Balans nr 6-7 2012

Noteringar: ”Finanschefen väljer revisor åt bolaget”

Revisionsutskottets makt när det gäller val av revisor är begränsad. Makten ligger hos finanschefen. Det menar Aktiespararnas vd Günther Mårder, som ser en trend i revisionsbyråernas relationsbyggande.

Det är på bolagsstämman som revisorn ska väljas. Men i praktiken sker inga val på stämmorna. Vanligast är att ett förslag presenteras som sedan godkänns av aktieägarna. 2009 lagstiftades om att alla börsnoterade bolag ska ha ett revisionsutskott, och enligt kapitel 8, paragraf 49b, i aktiebolagslagen (ABL) är en av revisionsutskottets uppgifter att biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Men inte heller revisionsutskotten ser ut att sitta på makten.

– Jag skulle säga att det är finanschefen, eller ekonomichefen, som väljer revisor. Revisionsutskottet engagerar sig i de flesta fall inte när det är dags för val av ny revisor, i stället blir det något av en ”Beauty Contest”. Finanschefen får uppdraget att gå ut och sondera marken och komma in med offerter, säger Günther Mårder.

Det är då relationsskapandet kommer in i bilden. Günther Mårder ser en trend i att revisionsbyråerna allt mer försöker profilera sig genom att erbjuda kunskap gratis. Man bjuder exempelvis in till kostnadsfria seminarier om styrelsens ansvar.

– Då får man deltagare som man kan bygga relationer med och som sitter i revisionsutskott och styrelser, eller som är finanschefer, och så kan man bygga vidare på relationerna. Lyckas byrån bygga upp en stark relation med finanschefen ökar chansen att få ett uppdrag, säger Günther Mårder.

Han menar att topprevisorerna och delägarna fungerar som dörröppnare och säljare. De skriver under revisionsberättelsen, men deras viktigaste uppgift är att bygga relationer – med styrelseledamöter och finanschefer.

– Det är sällan urtypen av en revisor som står på årsstämmorna utan de som kliver upp i talarstolen är riktiga säljare, som talar utan manus och behärskar presentationstekniken till fullo, säger han.

Men det finns en aspekt som spelar in vid valet av revisor och som man inte får glömma betonar Günther Mårder – prestigeaspekten.

– Ett stort bolag kan inte välja en revisor som inte kommer från en av de största byråerna. Man kan helt enkelt inte riskera att bli anklagad för att inte ha valt den bästa. Skulle en smäll liknande HQ inträffa, och bolaget har en revisionsbyrå som ingen hört talas om, oavsett om revisorerna är specialister, skulle det bli ett ramaskri bland aktieägarna. Det här är något som cementerar marknaden, säger Günther Mårder.

Charlotta Danielsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%