt enkelt att det inte finns någon i landet som bevakar att ABL följs. Och framför allt: det finns inga som helst sanktioner gällande brott mot ABL, förutom att ansvarsgenombrott kan bli aktuellt vid avsaknad av kontrollbalansräkning.

Om en rättrådig redovisningskonsult eller handläggare hos Bolagsverket, eller vilken vän av ordning som helst för den delen, noterar brott mot ABL vilken instans ska han eller hon anmäla detta till? Och vilket straff kan den brottsliga styrelsen räkna med?

Svaret är: för bolag som valt bort revisor, ingen instans och inget straff. Vilka incitament finns det då att följa ABL? Inga lagen är i praktiken dispositiv.

Det är bara revisorer som har till uppgift att kontrollera och rapportera brott mot ABL. Häpnadsväckande nog finns det en stor organisation som agiterar för att aktiebolag ska välja bort revision (seriöst?), trots ovanstående faktum. Gå in på

SRF:s (Sveriges redovisningskonsulters förbund) hemsida så ser du vilken fråga de just nu tycker är viktigast i Sverige. Just det: slopandet av revisor!

Som tur är finns det många organisationer som tycker att revisorers arbete är till nytta för näringslivet och riket, exempelvis Soliditet, UC, bankerna och framför allt Skatteverket. Min gissning är att Skatteverket kommer att ha händerna fulla om två–tre år när konkurserna hos de revisorslösa bolagen tar fart och sanningen bakom de oreviderade siffrorna kommer i öppen dager. Men då är det för sent! Utom för konkursadvokaterna.

Ett revisorsfritt Sverige är verkligen den injektion som näringslivet behöver. När vi försvinner, försvinner samtidigt alla jobbiga lagar som ett aktiebolag måste följa, eller ...?

Joakim Guiance , godkänd revisor.