Innehåll

Balans nr 2 2012

Europa: Tillbaka till skvalpvalutor?

Det har skrivits spaltmeter om eurons vara eller inte vara. På grund av den finansiella krisen har intensiteten i debatten ökat markant den senaste tiden. Just nu är den stora frågan om Sverige ska gå med i den så kallade europakten, som ska sätta bindande ramar för ländernas budgetdisciplin. Om Sverige frivilligt ska gå med i denna pakt krävs stöd från riksdagen. Flera partier vill dock ha garantier för att Sverige i så fall inte ska behöva byta till euro. Samtidigt ställer Sverige krav på att få delta vid eurotoppmötena.

Tidigare statsministern Göran Persson har starka åsikter i frågan. ”Om något land ska gå in i den nya europakten är det ju vi. Det förvånar mig att svenska politiker inte ser detta”, sa han i en intervju på Newsmill. Han fortsätter: ”Vi har aldrig någonsin haft bättre förutsättningar för en internationell demokrati och då lämnar vi walkover, det är farligt”.

Kritiken har inte låtit vänta på sig. Nationalekonomen Lars Pålsson Syll är mycket kritisk till Perssons uttalande. ”Att tvinga europeriferiländernas regeringar att mitt under en ekonomisk recession minska på sina underskott genom att skära i kostnader och höja skatter är dömt att misslyckas. Minskade löner, högre skatter och lägre efterfrågan gör ju bara arbetslösheten och budgetunderskotten ännu större! Det katastrofala misslyckande som euron varit och är, borde innebära att den läggs på historiens skräphög”, skriver han på Newsmill.

Det finns många förståsigpåare som gärna uttalar sig om eurons osäkra framtid. Vad skulle hända om euron försvann? Kan euroländerna gå tillbaka till sina tidigare nationella valutor? Vad händer då med det europeiska samarbetet? Vad resultatet än blir kommer det att påverka företagen i allra högsta grad.

Professor Hans Rosling har en vidare syn på euron. Han ser den gemensamma valutan som en politisk nödvändighet för Europa. ”Det här med Europa är över. Det viktiga är inte hur Europa styrs i framtiden, det är hur världen styrs. Det är en G20-värld”, säger Rosling i Dagens Industri. Han förklarar att Europa inte blir trovärdigt bland länder som USA och Kina med små ”skvalpvalutor”.

Europa måste hålla ihop om vi ska ha en möjlighet att påverka vår framtid. Om europakten kan skapa stabilititet i Europa är det värt ett försök. Förhandlingarna är förhoppningsvis lösta när detta läses, även om jag i skrivande stund är tveksam till det.

Ewa Fallenius är press- och EU-ansvarig på Far.

Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%