Balans nr 8-9 2012

Noteringar: Nu är K3 här – vilken väg väljer du?

Företagets verksamhet och intressenter påverkar valet mellan K2 och K3

Med K3 får Sverige för första gången ett heltäckande årsredovisningsregelverk. Men 96–97 procent av alla företag kommer att kunna välja ett av förenklingsregelverken inom K2 eller K1. Balans frågade några experter hur de kommer att råda sina kunder i valet.

– Det fina med K3 är att vi äntligen får ett komplett huvudregelverk, säger Göran Abrahamsson, redovisningsspecialist på Ernst &Young och ledamot i FARs policygrupp för redovisning.

K3, eller Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1), som är det officiella namnet, publicerades 19 juni i år. 1 januari 2014 blir det obligatoriskt för alla större företag, och även för mindre företag som inte redan valt ett av förenklingsregelverken inom K2.

– Men det gäller att sätta sig in i regelverket redan nu, för K3 har effekt på företagens årsredovisning, säger Caisa Drefeldt, redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg och krönikör i Balans.

Med andra ord, K3 har faktiska konsekvenser för företagets redovisade intäkter och kostnader, liksom för tillgångar och skulder.

Med gällande gränsvärden kategoriseras 96–97 procent av alla svenska företag som mindre företag och har därmed möjlighet att välja mellan K3 och K2. Små enskilda näringsidkare och ideella föreningar har även möjlighet att välja K1.

De stora privatägda företagen har tidigare kunnat välja mellan Redovisningsrådets rekommendationer och Bokföringsnämndens allmänna råd. I och med K3 kommer alla företag som ligger över gränsvärdena att ha ett gemensamt, obligatoriskt regelverk (om de inte väljer att tillämpa IFRS).

– När alla större företag använder samma regelverk blir jämförbarheten bättre, säger Göran Abrahamsson.

Jämförbarhet är en viktig faktor för marknaden och företagens intressenter. Både Caisa Drefeldt och Göran Abrahamsson menar att ett företags intressenter är avgörande för vilket redovisningsramverk det bör välja. Tumregeln är: ju fler intressenter desto starkare skäl att välja K3.

Typiska intressenter är aktieägare, banker, kunder och anställda. Företag vars årsredovisning har en väldigt begränsad läsekrets kan mycket väl välja K2, menar Caisa Drefeldt.

– Om man är ett privatägt familjeföretag utan lån och ingen eller få anställda är förmodligen Skatteverket den största intressenten, säger hon.

Till skillnad från K3 som är principbaserat och kräver bedömningar, bygger K2 på fasta regler och lämnar lite utrymme för avvägningar, vilket underlättar arbetet med årsredovisningen – inte minst för redovisningskonsulterna.

I praktiken kommer det många gånger att vara redovisningskonsulten som avgör om företaget ska välja K2 eller K3.

– Rådgivaren har ett stort ansvar att upplysa kunden om vad de olika alternativen innebär. Det är varje företags förutsättningar som ska styra och inte rådgivarens tycke och smak, säger Caisa Drefeldt.

Typiska K3-bolag har ofta en egen redovisningsavdelning, medan K2-företagen i större utsträckning anlitar en redovisningskonsult.

– Om många företag väljer K2 kan det bli en stor effektivitetsvinst vid upprättande av årsredovisningar. Där finns en potential för både bättre lönsamhet för konsulterna och lägre priser för kunderna, säger Göran Abrahamsson.

Rakel Lennartsson

Översikt: Företagskategorier i Sverige
Typ av företagFöretagskategoriBokslutsnormeringgodkänt alternativ
Noterade företagK4IFRS/RFR
Större företag (över gränsvärdena 80/40/50)K3BFNAR 2012:1IFRS/RFR
Mindre företag (under gränsvädena 80/40/50) K2BFNAR 2008:1
BFNAR 2009:1
bfnAR 2012:1i
frs/rfr
Enskilda näringsidkare och ideella föreningar (med omsättning under 3 miljoner kronor)K1BFNAR 2006:1
BFNAR 2010:1
bfnAR 2012:1

Fakta

Det finns cirka 300.000 aktiebolag i Sverige, varav runt en procent (300 stycken) är börsbolag. Företagen är indelade i fyra storlekskategorier: K4, K3, K2 och K1. Bokföringsnämnden håller på att anpassa sin bokslutsnormering till respektive företagskategori, se översiktstabellen här intill. Det saknas fortfarande normer för vissa företag inom K2 och K1, exempelvis för handelsbolag. Företag har i princip alltid möjlighet att välja en mer ”avancerad” norm (högre upp i tabellen), däremot styr gränsvärden möjligheten att välja ett förenklingsregelverk.

Hur kommer du att råda dina kunder?

Göran Abrahamsson, redovisningsspecialist på Ernst &Young i Stockholm.

– Man måste börja med att titta på verksamheten. De flesta företag har ett val, men för vissa verksamheter blir förenklingsregelverket begränsande. Exempelvis kan man i K2 inte redovisa egenupparbetade immateriella tillgångar. Så för företag med mycket forskning och utveckling är det K3 som gäller. Vidare bygger K2 på anskaffningsvärde, till skillnad från K3 som i viss utsträckning medger värdering till verkligt värde, vilket kan spela roll för företag som äger aktier och andra finansiella instrument. Om företaget vill kunna redovisa uppskjuten skatt måste det välja K3.

Jag är generellt sett en förespråkare av K3. Det är mer flexibelt, ger fler valmöjligheter och generellt sett en högre kvalitet på redovisningen. Om företaget har en relativt enkel verksamhet behöver det inte bli alltför krångligt med K3.

Caisa Drefeldt, redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg.

– Lejonparten av de svenska aktiebolagen är så kallade försörjningsföretag. De ger bra utkomst till en eller flera familjer, men har inte så många andra intressenter. För dessa är K2 förmodligen det bästa alternativet. Men alla företag måste ta ställning till vad de har för intressenter och hur mycket information dessa vill ha. Sedan finns det några förbudsregler i K2, som att man inte får ta upp egenupparbetade immateriella tillgångar. Det gäller relativt sett få företag, men dessa bör välja K3.

Jag tror att ganska många företag kommer att välja K2, men företag som har planer på att expandera, och därmed hamnar över gränsvärdet för K2-företag, bör lägga sig i K3 redan nu. Revisions- och rådgivningsbranschen har ett stort ansvar att hjälpa företagen så att de hamnar rätt. Det är viktigt att alla rådgivare läser på, för det finns inga lathundar, utan det gäller att kunna regelverken.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%