Balans nr 4 2012

Noteringar: Sverige vill stoppa EUs revisionspaket

Den svenska regeringen vill stoppa EU-kommissionens långtgående förslag till harmonisering och detaljreglering av revisionen i ickefinansiella företag.

Detta besked gav statssekreterare Magnus Graner i en intervju med Balans.

”Den finansiella krisen beror inte på dålig revision”, konstaterar justitiedepartementet i en promemoria. Promemorian ligger till grund för den linje som Sverige driver i förhandlingarna om EU-kommissionär Michel Barniers långtgående förslag till ny reglering av revisorsrollen och marknaden för revision.

– Den svenska linjen är mer träffsäker än EU-kommissionens. Vi riktar in oss på de finansiella företagen och vill inte få någon spill over-effekt på övriga företag, säger Magnus Graner, statssekreterare hos justitieminister Beatrice Ask (M).

Vad är speciellt med de finansiella företagen?

– De finansiella företagen har betydelse för den finansiella stabiliteten, vilket motiverar en mer långtgående kontroll. Att staten, förenklat uttryckt, går i borgen för de finansiella företagen motiverar också högre krav på dessa.

EU-kommissionen föreslår att samma höga krav ska gälla alla företag ”av allmänt intresse”, hur ser ni på det?

– All kontroll för med sig en kostnad och man måste fråga sig för vilka företag den kostnaden är mer motiverad.

Den svenska regeringen anser att EU-kommissionens förslag ingriper för mycket i det nationella självbestämmandet och näringslivets självreglering, kan du ge några exempel?

– Byrårotationen och förbudet mot sidotjänster är ett par exempel. Vår uppfattning är att det inte finns något behov av EU-gemensamma regler på det området. Vi instämmer i riksdagens bedömning att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

– Michel Barnier överskattar möjligheten att reglera fram en öppnare och friare marknad, säger Magnus Graner.

Rakel Lennartsson

Fakta revisionspaketet

Frågan bereds på justitie- respektive finansdepartementet. I dagsläget pågår förhandlingar på tjänstemannanivå i Bryssel.

Det slutliga beslutet fattas i ministerrådet. Parallellt bereds frågan i EU-parlamentet. För att en ny reglering ska antas krävs att ministerrådet och EU-parlamentet är överens.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%