Balans nr 6-7 2012

Inblick: Vad händer med den finansiella rapporteringen i offentlig sektor?

De senaste årens finansiella kriser har inneburit ett ökat fokus på hur transparent upprättade finansiella rapporter är. Händelseförloppet förde bland annat med sig att International Accounting Standards Board (IASB) och US Financial Accounting Standards Board (FASB) tog sig an arbetet att uppdatera/redigera IAS 39 till IFRS 9 även om arbetet inte är avslutat. Under den inledande delen av den finansiella krisen fördes diskussioner främst avseende det privata näringslivets finansiella rapportering. Men i och med den pågående EU-krisen har diskussionerna kommit att fokusera på den offentliga sektorn i lika hög grad.

I och med introduktionen av IFRS har den finansiella rapporteringen inom näringslivet kommit att genomgå en betydande harmonisering. Samma utveckling har dock inte skett vad gäller den offentliga sektorns finansiella rapportering. Det föreligger alltjämt betydande olikheter mellan länder och mellan olika delar inom respektive lands offentliga sektor. I många länder tillämpas dessutom alltjämt en kassamässig finansiell rapportering. Olikheter mellan länder försvårar jämförelser om vi enbart ser till innehållet i de finansiella rapporterna. Det finns också länder som i sina finansiella rapporter tar utgångspunkt i en annan uppsättning redovisningsprinciper än de som tillämpas inom näringslivet. Nämligen de som tillämpas inom ramen för de så kallade nationalräkenskaperna (national accounts), en redovisning som till stora delar görs av länders statistikbyråer, i Sverige Statistiska centralbyrån (SCB). Inom EU sköts nationalräkenskaperna (ESA 95) av Eurostat.

Det pågår för närvarande internationella initiativ att reglera finansiell rapportering inom offentlig sektor. Ett återkommande problem avseende finansiell rapportering är att floran modeller som används i enskilda länder är omfattande och att det inte finns gemensam syn på vad som utgör bra finansiell rapportering. Under de senaste 30 åren har det dock pågått ett reformeringsarbete inom offentlig sektor i många länder benämnt New Public management. Ett arbete som har fört med sig att många länder på olika nivåer har infört en finansiell rapportering i enlighet med bokföringsmässiga principer, som bland annat innehåller en resultat- och balansräkning.

Internationell normgivning för offentlig sektor bedrivs av International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB) i regi av International Federation of Accountants (IFAC). I enlighet med IFACs konstituerade stadgar ska medlemsorganisationerna värna de normer och regler som IFAC ger ut. De ska upplysa och sprida vetskap om dess existens, ett faktum som borde inverka på spridningen av detta regelverk.

Intresset för offentlig sektors redovisning har ökat de senaste åren eftersom flera offentliga verksamheter, huvudsakligen stater, har exponerat sig på den internationella kapitalmarknaden. Denna typ av harmoniseringsprojekt stöds därför av många aktörer; till exempel den internationella kapitalmarknaden, EU och FN. Det är av intresse för finansiärer att kunna utvärdera låntagares återbetalningskapacitet. Stater har vidare erhållit olika former av stödpaket. Mottagandet av dessa stöd inbegriper ofta ett krav att efterleva internationella redovisningsnormer. För FN och EU handlar det i större utsträckning om att kunna göra bedömningar av den ekonomiska utvecklingen i offentliga verksamheter och jämföra dessa med varandra.

Den internationella harmoniseringen har inte kommit särskilt långt eftersom det ännu inte finns något naturligt incitament för de offentliga organisationerna att frångå sina traditionella redovisningsmetoder. Något som i och med de senaste årens ekonomiska utveckling och turbulens har förändrats.

EU-kommissionen har i februari 2012 publicerat ett Public Consultation Paper i syfte att ge alla medlemsländer möjligheten att svara på frågor avseende finansiell rapportering inom offentlig sektor, ett arbete som ombesörjs av Eurostat. IPSASB har tillsatt en kommitté med syftet att vidare utreda sambandet mellan finansiell rapportering utformad i enlighet med företagsekonomiska modeller (läs bokföringsmässig redovisning innehållande bland annat resultat- och balansräkning) samt ekonomiska modeller (läs nationalräkenskaper uppbyggda i enlighet med makroekonomiska modeller). Syftet är att avgöra huruvida dessa kan sammankopplas och skapa ett system av redovisningsprinciper som uppfyller olika intressenters krav. I ett första skede efterfrågar EU-kommissionen input vad avser medlemsländernas syn på IPSASB och en möjlig implementering i samtliga medlemsländer.

Det verkar som om den finansiella krisen har utgjort startskottet vad avser en harmonisering av finansiell rapportering i offentlig sektor. Det är dock svårt att sia om huruvida det är en klassisk redovisningsmodell som kommer att föreslås eller om det är en annan, eller om det slutgiltiga resultatet handlar om att skapa en brygga mellan dem. Tiden för nationell hetero-genitet verkar emellertid vara på väg att upphöra.

Pär Falkman är ekonomie doktor och redovisningsspecialist på Ernst & Young.

Pär Falkman skriver i vartannat nummer av Balans.

par.falkman@se.ey.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%