Innehåll

Balans nr 1 2012

Grönboken om revision – hur blev det?

Stärkt oberoende och ökad konkurrens. Det är några av målen med EU-kommissionens förslag till ny reglering av revisorsrollen och marknaden för revision inom EU. Förslaget presenteras som ett i raden av åtgärder efter finanskrisen 2008.

Om finanskrisen utlöste en djup lågkonjunktur i ekonomin, har det varit tvärtom för politiken. Tjänstemännen på EU-kommissionen har jobbat för högtryck för att förse politikerna med förslag till regleringar som kan, om inte förhindra så åtminstone förebygga och mildra effekterna av framtida finanskriser. I oktober förra året kom turen till revisions- och rådgivningsbranschen. Då publicerade EU-kommissionen sin grönbok om revision, som var inledningen på en ettårig konsultationsprocess med såväl ett formellt remissförfarande som informella kontakter. Ett par månader innan det officiella datumet för offentliggörandet, läckte förslaget ut. I sin helhet. I praktiken blev det som en andra, inofficiell, remissrunda där branschintressenterna tog en sista chans att påverka det dokument som kommer att ligga till grund för en flera år lång lagstiftningsprocess med allt vad det innebär av förhandlingar och kompromisser. Exempelvis är förslaget om gemensam revision struket ur det lagförslag som nu ligger på bordet.

Juridiskt sett är lagförslaget uppdelat på dels en uppdatering av det revisionsdirektiv som redan är på plats i EU, dels en helt ny förordning. Till skillnad från direktiv, som implementeras genom lagsstiftning i medlemsstaterna, är förordningar direkt bindande och därmed EU:s starkaste lagstiftningsinstrument.

Förslagen inom ramen för den nya förordningen gäller för företag av allmänt intresse, vilket definieras som börsbolag och finansiella företag. (Vissa förslag gäller bara revision i de allra största företagen.)

För företag av allmänt intresse föreslår EU-kommissionen:

  1. Obligatorisk byrårotation efter sex år, vilket kan utökas till nio år om företaget väljer att tillämpa gemensam revision.
  2. Upphandling med öppet anbudsförfarande.
  3. Rådgivningsförbud.
  4. Begränsning av andra granskningsuppdrag, som granskning av bolagsstyrnings rapport eller hållbarhetsredovisning.

Förslagen om exempelvis byrårotation och rådgivningsförbud syftar till att stärka revisorns oberoende. Andra förslag, som exempelvis öppen upphandling, syftar till att öka konkurrensen på marknaden för revisions- och rådgivningstjänster. Merparten av förslagen som väcker debatt ligger inom ramen för den nya förordningen, medan förslagen som återfinns inom ramen för EU:s revisionsdirektiv tycks möta mindre motstånd.

EU-kommissionen föreslår att EU:s revisionsdirektiv kompletteras med:

  1. Fritt ägande av revisionsbyråer.
  2. EU-pass för revisorer och revisionsbyråer.
  3. Införande av International Standards on Auditing (ISA) i alla medlemsstater.

EU-kommissionen vill bryta marknadsdominansen där Big 4 står för 85 procent av marknaden i företag av allmänt intresse. Skälet till detta är att EU-kommissionen anser att dominansen av fyra stora byråer kan utgöra en så kallad systemrisk. För att åtgärda denna – och öppna konkurrensen – föreslår EU-kommissionen förbud mot så kallade Big 4-klausuler. För de största byråerna* föreslås även ett totalförbud mot all rådgivningsverksamhet åt företag av allmänt intresse. Rådgivnings-verksamheten måste skiljas från revisionsverksamheten och företaget får inte ingå i nätverk som erbjuder rådgivning inom EU.

Diskussionen om revisorns rapportering har pågått länge inom branschen. Men i och med finanskrisen ökade omvärldens intresse för frågan, eftersom man kunde konstatera att flera banker utan anmärkningar från revisorn ändå tvingades i konkurs. Med andra ord, revisionen tycktes inte kunna förhindra att banker går omkull.

EU-kommissionen föreslår således att framtidens revisionsberättelse ska innehålla uttalanden om riskområden och bedömning av den interna kontrollen, liksom förutsättningar för fortsatt drift (going concern). Revisorn ska även lämna en särskild rapport till revisionsutskottet.

Även tillsynen över revisionen kommer att stärkas, om det blir som EU-kommissionen föreslår. Dels vill kommissionen stärka samordningen inom det europeiska tillsynsorganet European Securities and Markets Authority (ESMA). Sanktionerna ska skärpas, men EU-kommissionen föreslår även en rad regler som ska främja öppenheten. Det handlar exempelvis om öppenhet kring revisionsbyråns:

  1. Arvodesintäkter.
  2. Legala struktur och ägarbild.
  3. Interna kontroll.
  4. Oberoendefrågor.

Förslagen kommer nu att beredas parallellt i ministerrådet och EU-parlamentet. Dessa båda beslutande organ, som representerar staterna respektive befolkningen i EU, måste vara överens för att en lag ska kunna antas. Ett lagstiftningsärende i EU tar i genomsnitt 18 månader. Men när det gäller det omfattande ”revisionspaketet” talas det om 3–5 år som en mer realistisk bedömning.

*Definition ”de största byråerna”: Mer än en tredjedel av byråns revisionsintäkter kommer från stora företag av allmänt intresse och revisionsbyrån ingår i ett nätverk med revisionsintäkter överstigande 1,5 miljarder euro.

Rakel Lennartsson

Revisionspaketet

30 november presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ny reglering av revisionen inom EU.

Majoriteten av förslagen berör revision av företag av allmänt intresse, det vill säga börsbolag och finansiella företag.

På samma vis är det främst de största revisionsbyråerna (Big 4) som drabbas av förslagen.

Syftet med förslagen är att stärka revisorns oberoende och att öka konkurrensen på marknaden för revision.

De viktigaste punkterna är:

  1. Byrårotation.
  2. Öppen upphandling.
  3. Rådgivningsförbud.
  4. Fritt ägande av revisionsbyråer.
  5. EU-pass för revisorer.
  6. Införande av ISA.
  7. Stärkt tillsynsverksamhet.

Förslagen kan bli verklighet inom 3–5 år.

Läs mer om EU:s revisionspaket:

  1. www.far.se
  2. http://ec.europa.eu/internal_market/ auditing/reform/index_en.htm

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%