Innehåll

Balans nr 6-7 2012

Inblick: Blir K3 försenat igen?

Första veckan i juni förväntas Bokföringsnämnden (BFN) fatta beslut om K3. (Med andra ord, när du har denna tidning i din hand kan du vänta besked från BFN. Och om du inte redan prenumererar på BFNs digitala nyhetsbrev – gör det.)

K3 är det nya svenska huvudregelverket för att upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL). Det kom dock ett meddelande på BFNs hemsida om att de kapitel som rör finansiella instrument inte kommer att ingå i det ”paket” som BFN ska fatta beslut om i juni utan att dessa kapitel ska ut på ny remiss. Vad innebär då detta för hela K3-regelverket, blir det försenat igen?

Svaret på den frågan är nog nej. Det är enbart två kapitel som ska ut på ny remissrunda och anledningen, som framgår på BFNs hemsida, är att dessa kapitel kommer att omarbetas så pass mycket i relation till den ursprungliga remissen att en ny remissrunda är nödvändig. Kapitel 11 som behandlar finansiella instrument som värderas till anskaffningsvärde och kapitel 12 som behandlar finansiella instrument som värderas till verkligt värde är svåra kapitel. Det är en hel del som måste diskuteras. Se bara på hur länge IASB arbetat med sina standarder som rör värdering av finansiella instrument. Vi får inte glömma att det dessutom är första gången som det kommer en norm från ett svenskt normgivande organ som tar upp frågan. Redovisningsrådet kom aldrig till IAS 39, utan det enda som finns skrivet i dag är den bilaga som finns till RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag. Bilagan beskriver värdering till verkligt värde enligt 4 kapitlet 14 a § ÅRL.

Vad är det då som gör att redovisning av finansiella instrument är så svårt? Kan det vara att många upplever att det hela tiden kommer nya instrument och att det är svårt att sätta sig in i vad instrumenten faktiskt innebär? Finansiella instrument finns allt som oftast även i de mindre företagen. Många gånger i form av nya ”heta” investeringsobjekt som ibland marknadsförs med att ”detta kan du inte förlora på”. I min skeptiska värld finns alltid en möjlighet att det går bra – men det finns också alltid en risk att det inte går så bra, eller att det går riktigt illa. Men det kanske bara är jag som har denna inställning. Jag har tyvärr träffat på företag som har gjort investeringar eller säkringsförhållanden utan att veta vad de har gjort. Bara för att banken sa till dem att göra det. I min föreställningsram ingår ett företag ett säkringsförhållande för att företaget vill säkra bort en risk som det ser, inte för att banken rekommenderar det. Men det kanske bara är jag som är en gammal surkart.

BFNs projekt löpande redovisning löper på – och remiss kommer. Det finns många intressanta frågor att diskutera och gräva i när det gäller bokföringslagen. Denna lag som tyvärr glöms bort, men som är livsfarlig. Det finns allt för många domar som visar att det är en högst relevant lag att hålla sig ajour med. Glöm aldrig bokföringslagen!

Vad kommer BFN att göra när K3 är klart? Jo, kvar finns de andra associationsformernas K2 och inte att förglömma ett regelverk som beskriver hur ett företag som ska avsluta sin redovisning enligt bokföringslagen med ett årsbokslut ska gå till väga. Avseende detta område finns det i dag ingenting. Det finns bara K1 som är förenklade årsbokslut och då bara för enskilda näringsidkare och ideella föreningar. Alltså, när K3 träder i kraft och alla aktiebolag och ekonomiska föreningar måste välja mellan K3 eller K2 (ja vissa får inte ens välja, de ska redovisa enligt K3) så kommer exempelvis handelsbolag att ligga kvar i de gamla normerna. Jag längtar efter K2 för Handelsbolag och kommanditbolag.

Mitt stora intresse att läsa årsredovisningar i icke noterade företag ägnar jag mig åt med viss frenesi denna tid på året. Jag är tyvärr förvånad över att detta med att redovisa pågående arbeten ska vara så svårt. Att blanda friskt mellan huvudregeln och alternativregeln avseende pågående arbeten av samma typ är inte tillåtet enligt BFNAR 2003:3 Intäkter. Det som är tillåtet är exempelvis att redovisa alla fastprisuppdrag enligt alternativregeln och alla på löpande räkning enligt huvudregeln, men det är inte tillåtet att skriva att företaget följer BFN och sedan redovisa vissa pågående fastprisuppdrag till huvudregeln och vissa andra fastprisuppdrag till alternativregeln. Jag blir upprörd när jag ser detta. Att redogöra för hur intäktsredovisningen har gått till verkar också vara svårt. Intäktsredovisningsprincipen handlar inte om att företaget redovisar enligt BFNAR 2003:3 utan om när inkomsten intäktsredovisas! Sker det vid leverans eller vid annat tillfälle och i så fall varför.

Och åter igen, standardtexternas förbannelse. Stämmer det som står skrivet med hur företaget gör? Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag läser i en årsredovisning att företaget har olika redovisningsprinciper i sin koncernredovisning respektive i juridisk person. Det är helt i sin ordning att ha det men det förutsätter att företaget faktiskt också avger en koncernredovisning! Varför upplysa om något som inte finns i årsredovisningen? Det förstår inte jag.

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg.

Caisa Drefeldt skriver i vartannat nummer av Balans.

caisa.drefeldt@kpmg.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%