Balans nr 5 2012

Inblick: EU kräver fler kvinnor i styrelserummen

Viviane Reding, EU-kommissionens vice ordförande och kommissionär med ansvar för rättsliga frågor, vill få in fler kvinnor på beslutsfattande positioner inom EU. Hon överväger därför ett lagstiftningsinitiativ för att skapa jämnare könsfördelning i börsbolagsstyrelserna. Rapporten Women in economic decision-making in the EU presenterades i mars och den utgör grunden för ett offentligt samråd som påbörjats inom EU.

I dag är en av sju styrelseledamöter i Europas ledande företag en kvinna (13,7%). Det är en låg siffra, men en liten förbättring från 2010 då andelen var 11,8%. I denna takt skulle det emellertid ta mer än 40 år att uppnå en rimlig könsfördelning.

För ett år sedan uppmanade EU-kommissionen företag att frivilligt öka andelen kvinnor i sina styrelser till 30% år 2015 och 40% senast 2020. Hittills har dock bara 24 företag i Europa undertecknat utfästelsen.

Viviane Reding kommenterar: ”Den låga andelen kvinnor på toppbefattningar i näringslivet skadar Europas konkurrenskraft och hämmar den ekonomiska tillväxten. Detta är anledningen till att flera av EUs medlemsländer – särskilt Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Spanien – har börjat åtgärda situationen genom att anta lagstiftning som inför könskvotering inom företagens styrelser. Några medlemsländer – Danmark, Finland, Grekland, Österrike och Slovenien – har antagit regler om könsfördelningen vid styrelserna för statsägda företag.”

Företag som är aktiva i flera länder inom den inre marknaden kan behöva följa flera olika nationella bestämmelser om kvotering om de vill vara med och konkurrera om offentliga kontrakt. Det är också en anledning till att EU-kommissionens lagstiftnings- och arbets-program för 2012 vill komma till rätta med denna situation.

Resultatet av detta samråd kommer att ligga till grund för EU-kommissionens beslut om huruvida det bör föreslås några åtgärder och i så fall vilka former dessa bör ha. Alla får tycka till och den som vill delta i samrådet ombeds att svara på följande frågor:

Hur effektiv är självreglering som metod för företag att åstadkomma en bättre könsfördelning i bolagsstyrelserna?

Vilka ytterligare åtgärder (självreglering/reglering) bör vidtas för att åstadkomma en bättre könsfördelning i bolagsstyrelserna i EU?

Anser du att ett ökat antal kvinnor i bolagsstyrelserna skulle ge några ekonomiska vinster? Ange i så fall vilka.

Vilken andel av bolagsstyrelsen (exempelvis 20%, 30%, 40%, 60%) bör fastställas som mål för det underrepresenterade könet? Vilken tidsram bör gälla för genomförandet av detta mål? Bör dessa mål vara bindande eller endast utgöra en rekommendation? Varför?

Vilka företag (börsnoterade/endast av en viss storlek) bör omfattas av ett sådant initiativ?

Vilka styrelseledamöter ska omfattas av ett sådant initiativ (styrelseledamöter som är anställda respektive inte anställda i företaget)?

Bör det finnas någon påföljd för företag som inte uppfyller målet? Bör det finnas några undantag när det gäller kravet att uppfylla målet?

Svaren ska vara EU-kommissionen tillhanda senast 28 maj 2012. Läs mer här: http://ec.europa.eu/justice/newsroom/gender-equality/opinion/120528_en.htm

Den som vill vara med och påverka framtidens styrelsesammansättningar med mera bör alltså göra sin röst hörd nu. Som med alla andra frågor där EU har beslutanderätt går det inte att komma efteråt och säga att ”man inte gillar de nya reglerna”. Då är det för sent.

Enligt World Economic Forum har Sverige världens bästa bolagsstyrning. Om vi tycker att den svenska modellen fungerar bra och vill att fler länder ska tillämpa den så måste vi berätta det. EUs beslutsprocess startar oftast med en insamling av synpunkter, därefter följer en bearbetning av svaren och fortsatta konsultationer och till sist ett förslag till åtgärder. För att kunna påverka slutresultatet är det viktigt att delta aktivt i hela beslutsprocessen.

Ewa Fallenius, ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR.

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%