Balans nr 1 2012

Noteringar: Pensionsskulderna ökar

”Kommunala revisorer bör lyfta frågan”

Över en natt ökade kommunernas pensionsskuld med 17 miljarder kronor. Nu måste skulden hanteras för att inte skapa framtida problem.

Det finns ett kunskapsglapp gällande kommunala pensionsskulder. Det är också en av orsakerna till att pensionsskulderna i många kommuner hamnar långt ner på agendan, både för revisorer och politiker, menar Greger Gustafson, försäljningschef Offentlig Affär på Skandia Liv.

För en tid sedan presenterade Skandia Liv undersökningen ”Betala nu – bädda för morgondagens välfärd”. Den visar att kommunernas pensionsskulder våren 2010 var 216 miljarder kronor. Vid årsskiftet sänktes diskonteringsräntan, vilket enligt Sveriges kommuner och landstings prognoser innebär att kommunernas åtaganden över en natt ökat med runt 17 miljarder kronor. Dock kommer endast två miljarder att påverka resultatet.

– Till stor del är pensionsskulden dold, vilket bidrar till att man inte tar tag i frågan, men det är inte hållbart i längden, säger Greger Gustafson.

För att klara konvergenskraven inför euro-samarbetet ändrades lagen så att pensionsskulder intjänade före 1998 inte behöver redovisas som skulder i kommunernas balansräkningar, utan som en ansvarsförbindelse. Greger Gustafson menar att det betyder att kommunernas balansräkningar ser betydligt bättre ut än vad de egentligen är.

– De samlade pensionsskulderna i dag är långt större än kommunernas långfristiga skulder, säger han.

Under den kommande tioårsperioden kommer antalet pensionstagare att fördubblas i och med att fyrtiotalisterna går i pension. Därmed kommer flera kommuner att två- eller trefaldiga sina pensionsutbetalningar, för att nå sin kulmen kring 2025.

Trots detta har få kommuner en plan för avbetalningen av pensionsskulder. Greger Gustafson menar att de kommunala revisorerna bör lyfta frågan och att politikerna måste agera.

– Risken är att pengar som borde ha använts för att betala av pensionsskulden används för investeringar i stället, säger han.

Charlotta Danielsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%