Innehåll

Balans nr 1 2012

Inblick: Fortsätt förenkla för företagen

Lagstiftaren har äntligen beslutat sig för att slopa de så kallade Lundinreglerna. Inom bolagssektorn finns då inte längre någon risk för att utdelning från ett bolag ska beskattas enligt detta regelverk. Lagstiftningen gäller utdelningar från och med 1 januari 2012. Dessa regler har dock spelat ut sin preventiva roll för mer än 20 år sedan, men regeländringen är förstås ändå välkommen.

Ett annat område lagstiftaren borde analysera närmare är reglerna om byggnadsrörelse och handel med fastigheter. I bolagssektorn behövs inte dessa bestämmelser längre. Historiskt har regelverket dock haft sitt berättigande.

Först var alla fastighetsförsäljningar skattebefriade om de var kapitalvinster. Härefter infördes full kompensation för den delen av vinsten som motsvarade inflationen (Indexreglerna). Sedermera urgröptes kompensationen för inflationen och upphörde år 1990. Efter en möjlighet att tillämpa Indexreglerna övergångsvis till och med år 1999, slopades reglerna helt efter utgången av detta år.

Att byggmästare inte skulle kunna sälja fastigheter skattefritt helt eller delvis var fullt rimligt. Dessa var ju inte kapitalvinster i egentlig mening utan ett resultat av en speciell rörelsegren. Att sådana vinster inte ska ha förmånligare skatteregler än andra verksamheter är naturligt.

Från och med 1 januari 2000 finns ingen möjlighet till skattefria försäljningar. Vinster i bolagssektorn vid försäljning av fastigheter beskattas fullt ut och här efter behövs inte några specialregler. När underprislagen, nuvarande 23 kap. Inkomstskattelagen, infördes år 1999 fanns inte heller något skyddsnät för att motverka ett kringgående av reglerna. Något sådant skyddsnät har inte heller införts senare. Detta är en medveten åtgärd från lagstiftarens sida. Bolagen betalar ändå skatt en gång i bolagssektorn och skatten är lika hög på en omsättningsfastighet som på en som beskattas enligt kapitalvinstreglerna.

Företagsskatteutredningen (SOU 2005:99) föreslog ändrade regler för beskattning av byggnadsrörelse, som i huvudsak skulle betyda att beskattning av byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse skulle anpassas till vad som gäller för annan näringsverksamhet. För byggnadsrörelse i företag föreslog utredningen följaktligen att lagerandelar skulle behandlas som kapitalandelar innebärande att dessa som regel skulle komma att anses vara näringsbetingade andelar.

Trots detta har emellertid ingenting hänt i frågan. Enligt mitt synsätt bör reglerna slopas i bolagssektorn snarast. De behövs inte och krånglar bara till tillvaron för företagen. Den som anlitar en skatteråd-givare kan också lätt ta sig ur reglerna, dock till priset av 4,25 procents stämpelskatt. Underprisreglerna är ju som nämnts ovan inte till för att upprätthålla något skyddsnät i detta avseende.

Nedan följer några exempel på viktiga förändringar som ett slopande i praktiken skulle innebära:

  1. Ett moderbolag som driver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter kan ta emot koncernbidrag från ett fastighetsförvaltande dotterbolag.
  2. I motsvarande situation kan en utdelning lämnas från det fastighetsförvaltande dotterbolaget med skattefrihet för moderbolaget.
  3. Moderbolaget kan avyttra det fastighetsförvaltande dotterbolaget utan uttagsbeskattning.
  4. Moderbolaget kan avyttra aktierna skattefritt eftersom dessa då utgör näringsbetingade aktier.

Faktum är att med nuvarande regler beskattas först vinsten i det fastighetsförvaltande dotterbolaget med 26,3 procent och därefter ytterligare en gång hos moderbolaget med samma procentsats. På samma sätt sker dubbelbeskattning inom bolagssektorn om aktierna säljs. Självklart är detta inte rimligt.

Centerpartiets nya ledare, Annie Lööf, tillika näringsminister, har målsättningen att ytterligare minska krånglet för företagare. Ett angeläget område är att i bolagssektorn slopa de speciella regler som gäller byggnadsrörelse och handel med fastigheter.

I dessa tider av sviktande statsfinanser i flera länder kan det påpekas att en utmönstring av reglerna inte kostar något. Möjligen några uteblivna miljoner i skatt och skattetillägg från den som inte tänkt på att anlita en i frågan insatt skatterådgivare. Men det är väl knappast den typen av finansiering som finansministern söker.

Tomas Persson är skattekonsult, SET Konsulter KB, Helsingborg

tomas.persson@mazars.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%