Balans nr 5 2012

Noteringar: Förslag om skärpta regler för ränteavdrag får kritik

Regeringen vill skärpa reglerna för ränteavdrag. Men förslaget får kritik av FAR.

– I nuvarande skick har förslaget så stora brister och obalanser att det inte kan läggas till grund för lagstiftning, säger Bo Ahlstrand, ordförande i FARs policygrupp för skatt.

Kritiken mot riskkapitalbolag som använder sig av ränteavdrag för att slippa betala skatt i Sverige har varit hård. Nyligen utpekades också flera av Sveriges kommuner som skattes-mitare, då det i media framkom att även dessa använder sig av ränteavdrag på samma sätt som riskkapitalbolagen.

Bland de politiska partierna finns en enighet kring att agera i frågan och regeringen har lagt fram ett förslag om skärpta regler för ränteavdrag. Utgångspunkten för förslaget är att företag som är verksamma i Sverige ska vara beredda att betala skatt här, och att förändringarna ska öka rättvisan och tillförlitligheten i skattesystemet, men inte aggregerat öka skatteuttaget från företagen.

Förslaget får dock kritik från FAR som lämnat in ett remissvar till finansdepartementet. FAR menar att förslaget i sin nuvarande form inte kan ligga till grund för lagstiftning.

– För det första innebär förslaget att Skatteverket får ett oacceptabelt ”övertag” i förhållande till den skattskyldige. I praktiken ges Skatteverket alltid möjlighet att neka ränteavdrag, något som kommer att leda till ett antal processer med oviss utgång, säger Bo Ahlstrand.

FAR anser också att ordalydelsen ger ett mycket stort tillämpningsområde, samtidigt som det uttalade syftet är att träffa tämligen väl definierade former av regelmissbruk.

– Om reglerna är avsedda att vara generella finns det bättre begränsningsmetoder än de som nu valts, säger Bo Ahlstrand.

En fara som FAR ser med förslaget är att kostnaderna för företagen, Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att öka. FAR anser också att det inte är acceptabelt att svenska företag under lång tid ska behöva sväva i ovisshet om avdragsrätten för räntor.

– Den föreslagna ordningen öppnar vidare för omprövningar som beror enbart på exempelvis ny rättspraxis och inte på att nya omständigheter framkommit, säger Bo Ahlstrand.

I förslaget som regeringen lagt saknas också en konsekvensanalys av hur de föreslagna reglerna kommer att påverka framtida investeringar i Sverige, enligt FAR.

– Utan en analys av dessa frågor är föreslaget inte komplett, säger Bo Ahlstrand.

Charlotta Danielsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%