Innehåll

Balans nr 1 2012

”Revisorer har haft ett extremt högt förtroende”

Revisorer har haft ett unikt högt anseende och är inte vana vid att bli uppläxade av en minister. Det menar finansanalytikern och tidigare revisorn Peter Malmqvist, som modererade paneldebatten på Finforum.

Det var många frågor som var uppe till diskussion under paneldebatten på Finforum, från revisionen i HQ Bank till EU-kommissionens förslag till ny reglering av revisorsyrket. Men Peter Malmqvist menar att alla frågorna hänger ihop:

– EU-kommissionens revisionspaket försöker komma till rätta med en del av de problem som medverkade till kollapsen i HQ Bank, säger Peter Malmqvist.

Han menar att det finns en gemensam nämnare.

– Hur tuff vågar en revisor i ett börsbolag vara? Det är det som HQ handlar om och det är det som EU-direktivet handlar om. Det handlar om vad revisorn har att vinna på att vara tuff eller att förlora på att vara medgörlig, det vill säga vilka incitament som revisorn har i sin verksamhet.

Branschen genomgår något som kan beskrivas som en förtroendekris. EU-kommissionens nya reglering tar avstamp i att revisorerna i sina rapporter inte varnade för de finansiella missförhållanden och risker som ledde fram till finanskrisen 2008. Från svenska finansdepartementets sida vill man upprätta förtroendet för att revisionen ska kunna förhindra att kreditinstitut går omkull inom loppet av några månader.

Kan man tala om en kris för systemet?

– När man på en branschkonferens får höra ansvarig minister säga att om Revisorsnämndens beslut speglar den verklighet som ni jobbar med så måste ni ändra era arbetsmetoder, för den verkligheten går inte att jobba efter, kan man nog tala om en systemkris, säger Peter Malmqvist.

För revisions- och rådgivningsbranschen som har haft en särställning i svenskt näringsliv, vad gäller anseende och förtroende hos lagstiftaren, är det något av ett chocktillstånd.

– Revisorer har haft ett extremt högt anseende i ansvariga politikers ögon och tillhör den enda bransch som fått förtroendet att utreda och granska sig själv. Peter Normans uttalande bör ses i ljuset av det. Vad han säger är att om branschen vill behålla det förtroendet så måste det hända något nu, säger Peter Malmqvist.

Varför tar inte branschen diskussionen?

– Ett skäl är naturligtvis att det handlar om att granska sig själv, vilket aldrig är lätt. Men sedan tror jag faktiskt att det förs en diskussion, det framkom ju i debatten, säger Peter Malmqvist.

Han tycker att debatten fördes väldigt öppet på alla fronter:

– Det märktes att ingen gick upp på podiet för att hålla igen och det kom fram tydliga uppfattningar på många områden. Det var också intressant att deltagarna ville spegla skillnader sinsemellan. Big 4 upplevs ofta som en byrå, som talar genom Far, vilket omvärlden nog kan reagera på.

På ”kundsidan” företrädde styrelseproffset Caroline Sundewall och Anders Nyrén, vd Industrivärden, lite olika intressen, vilket tydliggjordes i frågan om byrårotation. Där Caroline Sundewall såg en möjlighet till vitalisering av revisionen, såg Anders Nyrén krångel och merkostnader.

– En storägare som får tillgång till all information som han behöver ser att EU-kommissionens förslag komplicerar tillvaron och fördyrar revisionen utan att ge något tillbaka. En oberoende extern styrelseledamot utan andra möjligheter att få information är däremot beroende av att revisionen fungerar till punkt och pricka, analyserar Peter Malmqvist.

Att revisions- och rådgivningsbranschen har mest kritik mot förslaget tycker Peter Malmqvist är naturligt: det finns ingen bransch som jublar över nya regler och pålagor. Däremot tycker han att paneldebatten på Finforum visade att det finns en öppenhet i branschen att ta sig an den av finansmarknadsministern efterlysta diskussionen.

– De stora revisionsbyråerna accepterar att det finns en förtroendekris och kan tänka sig vissa av de åtgärder som EU-kommissionen föreslår, men det är naturligt att branschen är skeptisk till detaljregleringarna.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%