Balans nr 1 2012

Fördjupning: Går det att mäta effekter av nya standarder?

På senare tid har det framförts krav på effektanalyser vid förslag på nya och förändrade internationella redovisningsstandarder. Debatten handlar främst om vilka effekter sådana analyser bör avse och vem som bör utföra dem. Anja Hjelström menar att det finns en risk att alltför stor tilltro sätts till effektanalyser som lösningen på normgivningens problem.

EFRAG – European Financial Reporting Advisory Group

IASB – International Accounting Standards Board

IFRS – International Financial Reporting Standards

Det kan tyckas självklart att förslag på nya regler bör grundas på kunskap om förväntade effekter. Formaliserade konsekvensanalyser betraktas också som god sed vid förslag på nya lagar och andra regler från myndigheter, i Sverige liksom i flertalet OECD-länder. Även den Europeiska kommissionen har liknande krav. Det är därför inte förvånande att det under senare tid har framförts krav på konsekvensanalyser vid förslag på nya och förändrade internationella redovisningsstandarder (IFRS) från International Accounting Standards Board (IASB). Debatten handlar framför allt om vilka effekter sådana analyser bör avse och vem som bör utföra dem. Jag menar dock att den borde handla mer om vilken kunskap om redovisningens effekter som är möjlig och motiverad och att det finns en risk att allt för stor tilltro sätts till konsekvensanalyser som lösningen på normgivningens problem.

IASB är ingen myndighet utan en privaträttslig organisation. Effektanalys infördes som ett formellt led i IASB:s normgivningsprocess först 2008. Förändringen kom efter att EU-kommissionen hösten 2007 börjat efterfråga analyser av förväntade effekter i underlaget vid beslut om godkännande av IFRS inom EU. Då IASB valde att implementera förändringen framåtriktat, fick European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) i uppdrag att utföra så kallade effektstudier avseende nya och ändrade IFRS för EU-kommissionen räkning under en övergångsperiod.

När styrelsen för stiftelsen bakom IASB i november 2010 efterlyste synpunkter om den framtida strategin identifierade 40 procent av remissvaren effektanalyser som ett område som borde vidareutvecklas. I den efterföljande rapporten konstaterade styrelsen dels att konsekvensanalyser utgör ”best practice” vid regelgivning, dels att det finns önskemål att IASB tydliggör effektanalysers roll i normgivningsprocessen. Styrelsen föreslog därför att IASB borde ta fram en metod för effektanalyser.

Redan ett par månader tidigare, i januari 2011, publicerade EFRAG en skrivelse i avsikt att stimulera en debatt om effektanalyser vid förslag på nya och ändrade IFRS [1] . Skrivelsen föreslår bland annat att IASB bör införa formaliserade effektanalyser i normgivningsprocessens alla olika skeden, det vill säga inte bara vid publicering av en slutlig standard/ändring.

Skriftliga kommentarer på skrivelsen efterfrågades senast 31 augusti 2011. Tanken med denna artikel är inte att redogöra för erhållna remissvar. Syftet är i stället att lyfta fram tre principiellt viktiga frågor:

  1. Vilka effekter avses?
  2. Hur kan förväntade respektive realiserade effekter studeras?
  3. Vem bör göra detta?

Effekter av normgivning?

Dessa frågor förutsätter att vi reder ut vad som avses med effekter. Skrivelsen definierar effekter i termer av konsekvenser: ”consequences that flow, or are likely to flow, from an accounting standard, referenced against the objective of serving the public interest by contributing positively to delivering improved financial reporting.” Hänvisningen till normgivarens syfte är underlig. Effekter är effekter oavsett intentionerna.

En första poäng är att det inte handlar om konsekvenser för de rapporterande företagens finansiella rapporter (till exempel större balansräkningar). Det handlar om tillämpningskostnader för de rapporterande företagen, men inte bara. Det handlar dessutom om effekter av förändringarna i de finansiella rapporterna. Genom att till exempel öka genomlysningen eller förändra den redovisade skuldsättningen, kan en förändrad redovisningsprincip påverka vissa företag positivt, andra negativt. Konsekvenserna kan vara både direkta och indirekta. De kan uppstå i en rad olika relationer mellan rapporterande företag och olika externa och interna parter. De kan påverka företagens verksamhet och investeringar, vilket kan medföra konsekvenser för kunder, anställda och samhället i övrigt. -Effekterna kan se olika ut på kort och lång sikt. Oavsett om analysnivån är nationell, regional eller global är den samhällsekonomiska nettoeffekten troligen både komplex och svårfångad.

Vilka effekter?

Skrivelsen skiljer på mikro- och makroekonomiska effekter (se faktaruta) och föreslår att analyserna bör omfatta båda typerna. Däremot anser man inte att IASB bör agera med avseende på effekter som ligger utanför normgivarens kompetensområde.

Jag förstår texten som att man anser att IASB bör beakta företagens direkta och indirekta implementeringskostnader, men till exempel inte skatteeffekter. Potentiellt negativa skatteeffekter kan dock föranleda en mer utsträckt implementeringsperiod för att möjliggöra en eventuell justering av skatteregler. Det samma gäller till exempel för effekter på bankers kapitaltäckning. Om det finns en förväntan om att en föreslagen förändring kan få negativa effekter i sådana sammanhang (att den till exempel leder till annars omotiverade utförsäljningar), är tanken att behörig myndighet ska justera sina regler, snarare än att IASB ska justera den finansiella rapporteringen.

Då skrivelsen diskuterades i ett öppet möte i Bryssel i maj 2011, var frågan om vilka effekter som bör omfattas/beaktas den i särklass hetaste frågan. Somliga menar att redovisningens reglering bör beakta alla effekter. Andra menar att det är angeläget att redovisningsnormer inte utformas baserat på andra avvägningar än nyttan av förbättrad finansiell information (bättre beslut) och kostnaderna av att tillhandahålla den, även om det är oundvikligt att politiska intressen kommer försöka påverka utformningen av redovisningens regler. Ett argument är att sådana beslut inte ligger inom en redovisningsnormgivares kompetensområde. Ett annat principiellt skäl är att detta skulle utgöra ett hot mot redovisningens trovärdighet och därmed dess användbarhet. En gammal metafor är hastighetsmätaren som manipulerats att visa högre hastigheter än de faktiska i syfte att dra ner hastigheterna på landets vägar. En annan metafor är kartor som utformas i syfte att till exempel styra turistströmmar.

Hur analysera effekter?

Skrivelsens avsnitt om hur effektanalyser bör göras är mycket vaga. Normgivaren uppmanas att samla uttömmande och robusta belägg om förväntade/realiserade effekter, men får inga konkreta råd om hur detta kan uppnås. Det framgår inte heller i vilken utsträckning man önskar något annat än de effektstudier som IASB och EFRAG har producerat. Skrivelsen undviker därmed den kanske viktigaste frågan: vad som bör betraktas som lämpligt -beslutsunderlag i detta avseende, eller, med skrivelsens ord, som uttömmande/robust bevisning.

Frågan motiveras av en kombination av två faktorer. Den första är att forskning om regelsättande på andra områden har visat på vikten av samförstånd om vad som ska räknas som bevis [2] . Den andra är att det saknas etablerade tekniker för att skatta effekter av redovisningens reglering.

Inom akademisk forskning är det vanligt att studera effekter av redovisningsstandarder på den aggregerade nivån, framför allt på kapitalmarknaderna. Lägre genomsnittlig kapitalkostnad respektive högre likviditet betraktas till exempel som belägg för realiserad nytta av förändringar i redovisningens regelverk. Ansatsen bygger på att jämföra förhållanden vid en given tidpunkt med förhållanden vid en annan tidpunkt. Den är därmed begränsad till analyser av konstaterade effekter (utfallsanalyser). En annan begränsning kommer av att mätbara effekter inte alltid kan förväntas vid mindre förändringar i normgivningen. Forskningen tenderar därför att fokusera på effekter av stora förändringar, såsom övergången från nationella normer till IFRS. Ytterligare ett problem med denna ansats är svårigheterna att tillskriva en kausalitet till de samvariationer som observeras eftersom det är omöjligt att hålla alla andra faktorer konstanta.

En alternativ ansats är att söka kartlägga olika effekter genom enkätstudier av olika slag. I teorin bör sofistikerade urval möjliggöra generaliserbara resultat. Ansatsen förutsätter dock att respondenter både kan och vill besvara frågor om potentiell nytta/kostnader och preferenser för olika förslag. Det finns skäl att förvänta sig praktiska problem på båda fronterna. Samtidigt är det troligt att kostnaderna för att utforma och genomföra sådana studier skulle vara avsevärda (Schipper, 2010).

Fallstudier utgör ytterligare ett alternativ. Även dessa förutsätter ett engagemang från de parter som potentiellt kan påverkas. I praktiken kan detta intresse dämpas av att man inte upplever det som meningsfullt att studera potentiella effekter förrän utfallet av en normgivningsprocess är någorlunda given. En annan förklaring är att det handlar om tillgång till information som bedöms som känslig. Andra invändningar mot fallstudier handlar om resultatens begränsade generaliserbarhet i kombination med problematiken att förstå hur effekter för enskilda företag och parter samverkar.

Förhoppningen är att ovanstående översiktliga genomgång visar på vikten av en diskussion om vad som egentligen avses med konsekvensanalyser/effektstudier avseende nya/ändrade IFRS. Man bör också fråga sig i vilken utsträckning sådana är a) möjliga och b) motiverade utifrån en analys av förväntade kostnader och nytta? [3]

Vem ska analysera normgivningens effekter?

I skrivelsen föreslås att IASB bör vara ansvarig för att effektanalyser integreras i normgivningsprocessen, men bör överlåta en del av arbetet med konsekvensanalyser till nationella normgivare och liknande organisationer. Det är därför av väsentlig betydelse att skrivelsen dels publicerades tillsammans med den brittiska normgivaren, dels stöds av nationella normgivare i ytterligare sex europeiska länder: Danmark, Holland, Italien, Polen, Spanien och Tyskland.

Eftersom varken IASB eller nationella normgivare besitter någon utpräglad forskningskompetens, har förslaget förbryllat en del akademiska forskare. Kompetensfrågan är dock inget som än så länge diskuterats i någon större utsträckning.

En praktisk fråga som inte heller kommenteras närmre är hur ett samarbete med nationella organisationer ska organiseras. Ytterligare en praktisk fråga som inte berörs är om det finns en lämplig nationell organisation i alla berörda länder.

Sverige är ett relevant exempel. Å ena sidan framstår Rådet för finansiell rapportering (Rådet) som en självklar kandidat. Rådet ska verka för att tillvarata svenska intressen gällande redovisnings- och rapporteringsfrågor för noterade företag. Rådet är dock en mycket liten organisation med små resurser.

Slutsatser

Jag menar att det finns skäl att verka för att den internationella diskussionen i ökad utsträckning kommer att handla om vad som bör avses med effektstudier. Jag menar också att, om vi inte vill resignera och avstå från att påverka, borde frågan om svenskt deltagande i den internationella normgivningsprocessen uppmärksammas. En aktuell fråga just nu är: På vems bord bör det ligga att genomföra och rapportera om konsekvensanalyser med fokus på Sverige och svenska företag som tillämpar IFRS?

Kanske finns det anledning att verka för att forskare i redovisning på landets universitet och högskolor i ökad utsträckning adresserar frågor om effekter av IFRS och även annan redovisningsnormgivning (till exempel K3). Kanske är det dags att hitta nya former för samarbete mellan akademin, Rådet och/eller de svenska IFRS-företagen?

Anja Hjelström är ekonomie doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Mikro- och makroekonomiska effekter

Mikroekonomiska effekter

Företagsspecifika kostnader och nytta samt beteendemässiga effekter.

Makroekonomiska effekter

Effekter som vanligtvis inte är företagsspecifika och som sträcker sig utöver målsättningen att bidra till förbättrad finansiell rapportering. Som exempel nämns andra ordningens effekter (effekter av effekter), till exempel på den finansiella stabiliteten.

  • [1]

    Discussion Paper – Considering the Effects of Accounting Standards rapporten finns på EFRAG:s hemsida (www.efrag.org).

  • [2]

    Se till exempel kapitlet Utan tvivel är man inte klok – kunskapsstyrningens problem av Karin Fernler, Ebba Sjögren och Claes-Fredrik Helgesson i boken Detta borde vårddebatten handla om (2008).

  • [3]

    En liknande frågeställning har tidigare väckts av Katherine Schipper i en artikel från 2010 med titeln How can we measure the costs and benefits of changes in financial reporting standards? Artikeln är publicerad i tidskriften Accounting and Business Research (Vol. 40. No 3).

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...