Balans nr 4 2012

Inblick: K2 uppfyller krav på rättvisande bild

Rättvisande bild? Vad menar lagstiftaren egentligen? Uppenbarligen finns det olika uppfattningar om den rättvisande bilden i vårt avlånga land. Nu menar jag inte att det skiljer sig mellan olika delar av landet men jag har förstått att det finns de som påstår att en årsredovisning som har upprättats enligt K2 (BFNAR 2008:1) inte uppfyller årsredovisningslagens krav på rättvisande bild och att det följaktligen borde lämnas en anmärkning i revisionsberättelsen.

2003 gjorde Bokföringsnämnden en undersökning för att se hur de icke-noterade företagen följde lag och normering. (Eva Törning redogjorde för undersökningen i en artikel i Balans nr 12/2006). Resultatet var tyvärr ingen upplyftande läsning (10/24-företag var inte med i undersökningen). I flera fall var de redovisningsprinciper som angavs direkt felaktiga, om det fanns några över huvud taget, och förvaltningsberättelserna var i många fall ett skämt. Det enda som dessa årsredovisningar hade gemensamt var att de hade fått en ren revisionsberättelse. Märkligt!

Bokföringsnämnden konstaterade att nivån på årsredovisningarna var låg och att något borde göras. Ett par år senare kom beslutet att förenkla för företagen genom att dela upp normgivningen i separata regelverk. De så kallade K-regelverken. Var kommer då uppfattningen att en årsredovisning som är upprättad enligt K2 inte ger en rättvisande bild av företaget? Inte vet jag, men uppenbarligen har någon missat tåget. Rättvisande bild innebär i korthet, som vi tolkat begreppet i Sverige, att företagen ska följa lagen och normeringen. BFNs K2 är ett förenklat regelverk som är frivilligt och i vissa fall begränsas lagens valmöjligheter. Strider detta mot årsredovisningslagen? K2 ger vägledning i dessa valsituationer för att förenkla för företagen. Jag har skrivit det förut, men den absolut största förenklingen är att de krav på att lämna information som företagen har i dag, ändras till att den som använder årsredovisningen själv måste hämta in information om vad det innebär att redovisa enligt K2. Med andra ord: K2 går från informationslämning till informationsinhämtning.

Är det då fel att begränsa lagens valmöjligheter? Låt oss se på ett axplock av vilka val det rör sig om. K2 har ett förenklat periodiseringsförfarande som är frivilligt. Skulle detta vara ett brott mot 2 kap. 4 § p. 4? Nej, inte i min värld. Det kan uppstå en engångseffekt om företaget väljer att tillämpa förenklingsreglerna, men det ska företaget också upplysa om. Nåväl, nästa puck – ett företag ska redovisa sina fordringar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs (om posten inte är terminssäkrad). Är det ett brott mot 4 kap. 13 §? Nej, det är sedan länge den goda redovisningsseden i Sverige att redovisa till balansdagens kurs och det står dessutom får i lagparagrafen. Den förändringen av god sed kom redan på 1980-talet i Sverige. Och är det kanske ett brott mot 4 kap. 2 § att inte tillåta att företag tar upp internt genererade immateriella tillgångar? Nej, notera återigen att det står får i lagen, inte ska.

Låt mig citera K2: ”Enligt punkt 3.2 ska ett företag som upprättar sin årsredovisning enligt det allmänna rådet anses uppfylla de krav som ställs enligt 2 kap. 2 §, 3 § första stycket, 5 kap. 1 § och 6 kap. 1 § första stycket andra meningen ÅRL. Detta innebär att årsredovisningen bl.a. anses upprättad på ett överskådligt sätt, i enlighet med god redovisningssed och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat varför några ytterligare upplysningar inte behöver lämnas.

Tyvärr kan jag bara konstatera att det finns en stor okunskap om K2. Det är hög tid att uppdatera kunskaperna!

Låt oss återgå till undersökningen från 2003. Något som var graverande var den dåliga kvalitén på förvaltningsberättelsen. K2 ger en mycket bra vägledning om vad förvaltningsberättelsen ska innehålla som minimum. Använd detta kapitel i K2 som en checklista, men en förvaltningsberättelse värd namnet är mer än ett minimum. Tänk på nyttan av en bra förvaltningsberättelse med information som är saklig och neutral!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg.

caisa.drefeldt@kpmg.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%