Balans nr 3 2012

Globaliseringen styr framtidens redovisning

Två trender påverkar framtidens redovisning: å ena sidan internationell harmonisering, å andra sidan ett ambitiöst förenklingsarbete. Men EU-kommissionens förslag till enklare redovisning kan få negativa konsekvenser för det svenska näringslivet.

Förkortningar

FEE – Fédération des Experts comptables Européens

IASB – International Accounting Standars Board

IFRS – International Financial Reporting Standards

IFRS for SME – IFRS for Small and Medium sized Entities – förenklade IFRS-regler utgivna av IASB för onoterade mindre och medelstora företag

I ett litet land som Sverige med jämförelsevis många små företag är risken att EUs förenklingsprocess för med sig alltför låga krav på redovisningen. Det menar redovisningsspecialister inom FAR.

– Vi vill ha förenklingar, men vi ifrågasätter det lämpliga i att upp emot 97 procent av de svenska företagen hamnar under gränsen för en fullvärdig årsredovisning. För dessa företag skulle informationsvärdet av en årsredovisning begränsas markant genom sammanslagningar i räkningar och nästan obefintliga krav på notupplysningar, säger Göran Arnell, redovisningsspecialist på KPMG och ordförande i FARs policygrupp för redovisning.

Han syftar på EU-kommissionens förslag till ändringar av EUs fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv, som numera styr utformningen av den svenska årsredovisningslagen. Ytterligare förenklingar är på gång inom EU, bland annat genom att så kallade mikroföretag befrias från krav på att upprätta årsredovisning. Nyligen enades EU-ledarna om en gemensam definition av mikroföretag. Problemet är att eftersom bolagsstrukturen skiljer sig avsevärt åt mellan olika EU-länder, kommer ändringarna att slå olika i olika länder. Enligt Göran Arnell riskerar förenklingsförslagen att utarma svensk redovisning.

– Inom FEE försöker vi samordna vårt arbete så långt det är möjligt, men då handlar det om att kompromissa med stora länder som Tyskland, Italien och Frankrike och det är inte alltid som den svenska rösten kommer fram. Därför måste vi också lobba som nationell organisation, säger Göran Arnell.

Förändringarna av EUs fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv kommer att hålla redovisningsprofessionen sysselsatt de närmaste åren.

– Alla instanser är beroende av vad EU hittar på. IASB, som utvecklar IFRS, lyssnar på vad intressenterna säger och EU är en av de starkaste rösterna. Man vill inte skriva en standard som inte tas väl emot av EU, säger Göran Arnell.

Samtidigt som IASB arbetar med vidareutveckling av IFRS, jobbar Bokföringsnämnden med att anpassa IFRS för svenska förhållanden. Det så kallade K3-projektet bygger på IFRS (IFRS for SME) men är en svensk normering anpassad för svenska stora onoterade bolag.

– I dagsläget måste även redovisningskonsulter som jobbar med mindre företag ha grundläggande kunskaper om IFRS, för det präglar hela utvecklingen på redovisningsområdet. Trenden är att IFRS påverkar även svenska redovisningsnormer och svensk god redovisningsed, men det sker med kanske tio års eftersläpning, säger Göran Arnell.

Om man ska ha en chans att påverka vardagen för framtidens redovisningskonsulter måste man alltså vara tidigt ute och lobba utifrån såväl nationell som internationell basis. Utvecklingsarbetet sker dock i huvudsak på det internationella planet. De viktigaste instanserna för utvecklingen på redovisningsområdet är enligt Göran Arnell EU och IASB.

Något förenklat kan man säga att utvecklingen drivs av två, delvis motstridiga, trender: Den ena handlar om förenkling och administrativa lättnader för företagen. Den andra syftar till internationell utveckling av högkvalitativa, transparanta och harmoniserade redovisningsregler. Medan EU har stort fokus på att nå det så kallade 25-procentsmålet, det vill säga att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent, är det många som anser att IASBs arbete med att ta fram globala standarder håller på att bli alltför komplicerat och detaljerat.

– EU försöker sänka de administrativa kraven, medan IASBs regelverk höjer dem, säger Göran Arnell.

– Ett allt större problem med IFRS är de galopperande kraven på tilläggsupplysningar i årsredovisningen. IASB jobbar med en standard i taget och missar helheten, som hela tiden sväller. Det är något som IASB fått hård kritik för från många håll, inte minst från FAR. Till och med analytikerna klagar på alltför omfattande årsredovisningar. Risken är att årsredovisningen spelar ut sin roll och att börsbolagen tar fram och publicerar en alternativ komprimerad populärversion av årsredovisningen, säger han.

Göran Arnell hävdar att man skulle kunna ta bort 30 procent av upplysningskraven i IFRS utan att förlora någon väsentlig information.

– Men vi börjar se tecken på att IASB tar till sig av kritiken mot ”information overload” ifråga om tilläggsupplysningar, säger Göran Arnell.

Rakel Lennartsson

Mikroföretag

I november förra året enades EU-ledarna om en definition av mikroföretag. Ett företag definieras som mikroföretag om minst två av de tre följande gränsvärdena underskrids:

  1. Nettoomsättning: 700.000 euro
  2. Balansomslutning: 350.000 euro
  3. Medelantal anställda: 10

K-projektet

2014 planeras Bokföringsnämndens K-regelverk bli obligatoriska i Sverige. Det innebär att alla icke noterade företag, beroende på storlek, måste välja att tillämpa ett av K-regelverken. K står för ­kategori. Enskilda firmor klassas i kategori 1 medan börsnoterade bolag klassas i kategori 4.

Den så kallade K3an är huvud­­regel­verket och baseras i grunden på IFRS, medan K2an är en förenkling baserad på försiktighet och anskaffningsvärde.

Många företag kommer i princip att kunna välja mellan K3 och K2.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%