Balans nr 5 2012

Debatt: Aldrig mer ”rena” revisionsberättelser

I Balans nr 3/2012 visade vi hur komplex revisionsberättelsen blir om EU-kommissionen får som den vill. Även om EU-förslaget inte är särskilt genomtänkt betyder det inte att allt som sägs där saknar intresse. Flera av komponenterna anser vi ska ingå i den framtida revisionsberättelsen, om än i modifierad form. Därför är det angeläget att branschen återtar initiativet och i dialog med revisionens intressenter tar fram alternativa lösningar. För utan konkreta och förankrade motförslag riskerar vi att få en oanvändbar revisionsberättelse.

Vi tjuvstartar här och visar ett exempel på hur revisionsberättelsen kan se ut 2015. För det råder ingen tvekan om att revisionsberättelsen måste förändras. Det måste till exempel bli lättare för läsaren att hitta och förstå revisorns uttalanden. Förutom våra idéer om en tydligare och mer intresseväckande revisionsberättelse har vi beaktat debatten med anledning av EU-kommissionens förslag liksom International Auditing and Assurance Standards Boards (IAASB) aktuella översyn av standarden för revisionsberättelsen (ISA 700).

För jämförbarhetens skull avser även detta exempel ett företag av allmänt intresse. Flertalet av inslagen är dock relevanta även för revisionsberättelser i mindre företag. Det måste påpekas att exemplet avser tiden före införandet av integrerad rapportering. Vi tror heller inte att revisorn redan om tre år har börjat sätta betyg på företagets prestationer i olika avseenden. Med andra ord: exemplet är inte det mest innovativa man kan tänka sig utan snarare ett realistiskt förslag utifrån de önskemål om förändring som framkommer i debatten.

Vårt förslag förutsätter att EU-paketet görs om i den fortsatta beslutsprocessen inom EU. Som framgår nedan krävs också vissa ändringar i ISA 700, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen.

Överväganden om en ny revisionsberättelse

1. Format:

Som utgångspunkt för formatet har vi utgått från ett exempel som IAASB presenterade 2011 [1] . Vi anser liksom IAASB att uttalandena bör placeras i inledningen av revisions-berättelsen. Vi går ett steg längre och föreslår en revisionsberättelse med alla uttalanden samlade på ett ställe. En sådan lösning kräver ändring i ISA 700.

2. Standardtexter:

De nuvarande styckena om styrelsens och verkställande direktörens ansvar respektive revisorns ansvar infördes av IAASB i avsikt att förklara de olika rollerna och ansvarsområdena. Syftet var också att minska det så kallade förväntningsgapet avseende revisionen. IAASB ser nu över nyttan med dessa standardtexter och överväger att placera dem på en undanskymd plats, till exempel i bilaga eller på en webbsida.

Vår bedömning är att standardtexterna inte uppfyller det tänkta syftet. I vårt förslag behåller vi dock avsnitten om ansvar, men de är ”nedflyttade” och rejält nedbantade.

3. Uttalanden:

De förändringar vi vill se jämfört med dagens revisionsberättelse är följande:

  1. Texten om hur årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats respektive om huruvida de ger en rättvisande bild måste förenklas.
  2. Vi hoppas att lagstiftaren inser att uttalandet om förenlighet mellan förvaltningsberättelsen och års- respektive koncernredovisningens övriga delar är meningslöst och att det därför ska utgå. I förslaget anteciperas att det också blir så.
  3. En annan förhoppning är att lagstiftaren håller med om att det inte behövs något uttalande om balans- och resultaträkningarna eftersom uttalandet om upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen är fullt tillräckligt. Vi har även här gått händelserna i förväg.
  4. Slutligen hyser vi också förhoppningen att den lagstadgade granskningen av bolags-styrningsrapporten ändras till revision och att de nuvarande särskilda uttalandena om den rapporten därför stryks.
  5. Vi bedömer att det finns en växande efterfrågan på revisorns uttryckliga bedömning av förutsättningarna för fortsatt drift. Det är ”the public interest” som trycker på, inte minst när det handlar om finansiella företag. Vi har därför infört ett särskilt uttalande där revisorn redogör för de slutsatser hon eller han ändå ska dra enligt ISA 570 p. 9. I det uttalande vi föreslår att revisorn ska göra, hänvisas till det beslut styrelsen och verkställande direktören ska fatta om fortsatt drift enligt god redovisningssed. Vi menar att revisorns uttalande förutsätter att styrelsens och verkställande direktörens beslut öppet framgår av årsredovisningen, vilket i sin tur kräver ett tillägg i årsredovisningslagen.

4. Överväganden och kommentarer:

Under denna rubrik föreslår vi att revisorn dels redogör för riskbedömningar och viktiga iakttagelser samt tillämpad väsentlighetsnivå inklusive noterade fel, dels ger en kortfattad beskrivning av revisonsuppdraget genom att ange när det påbörjades och hur det har bemannats.

Syftet är att läsaren ska få en ökad förståelse för hur revisionen har genomförts. Detta innebär också att de nuvarande styckena i RevU 709 [2] om Upplysningar av särskild betydelse respektive Övriga upplysningar utgår och ersätts med ett avsnitt om utvidgad och obligatorisk information. En sådan förändring innebär att den ena revisionsberättelsen aldrig mer blir den andra lik.

Som vi beskrev i vår förra artikel har EU-kommissionen redan föreslagit upplysningsplikt om information som kan öka förståelsen av revisonen. Därtill har IAASB och Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB, standardsättaren i USA) också förslag på gång i denna riktning. Här kan nämnas att IAASB diskuterar att innehållet sannolikt ska väljas ur den kommunikation revisorn har med styrelsen enligt ISA 260, såsom revisorns syn på redovisningsprinciper, gjorda uppskattningar, betydande svårigheter under revisionen och revisionsteamets opartiskhet och självständighet.

Rapporteringen under Överväganden och kommentarer är sannolikt en delmängd av vad många svenska revisorer redan presenterar på årstämmorna. I vårt förslag har vi emellertid valt att begränsa informationen så att den inte blir för omfattande eller teknisk, men det är möjligt att IAASB, PCAOB och/eller EU bestämmer sig för att revisorn måste lämna en mer utförlig beskrivning.

5. EU-kommissionens förslag:

EU-kommissionens förslag på nyheter i revisionsberättelsen (se artikel i Balans nr 3/2012) kan delas in i följande tre kategorier:

Nyheter som bör behållas

  1. Områden med störst risk för väsentliga felaktigheter. Vi har placerat denna information under Överväganden och kommentarer. Här är det viktigt att revisorn inte tar över det informationsansvar som ligger på bolaget.

Nyheter som bör behållas men modifieras

  1. Datum för utnämning av revisorn kan tillföra ett värde för läsaren, men bör begränsas till den totala sammanhängande perioden som uppdraget varat.
  2. Beskrivning av väsentlighetströskeln. Vi bedömer att revisorn under Överväganden och kommentarer ska redogöra för icke rättade fel kopplat till revisorns väsentlighetsnivå.
  3. Uttalande om fortsatt drift. Se förslag till nytt uttalande i revisionsberättelsen.
  4. Intern kontroll. Vi anser att eventuella väsentliga brister i den interna kontrollen kan rapporteras under Överväganden och kommentarer. Däremot anser vi att ett uttalande om det interna kontrollsystemet inte kan lämnas eftersom revisorn enligt god revisionssed inte nödvändigtvis gör de tester som krävs för att uttala sig om den interna kontrollens effektivitet. Ett uttalande om den interna kontrollen måste därför baseras på ett särskilt uppdrag utanför International Standards on Auditing (ISA).
  5. Revisionsteamet. Vi bedömer att övergripande information om revisionsteamet är relevant att lämna under Överväganden och kommentarer, däremot inte den detaljinformation som kommissionen efterlyst.

Nyheter som bör avvisas

  1. Upplysning om andra bestyrkandeuppdrag. Sådan information bör i stället framgå av årsredovisningens not om revisionsarvode.
  2. Metod som har använts i revisionen. Vi anser att en beskrivning av hur internkontrollgranskning tillämpats i förhållande till substansgranskning blir alldeles för teknisk och detaljerad för att vara meningsfull för läsaren.
  3. Uttalande om förenlighet med den interna revisionsberättelsen. Att revisorns ”externa revisionsberättelse” är förenlig med den ”interna revisionsberättelsen” är självklart enligt god revisionssed. Det blir närmast löjeväckande om revisorn måste lämna en sådan försäkran i sin revisionsberättelse.
  4. Försäkran om att revisorn inte utfört några lagstridiga tjänster. Det blir märkligt om revisorn måste bedyra att hon eller han inte har brutit mot lagen.
  5. Beskrivning av andra tjänster än bestyrkandeuppdrag som myndighet eller revisionsutskott medgett. Denna information bör i stället lämnas i årsredovisningens not om revisionsarvode.
  6. Uttalande om förenligheten mellan förvaltningsberättelsen och årsredovisningens övriga delar. Detta uttalande kommer från ett EU-direktiv och baseras på den situation som gäller i länder där förvaltningsberättelsen inte är föremål för revision. Vi menar att uttalandet är överflödigt eftersom den svenska förvaltningsberättelsen revideras och följaktligen har vi strukit uttalandet.
  7. I vilken utsträckning revisionen var avsedd att upptäcka oegentligheter. En sådan beskrivning riskerar att bli en intetsägande standardtext. För att inte tynga revisionsberättelsen har vi därför valt bort en sådan beskrivning.

På många håll i världen diskuteras alltså behovet av och formerna för en mer relevant rapportering från revisorn. Självfallet ligger fokus då på revisionsberättelsen, men det saknas en samstämmig uppfattning om hur den ska förbättras.

Allt talar för att vi får se en utveckling mot revisionsberättelser som varierar beroende på komplexiteten och storleken på den verksamhet som revideras. I vårt exempel har vi också tagit höjd för att det alltid ska finnas en individuell ”touch” i revisionsberättelsen. Annars blir den inte lika intressant och relevant.

Nu vill vi få respons på vårt förslag till ny revisionsberättelse.

Är revisionsberättelsen tillräckligt överskådlig? Är revisionsberättelsen fortfarande för lång? Minskar den kunskaps- eller förväntningsgapet kring revision? Eller är det något som saknas?

Dan Brännström är FARs generalsekreterare.

Lennart Iredahl är revisionsspecialist på FAR.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i ABC AB, org. nr. 556xxx-xxxx

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för ABC AB för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 50–100.

Uttalanden

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess resultat och kassaflöden för året.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess resultat och kassaflöden enligt International Financial Reporting Standards såsom de antagits av EU.

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Vi har inte funnit några väsentliga osäkerhetsfaktorer som enskilt eller sammantaget kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Vi anser därför att styrelsens och den verkställande direktörens beslut att använda antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen är riktigt.

Överväganden och kommentarer

Riskbedömningar och iakttagelser

Som framgår av not 17 har bolaget vid nedskrivningsprövning av det redovisade värdet på aktierna i dotterbolaget GEF AB beräknat dess återvinningsvärde i tre olika scenarier med olika antaganden om kassaflöde och diskonteringsfaktorer. De tre återvinningsvärdena ligger i ett spann mellan 1,5 och 2,2 miljarder kronor, varav bolaget baserat den redovisade nedskrivningskostnaden på det mellersta återvinningsvärdet 1,8 miljarder kronor som det mest sannolika utfallet. Sannolikheten för övriga återvinningsvärden bedömdes vara obetydligt lägre, varför osäkerheten i bolagets uppskattning och bedömning bör uppmärksammas. Motsvarande osäkerhet föreligger för nedskrivningen av korresponderande goodwill i koncernredovisningen.

Väsentlighetsnivå

Vi har i såväl planering som slutförande av revisionen tillämpat en väsentlighetsnivå i förhållande till resultatet på 120 miljoner kronor för moderbolagets årsredovisning och 170 miljoner kronor för koncernredovisningen. Vi har under revisionen påpekat förhållanden som vi anser är fel i bolagets årsredovisning och koncernredovisning vilka sammantaget minskar bolagets och koncernens redovisade resultat med 81 miljoner kronor. Bolaget har valt att inte göra rättelser vare sig i årsredovisningen eller koncernredovisningen. Baserat på de tillämpade väsentlighetsnivåerna har vi bedömt att de orättade felen inte väsentligt påverkar bilden av bolagets och koncernens finansiella ställning och resultat eller kassaflöde.

Revisionsuppdraget

Vårt revisionsuppdrag i ABC AB inleddes ursprungligen den 12 maj 2011.

Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen har utförts av ett revisionsteam i Sverige om 21 personer. Revisionsteamet inrymmer specialister inom skatt och IT. Revisionen av koncernföretagen i Tyskland, England och USA har utförts av revisionsteam i respektive land.

Styrelsens och verkställande direktörens respektive revisorns ansvar

Styrelsen och den verkställande direktören har ansvaret för att upprätta en årsredovisning enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och den verkställande direktören har även ansvaret för att upprätta en koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt årsredovisningslagen. Styrelsen har vidare ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande moderbolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar är även att med rimlig säkerhet, och på grundval av vår revision enligt god revisionssed i Sverige, uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om huruvida styrelsen och verkställande direktören kan beviljas ansvarsfrihet.

Trollhättan den 31 mars 2015

Revisorerna i Sverige AB

Lennart IredahlDan Brännström
Auktoriserad revisorAuktoriserad revisor
  • [1]

    Enhancing the Value of Auditor reporting. Exploring Options for Change. Maj 2011.

  • [2]

    Kompletterande vägledning för revisionsberättelser som avviker från standard-utformningen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%