Innehåll

Balans nr 3 2012

Europa: Vad är subsidiaritetsprincipen?

Det långa och krångliga ordet ”subsidiaritetsprincipen” har fått en central roll i arbetet med EUs revisionspaket. Principen, som även kallas närhetsprincipen, innebär att EUs beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Lissabonfördraget, som trädde i kraft 1 december 2009, ger de nationella parlamenten rätt att hänvisa till subsidiaritetsprincipen om de tycker att en fråga som fattats på EU-nivå i stället borde beslutas på nationell nivå.

När EU-kommissionen har publicerat ett lagförslag (exempelvis ett direktiv eller en förordning) och förslaget har översatts till de officiella EU-språken skickas det till de nationella parlamenten. De har sedan åtta veckor på sig att granska förslaget och eventuellt skicka en skriftlig förklaring till varför de anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Sedan denna möjlighet infördes har Sverige varit ett av de mest aktiva länderna. Under 2011 skickade riksdagen tillbaka tio lagförslag till Bryssel. Detta hände senast för några veckor sedan då Sveriges riksdag ansåg att EUs förslag till ny förordning och ändringar i direktivet rörande revision stred mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att ”det är tveksamt om skillnader i nationell lagstiftning avseende revisorer och revision verkligen utgör det hinder mot den inre marknaden som kommissionen gör gällande”. Man ifrågasätter också starkt ”om det finns tillräckliga skäl för en reglering i förordningsform för att uppnå målen för åtgärden”, samt att det är ”mycket angeläget att värna näringslivets självreglering”.

Att den svenska riksdagen värnar närhetsprincipen är bra. Samtidigt måste den grundläggande principen om EUs inre marknad beaktas. För att den ska fungera fullt ut krävs en harmonisering av ländernas lagstiftning. Det är en fråga om balans.

Om fler än nio nationella parlament anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen tvingas kommissionen att se över sitt förslag igen. Detta har aldrig inträffat. Kanske får vi uppleva det snart vad gäller förslaget om revision och revisorer. Debatten pågår för fullt i flera nationella parlament. Även om vi i dagsläget inte vet resultaten av dessa diskussioner ger det faktum att frågan debatteras på högsta politiska nivå en fingervisning om att det är en mycket het fråga.

Ewa Fallenius är press- och EU-ansvarig på FAR.

Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%