Innehåll

Balans nr 6-7 2012

Inblick: EUs inre marknad 20 år – men fortfarande okänd

För 20 år sedan föddes EUs inre marknad. Tanken var att ta bort de handelshinder som stoppade europeiska företag från att göra affärer över gränserna. Grunderna för den inre marknaden innebär fri rörlighet för arbete, tjänster, personer och kapital.

I samband med 20-årsjubiléet anordnas en rad evenemang för att uppmärksamma den inre marknaden. Utrikesdepartementet (UD), Kommerskollegium, Tillväxtverket, Exportrådet och EU-kommissionens kontor i Stockholm har redan satt igång ett samarbete för att på olika sätt under året uppmärksamma den inre marknaden, bland annat genom en ”inremarknadsvecka” i oktober och en utställning i Gallerian i Stockholm.

EU-kommissionen har även lagt fram förslag för att utveckla och fördjupa den inre marknaden. I april 2011 presenterades tolv förslag i det paket som kallas Single Market Act (inremarknadsakten). I höst kommer kommissionen att presentera ytterligare förslag i en andra inremarknadsakt, Single Market Act 2, och det pågår ett arbete med att ta fram svenska prioriteringar för den.

Kommerskollegium har nyligen genomfört en undersökning med 500 företagare om EUs inre marknad. Resultatet visar att en tredjedel av företagarna inte vet vilka rättigheter och regler som gäller på den inre marknaden, trots att det är dit den absolut största delen av svensk export går.

FAR genomförde en liknande undersökning 2008 och tyvärr kan vi konstatera att kunskapsnivån bland företagen inte har blivit bättre sedan dess.

De intervjuade företagen fick ta ställning till tre påståenden som antingen var falska eller sanna. Frågorna berörde den fria rörligheten för arbetskraft och arbetstillstånd, den fria rörligheten för varor och ömsesidigt erkännande samt krav på etablering kopplat till offentlig upphandling:

Om du vill anställa någon från ett annat EU-land behöver den personen ett svenskt arbetstillstånd? Endast en dryg tredjedel av de tillfrågade företagen kände till att arbetstagare från andra medlemsländer inte behöver ha ett svenskt arbetstillstånd för att jobba i Sverige.

En vara som får säljas i ett EU-land får normalt också säljas i alla andra EU-länder utan vidare ändringar eller prövningar? Drygt hälften av de tillfrågade företagen kände till att en vara som får säljas i ett medlemsland också får säljas i alla andra medlemsländer utan vidare ändringar eller prövningar.

För att delta i en offentlig upphandling i ett annat EU-land måste ett företag vara etablerat i det landet? Bäst kännedom hade de tillfrågade företagen om offentlig upphandling. Drygt 60 procent visste att det inte får ställas krav på etablering för att delta i en offentlig upphandling i ett annat land.

Vart kan då företagen vända sig för att få mer information om handel med andra EU-länder? Kommerskollegium ställde samma fråga i en undersökning 2004 och resultatet skiljer sig åt på flera punkter. Andelen företag som inte vet vem de ska vända sig till har ökat från 19 till 33 procent. Det finns sex namngivna kategorier: Handelskammaren, Branschorganisation, Exportrådet, Kommerskollegium, Skatteverket och UD. Den kategori som dock dominerar i svaren är ”annat”, som ökat från 19 till 38 procent. Vi kan ju hoppas att en stor andel av kategorin ”annat” innebär att företaget vänder sig till sin revisor eller rådgivare. Det alternativet borde självfallet funnits med. FARs medlemmar har stora möjligheter att vägleda sina kunder i dessa frågor.

Det måste bli lättare för företag att få tillgång till all den information som redan finns, oavsett vem företagen vänder sig till. Kommerskollegium kommer att ta initiativ till ett samarbete mellan de viktigaste inremarknadsaktörerna som har företag som kunder. Det ska resultera i en gemensam sammanställning över vad de olika aktörerna kan hjälpa företagen med. Detta kan förhoppningsvis vara ett steg i rätt riktning mot målet att fler företag ska upptäcka de möjligheter som EUs inre marknad erbjuder.

Ewa Fallenius är ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR.

Ewa Fallenius skriver i varje nummer av Balans.

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%