Balans nr 4 2012

Noteringar: Ökad rörlighet i arbetslivet väcker frågor om lojalitet

Lojalitetsplikten innebär långtgående förpliktelser för den anställda. Samtidigt är bevisläget svårt, särsklit när det gäller rekryteringar. Frågan ställs på sin spets i en aktuell dom från Solna tingsrätt.

Revisions- och rådgivningsbranschen har kännetecknats av liten rörlighet mellan byråer. Detta håller nu på att luckras upp, men ett byråbyte kan fortfarande riva upp känslor.

Konflikten mellan Peter Nordström och hans tidigare arbetsgivare Mazars SET blossade upp när Peter Nordström bytte byrå till konkurrenten BDO. Peter Nordström var chef för skatteavdelningen. I samband med att han berättade om sitt byråbyte passade han även på att informera sina kollegor om att BDO sökte ytterligare personal, vilket flera hörsammade.

Revisionsbyrån reagerade med att frysa Peter Nordströms kvarstående lön och semesterersättning, närmare 200.000 kronor, med hänvisning till kvittningsrätten.

– Jag tolkar det som att de ville statuera exempel och markera för sina anställda, säger Peter Nordström, som tvingades gå till domstol för att få ut sin lön.

Solna tingsrätt dömde i oktober Mazars SET att betala ut innestående lön och semesterersättning samt rättegångskostnader och visst skadestånd – sammanlagt närmare 300.000 kronor – till Peter Nordström. I domen konstateras att han inte gjort sig skyldig till något skadeståndsgrundande brott mot lojalitetsplikten. Av domslutet framgår vidare att revisionsbyrån gjort en otillåten tillämpning av lagen om kvittning.

– Vi var informerade om att sannolikheten att vi skulle lyckas var liten, men vi tyckte det var viktigt att pröva saken i domstol, säger Roy Eide, styrelseordförande på Mazars SET.

Juridikprofessor Jori Munukka vid Stockholms universitet menar att när det gäller rekryteringar, är det i princip omöjligt att leda brott mot lojalitetsplikten i bevis.

– Domen visar att lojalitetsplikten är lite av en papperstiger när det kommer till att hindra personalrekryteringar, säger han.

Det svåra bevisläget verkar avskräckande för de flesta arbetsvgivare. Jori Munukka tycker därför att det är bra att Mazars SET vågade ta upp frågan.

Rakel Lennartsson

En längre version av artikeln finns på ekonomisverige.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%