Innehåll

Balans nr 8-9 2012

Stress i arbetslivet – inget branschproblem

Svårigheter att kombinera familj och arbete, stress och höga krav. Ett växande problem inom revisions- och rådgivningsbranschen?

Nej, inte enligt företrädare för Big 4. De menar att det inte är ett branschproblem utan ett samhällsproblem.

I Balans nr 2/2012 intervjuades psykologen Kerstin Twedmark om stressrelaterade problem i arbetslivet. Här följs ämnet upp med ett rundabordssamtal om hur det står till hos de fyra största byråerna.

I Balans nr 2/2012 intervjuades psykologen Kerstin Twedmark. Hon oroas över utvecklingen och ser en ökad stressproblematik, inte minst bland unga kvinnor i högpresterande branscher. Inför den artikeln sökte Balans redaktion kvinnor inom revisions- och rådgivningsbranschen som gått in i väggen men kommit tillbaka, och som öppet eller anonymt kunde tänka sig att berätta om sin situation. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort och vid ett tillfälle motiverade en kvinna sitt nej med att ”duktiga flickor inte går in i väggen”. Att prata om stress och vad som händer när kroppen säger ifrån anses skamfyllt. Mot bakgrund av det bjöd Balans in företrädare för Big 4 för att lyfta frågan i ett rundabordssamtal.

Branschens upplevelse är att stressrelaterad ohälsa är ett problem i dagens arbetsliv, men inte något som går att koppla specifikt till revisions- och rådgivningsbranschen.

– Att det här skulle vara ett stort bekymmer hos oss är inget vi känner igen från våra medarbetarundersökningar. Däremot är konsultbranschen tuff, och den lockar till sig högpresterande människor. Vi är medvetna om det när vi rekryterar och det är alltid en risk att högpresterande inte ser sin egen gräns och där måste vi som arbetsgivare vara uppmärksamma och stötta, säger Anders Lundberg, Deloitte.

Maria Karlén på KPMG menar att det finns en koppling till samhället i stort, då det har skett stora förändringar i alla miljöer med ökade krav som följd.

– Detta kan leda till negativ stress vilket är ett problem som vi är måna om att motverka och som ställer allt högre krav på oss som arbetsgivare att utveckla ett lyhört ledarskap. Vi försöker se tidiga signaler på ohälsa genom att ha processer för samtal kopplade till individuella mål och utveckling med löpande uppföljning och återkoppling, säger hon.

På Ernst &Young konstaterar man att antalet sjukskrivningar beroende på stress och utbrändhet drastiskt minskat de senaste åren. Agneta Strandberg på Ernst &Young tror att det framför allt beror på att medvetenheten hos arbetsgivaren ökat de senaste åren vilket gör att man arbetar mycket mer förebyggande i dag.

Företrädarna för Big 4 betonar att personalfrågorna är viktiga och att det till stor del handlar om att skapa en bra arbetsmiljö. Medarbetarna är byråernas stora tillgång, och om inte de mår bra kan byrån inte heller leverera ett bra arbete till kunderna. Man arbetar aktivt med förebyggande åtgärder, som att utbilda chefer och medarbetare i hur man tidigt upptäcker stress, man satsar på friskvårdsbidrag och individuella utvecklingsplaner för de anställda. Allt för att kunna fånga upp eventuella tecken på att någon mår dåligt.

Att arbeta på en attraktiv arbetsplats och med ett yrke som man tycker om kan paradoxalt nog göra stresstillståndet svårare, eftersom det kan gå väldigt långt innan individen uppmärksammar och tar signalerna på allvar, menar Kerstin Twedmark. Hon betonar dock att ett högt tempo och engagemang inte behöver vara negativt.

Ofta är det just kvinnor som hamnar i situationen där kroppen till slut säger från, och Kerstin Twedmark förklarar detta bland annat med att kvinnor verkar i en manlig kontext i yrkeslivet, och att det påverkar deras beteende och handlingsmöjligheter.

– Många högpresterande branscher är uppbyggda i en tid när de ännu tydligare än i dag var mansdominerade och männen hade full uppbackning hemma och därför kunde lägga hela sitt engagemang på arbetet. Hur organisationen är uppbyggd har betydelse och därför är det viktigt att arbetsgivaren är medveten om det här, säger Kerstin Twedmark.

Petra Stergel på PwC menar att man är medveten om de kulturella faktorer som har funnits och som finns i organisationen. De här frågorna arbetar man en hel del med, bland annat genom att skapa gemensamma värdegrunder och ge utrymme för dialog mellan medarbetare med olika erfarenhetsnivå.

– Det här är en traditionell bransch med gamla anor och har historiskt sett varit mans-dominerad. Men samtidigt ställer dagens globala nätverk krav på att det ska vara en modern organisation och jag skulle vilja säga att vi har ett modernt sätt att driva organisationen, även om yrkesfunktionen är traditionell, säger hon.

Branschföreträdarna betonar att branschen generellt har låga sjuktal, att medarbetarna har goda möjligheter till vidareutbildning och utveckling samt att medarbetarundersökningar visar att medarbetarna i stort är nöjda. Men enligt Kerstin Twedmark är låga sjuktal i en högpresterande bransch inte alltid ett tillförlitligt mått.

– Den som söker sig till ett attraktivt arbete, är ofta villig att betala ett högt pris. Just därför dröjer det länge innan man kan se hur det ser ut på insidan hos människorna. Många går till jobbet med fysiska och psykiska stressymptom men skulle inte drömma om att sjukskriva sig eftersom de har en så hög ansvarskänsla och höga krav på sig själva, säger hon.

Kerstin Twedmark undrar hur det ser ut i revisions- och rådgivningsbranschen – stannar kvinnorna kvar i samma utsträckning som männen eller händer det något när medarbetarna börjar bilda familj?

– Hos oss finns ingen skillnad när det gäller män och kvinnor. Alla har samma möjlighet att göra karriär och vi jobbar med frågan om föräldraledighet. Det är viktigt att lyssna på hur individen vill ha det under sin föräldraledighet, vissa vill hålla kontakt med arbetet medan andra inte vill det. Men det är ett krävande jobb och det är klart att om man är föräldraledig i två år, ja då händer det ju något där, säger Anders Lundberg.

– Vi på PwC ser inte heller att det skulle vara någon skillnad mellan män och kvinnor. Visst väljer några att lämna oss efter ett tag men då beror det kanske på att man har fått en tjänst som ekonomichef eller controller i ett företag och vill testa något annat. Vår utmaning ligger i att få tillbaka de personer som varit utanför organisationen ett par år, säger Petra Stergel.

Inte heller Ernst &Young upplever att familjebildandet påverkar, varken för män eller för kvinnor.

– Vi ser däremot en klar trend i att fler och fler unga män tar ut längre föräldraledigheter, vilket vi ser som en positiv utveckling. Vid en sammanställning av våra så kallade avslutningssamtal har vi sett att kvinnor ofta gör valet att satsa på familj i stället för på karriär. Vi försöker förebygga denna trend genom att aktivt erbjuda deltidsarbete och arbete hemifrån, säger Agneta Strandberg.

– I slutänden är det medarbetaren som gör sina livsval. Som arbetsgivare kan vi bara tillhandahålla en plattform, men många familjer gör ändå traditionella val och det blir kvinnan som är hemma mer med barnen. Vilket ansvar ska vi som arbetsgivare ta? Det vi kan göra är att ge alla samma förutsättningar och visa på förebilder både för män och för kvinnor. Men hur det än är så är det fortfarande individen som väljer, säger Petra Stergel.

Charlotta Danielsson

Deltog gjorde:

Maria Karlén, HR chef KPMG.

Har arbetat på KPMG i snart fyra år, arbetade innan dess som HR-chef inom bank- och försäkring.

Anders Lundberg, HR-manager på Deloitte.

Har arbetat inom HR sedan mitten av 1980-talet, sedan tolv år är han HR-manager på Deloitte.

Kerstin Twedmark, Göteborg, leg psykolog och specialist i arbets- och organisationspsykologi.

Har mångårig erfarenhet av behandling av stressrelaterade tillstånd, handledar- och mentorskap samt utbildning.

Petra Stergel, personaldirektör på PwC.

Har arbetat på företaget i 14 år, varav 7 år som chef för Human Capital.

Agneta Strandberg, HR-direktör på Ernst &Young.

Deltog inte i samtalet, utan har lämnat sina svar via mejl.

Stress och ohälsa

Var fjärde civilekonom har sömnproblem på grund av arbetet. Det visar en undersökning som Civilekonomerna har gjort bland sina medlemmar (se Balans nr 2/2012). 80 procent har faktiska symptom på ohälsa och för många visar sig dessa redan i unga år. Det handlar bland annat om sömnproblem, ont i magen samt värk i axlar och rygg. Enligt Civilekonomerna är det otydliga arbetsuppgifter och svårigheter med att sätta gränser som påverkar hur man mår.

Samtidigt visar en studie av professor Richard Wahlund, Handelshögskolan i Stockholm, att 93 procent av kvinnorna upplever att män och kvinnor i organisationen inte har samma möjligheter (se Balans nr 4/2011).

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%