Balans nr 5 2012

Inblick: Övergången till IFRS i USA – vad händer?

Ett återkommande inslag i mina krönikor de senaste åren har varit en redogörelse för en årlig konferens där runt 2.000 amerikanska revisorer deltar. En del av programmet utgörs av information från Financial Accounting Standards Board (FASB) och Securities and Exchange Commission (SEC) och behandlar bland annat övergången till International Financial Reporting Standards (IFRS). Processen är försenad men ett beslut väntas senare i år.

Att IFRS kommer att tillåtas framstår som klart liksom att US Generally Accepted Accounting Principles (US GAAP) i sin nuvarande form också kommer att finnas kvar. Allt för många avtal är baserade på det gamla regelverket för att det helt ska kunna ersättas med ett nytt.

I likhet med EU och många andra jurisdiktioner förbehåller sig SEC rätten att godkänna standarderna innan de införs, vilket inte är så konstigt. Inte heller att FASB för sin del sagt att de förutsätter att deras verksamhet kommer att fortsätta. Som exempel nämns behovet av vägledning inom områden som inte täcks av IFRS.

När det gäller pågående projekt verkar man tillfreds med de förslag som lagts fram gemensamt av FASB och International Accounting Standards Board (IASB) om intäktsredovisning. Finansiella instrument däremot har visat sig svårare att enas om. Bland annat är det klart att reglerna om kvittning kommer att skilja sig åt. Däremot har FASB backat från sitt förslag att alla finansiella instrument ska värderas till verkligt värde, något som IASB varit emot. Dock kommer FASB kräva att information om verkliga värden lämnas i not för alla instrument. Positivt är också att både FASB och IASB enats om vad som ska gälla för redovisning av kreditförluster. Redovisningen ska baseras på tre ”korgar”. Alla fordringar redovisas initialt i korg 1. Förväntade kreditförluster under de närmaste tolv månaderna redovisas omedelbart. När kreditvärdigheten faller överförs fordringarna till korg 2 eller 3 och en nedskrivning görs för förväntade kreditförluster för hela den återstående kredittiden. Skillnaden är att i korg 2 baseras klassificeringen på en kategori av fordringar medan den i korg 3 bygger på en individuell bedömning.

Förvånande är de utdragna diskussionerna kring leasing. En ny standard kommer tidigast 2013, med tillämpning från 2015. Förutom problemen med leasegivarnas redovisning har det uppstått oenighet om leasetagarnas. Utkastet utgick från att de skulle tillämpa den modell som för närvarande gäller för finansiella leasingavtal. Detta möttes av kraftig kritik eftersom summan av avskrivning och räntor överstiger hyresavgiften de första åren. Exempel; Ett företag hyr en tillgång som kostar 1.000 och har en livslängd på 5 år. Hyresavtalet löper på 3 år med en årlig hyra på 250. Nuvärdet av hyrorna vid 8 procent ränta är 644. År 1 blir följaktligen linjär avskrivning+ränta =215+51, det vill säga mer än hyran på 250. IASB har lagt ett alternativt förslag. Om nuvärdet av hyrorna i exemplet är 644 måste nuvärdet av restvärdet vara 356 och slutvärdet givet 8 procent ränta 448. Tillgången minskar alltså i värde från 1.000 till 552 eller med 184 per år. Det är samma belopp som om man köpt tillgången i stället för att hyra den. Hade företaget valt att köpa i stället för hyra skulle företaget fått erlägga ränta, förutom på det belopp som motsvaras av leasingskulden också på restvärdet. Räntan beräknas som uppräkningen av nuvärdet från 356 till 448. Första året uppgår den till 0.08x356=28 vilket totalt ger 263. Jämfört med utkastet är den här metoden något mindre framtung. Man kan också visa att den är neutral mellan köp och hyra. Teoretiskt är den alltså elegant. FASB är emellertid skeptiskt. De håller med om att kostnaderna i början inte blir lika framtunga men att fördelen inte är tillräcklig för att motivera en metod som är svår att förstå. FASB röstar i stället för att redovisa en kostnad varje år som är lika med hyran. Själv har jag mycket svårt att tro att IASB kommer att få gehör för sitt förslag.

SEC utnyttjar konferensen för att lyfta fram områden de kommer att ägna särskild uppmärksamhet under det här året. Ett av dessa gäller pensioner. Kombinationen låga räntor och fallande aktiekurser, i vart fall fram till årsskiftet, kräver ökad uppmärksamhet på de aktuariella antaganden som används. Inte minst vad som gäller förväntad avkastning på placeringstillgångarna.

Ett annat område är uppskjutna skattefordringar. Enligt SEC är det viktigt att pröva om de behöver skrivas ner. Betydande förluster under senare år är en signal om att det kan bli svårt att utnyttja underskottsavdragen. Enligt SEC går det inte att bara skylla på att den finansiella krisen vi upplever är en anomali som man kan bortse från.

Att fordringar på Grekland, Italien, Irland, Spanien och Portugal innebär en kreditrisk är ingen nyhet. Det SEC väntar sig är att länder med sådana fordringar ska lämna detaljerade uppgifter om sin exponering.

Verkliga värden är ett fjärde område. Här vänder sig SEC till de företag som utnyttjar konsulter för att beräkna värdena. Att någon annan gör värderingen befriar inte företaget från ansvar för att förstå och redogöra för de antaganden som värderingen bygger på. Liknande kritik har framförts av Stockholmsbörsen till flera av de fastighetsförvaltande företagen. Några av dessa anger verkliga värden baserade på köpta värderingar utan att underlaget framgår.

Slutligen en gammal varning som nu upprepas; hemmagjorda resultatbegrepp där man exkluderar det ena eller andra är inte tillåtna. Enligt SEC har förekomsten av sådana mått tydligen ökat.

Rolf Rundfelt är professor i redovisning vid Linköpings universitet.

rolf.rundfelt@telia.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%