Balans nr 2 2012

Fördjupning: IASB Agenda Consultation – vad kommer näst i IFRS?

Det är en konst att utforma standarder, särskilt om de ska vara principiella, med lagom lyhördhet för företagandets hela komplexitet, skriver Sven-Arne Nilsson. För att bemöta kritiken om bristande lyhördhet och för att stärka sin roll har den nyblivna tioåringen IASB genomfört sin första Agenda Consultation.

IFRIC – IFRS Interpretations Committee

IASB – International Accounting Standards Board

IFRS – International Financial Reporting Standards

IASC – International Accounting Standards Committee

FASB – Financial Accounting Standards Board

US GAAP – US Generally Accepted Accounting Principles

EFRAG – European Financial Reporting Advisory Group

NRG – Näringslivets redovisningsgrupp

IOSCO – International Organization of Securities Commissions

SEC – Security and Exchange Commission

XBRL – eXtensible Business Reporting Language

Ett och annat från historien uppmärksammas medan annat förbigås, som 1910 års aktiebolagslag. Till det som förbigås verkar också höra att det 2011 var tio år sedan International Accounting Standards Board (IASB) uppstod. Å andra sidan uppmärksammades 2010 att det var femte året med koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). För alla praktiserande redovisare och revisorer, för att inte tala om användare, var starten med IFRS-rapportering nog väl så viktig som att iasb ersatte International Accounting Standards Committee (IASC). Dock indikerar förslag och beslut inför bildandet av IASB, och hela överbyggnaden till själva IASB, att något viktigt inträffade 2001.

De som 2001 blev medlemmar i iasb hade säkert en idé om vad de skulle göra, och en arbetsplan, men de föreställde sig knappast vad som skulle komma. De tio åren kan sägas ha präglats först av konvergensprojektet tillsammans med Financial Accounting Standards Board (FASB), som inleddes hösten 2002 som en följd av skandalerna i USA – Enron för i dagarna tio år sedan och därefter WorldCom sommaren 2002. De senaste åren har därtill präglats av finanskrisen som utlöstes hösten 2007 och ledde till att redovisning av finansiella instrument hamnade i fokus, med forcering av ersättningen av IAS 39.

I kritiken av eller synpunkterna på iasb har bristande lyhördhet återkommit. Det ligger säkert något i det, men det var nog till viss del nödvändigt för att etablera integriteten. Vidare är det en konst att utforma standarder, särskilt om de ska vara principiella, med lagom lyhördhet för företagandets hela komplexitet, världen runt. De två pågående projekten om redovisning av intäkter av kundkontrakt och av leasingkontrakt visar väl tydligt detta, inklusive faran med att bli alltför lyhörd.

Om det har brustit i lyhördhet så kan man säga att den Agenda Consultation som IASB genomförde under andra halvåret 2011 syftar till att råda bot på det. Rådfrågningen är ett tillfälle för IASB att med alla som är intresserade eller berörda av finansiell rapportering diskutera vad som ska följa härnäst, och som underlag för det gav IASB ut en skrift [1] . Som en del i rådfrågningen genomfördes outreach events (möten för att nå ut till intresserade) bland annat i Stockholm, i regi av Rådet för finansiell rapportering (Rådet)och European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) [2] .

Syftet med denna artikel är att:

  1. Redogöra för huvuddragen i iasb:s skrift.
  2. Kommentera vissa aspekter på eller delar av rådfrågningen.

Huvuddragen i IASB Agenda

Consultation

Den nu genomförda rådfrågningen var den första, och liknande ska i fortsättningen genomföras vart tredje år. Åtminstone den första handlar om vilka iasb:s breda strategiska prioriteringar bör vara under de kommande tre åren (förmodligen 2013–2015) för:

  1. Allokering av IASB:s resurser.
  2. Balansering av de olika behoven inom finansiell rapportering, hos exempelvis olika intressenter och i olika regioner av världen.

IASB anser att det finns fem strategiska områden som driver deras arbete. Dessa områden faller inom två huvudkategorier:

1. Utveckling av finansiell rapportering

  1. Stärka den inre konsekvensen hos ifrs:erna genom att komplettera uppdateringen av den begreppsliga föreställningsramen och förbättra användbarheten av finansiella rapporter genom utveckling av en föreställningsram för presentation och upplysningar.
  2. Satsa på forskning och behandla de strategiska frågorna för finansiell rapportering.

Fylla gap i IFRS genom att utveckla nya ifrs:er eller göra ändringar i befintliga.

2. Underhåll av befintliga IFRS:er

  1. Uppnå en bättre förståelse för operationella frågor till följd av nya ifrs:er och större ändringar i befintliga genom uppföljningar.
  2. Förbättra konsekvensen och kvaliteten i tillämpningen av ifrs:er genom användningen av riktade, snäva förbättringar i ifrs:er.

IASB:s avsikt att fortsätta ge högsta prioritet åt att driva vidare de projekt som nu är på gång – intäkt av kundkontrakt, leasingkontrakt, försäkringskontrakt och finansiella instrument – framgår också. Åtskilliga projekt har varit på iasb:s agenda men skjutits upp, särskilt som en följd av den globala finanskrisen samt slutförandet av projekt för konvergens mot US Generally Accepted Accounting Principles (US GAAP). IASB vill även få synpunkter på vilka prioriteter som dessa projekt och ett antal nya projekt, som föreslagits till iasb, ska ges (alla projekten ifråga är beskrivna i skriften).

Kommentarer till vissa aspekter

på IASB Agenda Consultation

Svaren från EFRAG [3] , Näringslivets redovisningsgrupp (NRG) [4] och Rådet [5] till IASB är utförliga och läsvärda, och de visar hur mångfacetterat ämnet är. Avsikten här är att kommentera vissa aspekter som iasb inte direkt frågar om.

Blir IFRS någonsin fullständigt?

Det är förmodligen verklighetsfrämmande att fråga när ifrs kommer att bli fullständigt, kanske till och med om det någonsin blir fullständigt. Ändå säger frågan något om rådfrågningen, trots det flitiga användandet av begreppet strategisk riktning. I skriften anges att begränsade resurser och tid, för såväl iasb som intressenterna, nödvändiggör val rörande balansering och prioritering, men ingenstans i själva skriften står något om att färdigställa en uppsättning standarder. Däremot står det i Appendix a att IFRS Foundations mål bland annat är:

”a single set of high quality, understandable, enforceable and globally accepted financial reporting standards”. Möjligen fäster IASB ingen vikt vid att det ska bli a single set, och med en tidshorisont på tre år för varje rådfrågning är det förmodligen för dem uppenbart att problemet är, att med begränsade resurser och tid prioritera projekt för att fortsätta utvecklingen.

IASB:s föregångare IASC försökte åstadkomma ”a reasonably complete set of accounting standards through the IASC core standards work program”, och år 2000 hade de nått så långt att International Organization of Securities Commissions (IOSCO)rekommenderade sina medlemmar att tillåta multinationella emittenter att upprätta sina rapporter enligt IASC:s dåvarande uppsättning [6] . Sedan dess, och inklusive de standarder som IASB arbetar med nu, är det ett betydande antal standarder som tillkommit, och det hade varit intressant med åtminstone en diskussion om vad IASB nu förstår med en enda uppsättning standarder.

I Trustees rapport från april 2011 om strategiomprövning står det för övrigt:

”As the organisation’s second decade begins, the goal of a single high quality globally accepted set of accounting standards is now within reach. The next 18 months will be critical in determining whether this goal is achieved.” [7]

Utan strävan mot konvergens: ökande divergens?

Konvergensprojektet tillsammans med fasb blev en följd av redovisningsskandalerna i usa, och enklast uttryckt uppstod det en historisk situation där den strategiska riktningen var given. Det går att ha olika synpunkter på projektet, och det är inte utan problem, men i förhållande till situationen för tio år sedan är det svårt att se det som annat än en stor framgång.

I skriften beskrivs de förutsättningar under vilka iasb verkar i dag och de ändringar som inträffat sedan 2001. IASB:s fokus på US GAAP konvergens mot IFRS hör till det som skapat mycket arbete och utövat press på användare lika väl som på redovisare. I avsnittet om utveckling av den finansiella rapporteringen står det att den begreppsliga föreställningsramen är ett stöd för iasb i att ta fram standarder som bland annat är internationellt konvergenta. I avsnittet om prioritering bland existerande och eventuella nya projekt anges att regionala behov kommer att beaktas för att uppnå balans i agendan, och mycket fokus under de senaste tio åren har riktats mot bland annat konvergensmålen med us gaap. Ingenstans behandlas emellertid hur det ska bli med konvergensen mot US GAAP i fortsättningen.

Det går förstås att säga att med så lika föreställningsramar som IASB och FASB har, bör mer eller mindre konvergenta standarder uppstå, men med erfarenheterna från de år som gått är det väl ganska klart att det lätt blir divergens även om man strävar efter konvergens. I så fall kan man undra över hur divergenta ifrs och US GAAP kommer att bli utan strävan efter konvergens.

IASB:s ordförande Hans Hoogervorst kommenterade nyligen amerikanska Security and Exchange Commissions (SEC) förestående beslut rörande antagande av IFRS och sade bland annat att en rapport från SEC visserligen visar en hel del återstående skillnader, men många av dem är inte så viktiga. Att bli av med dem genom konvergens skulle kunna ta många år till, till betydande kostnader men utan mycket särnytta [8] . Det kan mycket väl stämma, men en intressant synpunkt vid mötet i Stockholm var att om iasb och fasb bara samarbetade om nya standarder (rimligen även väsentligt ändrade) skulle identisk reglering så småningom uppnås.

Viktigare i sammanhanget är nog en annan rapport från SEC, som föreslår att usa antar IFRS genom det som kallas condorsement: US GAAP konvergerar mot ifrs under fem till sju år. Därefter skulle direkt endorsement av IFRS:er följa. (Endorsement är begreppet för EU:s antagande av IFRS:er.) Om det blir verklighet kommer US GAAP om säg tio år att till stor del överensstämma med IFRS, men US GAAP kommer fortsätta att vara mycket mer omfattande, eller, om man så vill, fyllt av regler. Vad kommer det att innebära för tillämpningen av ifrs i de redan fler än hundra länder som kräver eller tillåter IFRS? Som Hoogervorst också noterade är USA den enskilt största och mest likvida nationella kapitalmarknaden i världen. Även om den relativa vikten lär minska så lär USA förbli störst under lång tid.

Aspekten det regelfyllda US GAAP belyses ytterligare av vad Wayne Upton nyligen sade i sin nya roll som ordförande för IFRS Interpretations Committee (IFRIC). Han anser att det finns en uttrycklig önskan jorden runt om mer och effektivare hjälp vid implementering, och han fortsätter med att i en avlägsen rättsordning någonstans är en lektion om principbaserade standarder inte särskilt tillfredsställande. Inte heller uppfattas det som tillfredsställande att IFRIC avvisar frågor med motiveringen att IFRIC inte sysslar med implementeringsvägledning. [9] Hur kommer det att fungera när den som ställer frågan finner ett fylligt svar i US GAAP, konvergent med IFRS?

Kompletterande normgivning av revisionsbyråerna

I avsnittet om utveckling av finansiell rapportering står det att föreställningsramen förser bland annat revisorer med vägledning då det saknas särskild vägledning i IFRS, för en konkret transaktion eller omständighet. IASB:s fokus är på placerare, långivare och andra kreditorer, men de beaktar också de olika intressen som andra användare har, bland annat revisorerna. I övrigt är revisorer eller revisionsbyråer inte nämnda i skriften. Möjligen är de underförstådda vad gäller underhåll av befintliga ifrs:er – ett syfte som IASB har är att befrämja användningen och den rigorösa tillämpningen av ifrs:er. För att få återföring om hur IFRS:er implementeras och uppmuntra åtgärder för att ta itu med avvikelser och skillnader ska formaliserade samarbeten upprättas med värdepappersövervakare, revisionsövervakare och nationella normgivare, står det i Trustees rapport, men revisionsbyråer nämns inte i detta sammanhang.

I ekonomijournalistiken förekommer påståenden om att det egentligen är de globala revisionsbyråerna eller nätverken av byråer som drar i trådarna vad gäller utformningen av IFRS. Detta hör dock nog hemma bland konspirationsteorier. Verkligheten för varje rapporterande företag är emellertid hela IFRS tillsammans med byråns kompletterande normgivning, och den senare ökar specificiteten i betydande grad. En återkommande synpunkt är att den även ökar rigiditeten.

Det går förstås att hävda att ifrs och byråernas IFRS-skrifter och deras banker av frågor och svar utgör en symbios, men med tanke på omfattningen och betydelsen av det som revisorerna gör borde symbiosen behandlas vid rådfrågningen. De finansiella rapporter som användarna får är ju bestämda av den symbiosen. Om IASB såg IFRS som en del av det regelverk som möter det rapporterande företaget är det mycket möjligt att utvecklingen och underhållet av ifrs skulle bli en annan.

Elektronisk ingivning av finansiella rapporter, eller XBRL

Redan i ingressen till följebrevet i skriften nämner Hans Hoogervorst att nya aspekter på finansiell rapportering, som elektronisk ingivning, blir viktigare, och avsnittet om underhåll av befintliga IFRS:er avslutas med att IASB ska överväga fullständigheten och konsekvensen av integration av eXtensible Business Reporting Language (XBRL) med IFRS:er. I det följande avsnittet om utveckling av finansiell rapportering står det att givet det ökade intresset för integrerad rapportering, den växande betydelsen av elektronisk rapportering och den utvidgade användningen av XBRL bör en fråga vara: på vilket sätt ska IASB och IFRS interagera med dessa och andra områden av integrerad rapportering. I övrigt behandlas inte XBRL i skriften. Varken elektronisk ingivning eller XBRL är alltså med på listan över uppskjutna projekt eller projekt som föreslagits till IASB [10] .

Rådet uttrycker i sitt svar sin bestämda uppfattning att en integrering av XBRL i IASB:s normgivningsprocess inte bör ingå i agendan. De ser nämligen en grundläggande skillnad mellan normgivning för finansiell rapportering och XBRL. Vidare skulle en integrering av XBRL i normgivningsprocessen kunna göra standarder för finansiell rapportering mer detaljerade, särskilt på området upplysningar. Det är en utveckling som skulle vara menlig för utvecklingen av principbaserade standarder. NRG finner å sin sida att en integrering i värsta fall skulle kunna skapa en tvångströja för utveckling av finansiell rapportering.

Beträffande principbaserade standarder sade Wayne Upton, efter sin verksamhet först nästan 20 år på FASB och nästan sedan bildandet av IASB, något tänkvärt i intervjun:

I think it’s a mistake to characterise our standards at the IASB as principle based and the FASB standards as rule based. I didn’t spend 17 years over there being unprincipled.

I think there is a desire for IFRSs to be structured differently but I frankly view the differences as differences in degree and not differences in fundamentals. FASB standards, as I say, are, in the main, principle based.

Så till frågan vad XBRL egentligen är, om något konkret svar finns på det. Rådets förklaring är att det är ett språk som stöder elektronisk kommunikation av information i finansiella rapporter. Det kan stämma. Men i alla fall för det rapporterande företag som ska kommunicera är XBRL-taxonomin en långtgående detaljering av utformningen av finansiella rapporter, nog ännu konkretare elektroniska blanketter med förtryckta begrepp och rutor för belopp för näst intill allt som ska ingå i såväl rapporterna (över finansiell ställning etcetera) som alla noterna.

Det gäller allmänt att undvika oavsiktliga följder av avsiktliga handlingar, men det rapporterande företaget kommer att ställas inför den detaljerade taxonomin. Om XBRL inte integreras i iasb:s normgivningsprocess uppstår det typiskt sett fler diskrepanser mellan standarderna och taxonomin, och det blir varje företags bekymmer att få sin rapportering att passa in i taxonomin.

Då IASB ser elektronisk rapportering och användning av XBRL som en strategisk fråga som bör utforskas hade det varit lämpligt med en utförligare och stringentare redogörelse för detta i skriften. Visserligen står det där att en strategisk översyn bör beakta vad som kommer att menas med finansiell rapportering om tio år, men rapportering med xbrl är inte är något som kommer att ske först om tio år från nu – utan i ett antal länder är den redan en realitet och troligen blir det så i framtiden också hos oss.

Avslutning

Strategiska prioriteringar, strategiska områden och strategisk riktning handlar det mycket om i skriften. Ändå verkar IASB kunna sin Clausewitz: I avsnittet om bakgrund och syfte står det uttryckligen att iasb under varje cykel och mellan rådfrågningarna kommer att fortsätta att aktivt följa behov hos finansiell rapportering och kanhända justera agendan, vilket bör vara det taktiska. Det operativa för dem är väl först och främst att åstadkomma nya eller ändrade standarder.

nrg har dock en poäng i att det flitiga användandet av ordet strategisk inte är så klargörande. De anser att det vore välgörande om IASB:s diskussion vore konkretare och fäste mera vikt vid vad IASB anser vara de större problemen med eller svagheterna i finansiell rapportering i dag. De finner vidare att skriften är fokuserad på vad iasb ska göra de närmaste tre åren men anser att mer fokus skulle riktas mot IASB:s output, exempelvis genom tre-, fem- och tioåriga perspektiv. Till detta skulle jag vilja lägga ett vidgat perspektiv så att även ytterligare aspekter på ifrs kommer med, exempelvis de ovan.

Denna rådfrågning är för mig klart positiv. Det är uppenbart att skriften är resultatet av en betydande tankemöda. Ändå möts jag vid läsningen av nästan en svallvåg av ord. Det påminner mig om ett resonemang i höstas att såväl tankelättja som tankemöda kan leda till ett ordsvall [11] . Risken är att man som läsare trots intensiv eftertanke inte förstår.

Sven-Arne Nilsson är verksam vid Deloitte och adjungerad professor vid Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling (IEI) vid Linköpings universitet.

  • [1]

    IFRS (2011) Agenda Consultation 2011. Tillgänglig 2011–12–22: http://www.ifrs.org/Current+Projects/IASB+Projects/IASB+agenda+consultation/agenda+consultation+2011/agenda+consultation+comment+letters+2011.htm

  • [2]

    EFRAG and Rådet för finansiell rapportering. European Outreach on the IASB’s Agenda Consultation 2011 Stockholm 9 November 2011. Tillgänglig 2011–12–22: http://www.efrag.org/Front/p233–1-272/European-outreach-meetings-on-the-IASB-agenda-consultation.aspx

  • [3]

    Tillgängligt 2011–12–25: http://www.efrag.org/Front/n1–851/EFRAG-s-final-comment-letter-on-the-IASB-Agenda-Consultation-2011-.aspx

  • [4]

    Tillgängligt 2011–12–25: Comment letter CL140 http://www.ifrs.org/Current+Projects/IASB+Projects/IASB+agenda+consultation/agenda+consultation+2011/agenda+consultation+comment+letters+2011.htm

  • [5]

    RFR rs 2011:11. Tillgängligt 2011–12–22: http://www.radetforfinansiellrapportering.se/vanstermeny/avgivna-remissvar__7

  • [6]

    Press release IASC Standards – 17 May 2000. Tillgänglig 2011–12–26: http://www.iosco.org/

  • [7]

    IFRS Foundation (2011) IFRSs as the Global Standard: Setting a Strategy for the Foundation’s Second Decade. Tillgänglig 2011–12–30: http://www.ifrs.org/The+organisation/Governance+and+accountability/Strategy+Review/Strategy+Review.htm

  • [8]

    Speech by Hans Hoogervorst at the IFRS Foundation Conference Melbourne, 24 November 2011. Tillgänglig 2011–12–27: http://www.ifrs.org/Features/Hans+speech+Melbourne+Nov+2011.htm

  • [9]

    Perspectives on interpretations and application–an interview with Wayne Upton, 13 December 2011. Tillgängligt 2011–12–27: http://www.ifrs.org/Features/WU+interview+Dec+2011.htm

  • [10]

    En fylligare behandling av integrationen av XBRL i IASB:s normgivningsprocess finns i Trustees rapport.

  • [11]

    Dobelli, R. (2011–10–17). Klarer Denken Warum Denkfaulheit so oft zu einem Wortschwall führt. Frankfurter Allgemeine Zeitung, s. 29.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%