Innehåll

Balans nr 2 2012

Arbetsgivaren har ett stort ansvar

Var fjärde civilekonom har sömnproblem på grund av arbetet. Otydliga arbetsuppgifter och svårt att sätta gränser påverkar hur man mår.

Civilekonomerna har låtit göra en undersökning om hur det står till med hälsan bland förbundets medlemmar. Förbundet konstaterar att civilekonomer är en grupp som arbetsgivarna ofta ställer höga krav på, och som dessutom ställer höga krav på sig själva.

Rapporten, som har namnet Arbete befordrar hälsa och välstånd vittnar om att civilekonomerna som tillfrågats själva upplever sig ha en god hälsa och en positiv inställning till livet. Men när utredarna tittar närmare på medlemmarnas svar kring arbetsmiljö, organisatoriska förutsättningar och arbetsrelaterad ohälsa blir svaret ett annat. Många civilekonomer upplever att de inte får tillräckligt stöd och ledning i sitt arbete, och många uppvisar ohälsosymptom som sömnproblem, ont i magen och värk i axlar och rygg redan i unga år. 80 procent av dem som svarat på enkäten har faktiska symptom på ohälsa av något slag.

– Arbetsgivaren har ett jättestort ansvar när det gäller arbetsrelaterad hälsa och ohälsa. Arbetsmiljöansvaret är otroligt långtgående, säger Sara Göransson, en av utredarna bakom rapporten.

Hon är forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, och arbetar även som organisationskonsult vid Företagshälsan Feelgood. Det som förvånade henne under arbetet med rapporten är att relationen till kollegor och chefer spelar så stor roll som den gör när det handlar om hälsa, och då framför allt när det gäller män. Undersökningen visar att män som upplever att det finns konflikter i arbetsgruppen eller har kollegor som påverkar dem negativt i genomsnitt har varit hemma 14 dagar från arbetet, medan motsvarande antal dagar för kvinnor i genomsnitt är 3,6.

– Där sticker frånvaron i väg när det gäller männen och det blir tydligt vilka konsekvenser dåliga relationer kan få. Gruppklimatet på en arbetsplats kan vara ett problem som arbetsgivaren har svårt att ta i och kanske känner sig maktlös inför. Det är krångligt när relationerna inte fungerar och då väljer man kanske att ducka, säger Sara Göransson.

Individens egenomsorg är också något som nämns i rapporten. Om individen har lärt sig att lyssna på sin kropp och har lärt sig att säga stopp när det behövs, minskar risken för ohälsa. Men för alla dem som inte själva kan sätta gränser ligger det i arbetsgivarens ansvar. Därför behövs även en dialog och hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsen menar Sara Göransson.

– Företagen har sin friskvårdspeng som de anställda får, och alla vet vad som gäller kring övertid och mertid, men det räcker inte. Det efterfrågas mer dialog kring frågorna om hälsa och arbetsmiljö, och i den dialogen bör arbetsgivaren ta upp sådant som att sätta gränser för att värna sin hälsa. Alla klarar inte det och då ska chefen göra det. Rent krasst ekonomiskt blir det också dyrt för arbetsgivaren om anställda går in i väggen för att det inte sätts gränser, säger hon.

Men magsmärtor, ryggvärk och sömnproblem till trots. Majoriteten av civilekonomerna går ändå till arbetet. Även om de är sjuka. Sjuknärvaron ökar och det är vanligare att kvinnor sjuknärvarar än att män gör det, men varför det är så går inte riktigt att svara på. Däremot konstaterar Sara Göransson att sjuknärvaron säger lite om engagemanget man känner i arbetet. Om två individer är lika sjuka är det mer troligt att den som är mest engagerad i sitt arbete och trivs mycket bra går till arbetet trots att han eller hon kanske borde stannat hemma på grund av sitt hälsotillstånd. Sjuknärvaro kan också påverkas av vilka normer som råder kring sjukfrånvaro på arbetsplatsen.

– Det handlar återigen om ett tydligt ledarskap och vikten av att sätta gränser för oss själva och våra behov. Går vi till arbetet fast vi är sjuka tänjer vi gränserna och i längden är det ingen som vinner på det, säger Sara Göransson.

Charlotta Danielsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%