Balans nr 8-9 2012

Inblick: Klockan går, snart är det dags för K3

BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) publicerades på Bokföringsnämndens hemsida i mitten av juni. Jag antar att alla har kastat sig över detta och läst K3 under sommarledigheten.

Men vad innebär då detta för företagen? Regelverket blir tvingande för alla aktiebolag och ekonomiska föreningar för räkenskapsår som påbörjas efter 31 december 2013, om inte aktiebolaget och den ekonomiska föreningen redan valt att tillämpa K2 eller tillämpar IFRS och Rådet för finansiell rapporterings rekommendationer.

Det kan låta som att det är långt kvar innan man behöver lära sig detta regelverk. Men gå inte i denna fälla. De företag som redan nu vet att de måste tillämpa K3 behöver förbereda sig eftersom ingångsdagen i det allmänna rådet (eller som den benämns tidpunkten för övergång) är 1 januari 2013. Det är snart!

Det finns en hel del övergångsregler i K3 och en del klara skillnader jämfört med befintlig normgivning. Dessutom är det definitivt skillnad på övergångsproblematiken om företaget i dag tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd eller om det tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer. Dessa delvis parallella regelverk lever nämligen inte alltid i symbios. Många gånger när det är ett skall i Redovisningsrådets rekommendation är det ett får i Bokföringsnämnden allmänna råd, om det finns något. Bokföringsnämnden hann aldrig klart med att anpassa alla Redovisningsrådets rekommendationer till icke-noterade företag.

Ett företag som har tillämpat Bokföringsnämndens allmänna råd har en betydligt längre resa än ett företag som har tillämpat Redovisningsrådets rekommendationer, den saken är definitivt klar. Detta gäller många företag. Jag som ägnar mig åt att läsa årsredovisningar kan bara konstatera att även företag som är riktigt stora tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd.

Övergångsproblematik kommer det att bli. Visserligen finns det övergångsregler i K3, när ett företag går in i det allmänna rådet, men de är endast till viss hjälp. Huvudregeln är retroaktiv omräkning. Viktiga ställningstaganden måste göras. Bland annat kräver K3 att komponentansatsen används avseende materiella anläggningstillgångar som har betydande komponenter med väsentligt olika nyttjandeperioder. Övergångsregeln är inte får, bör eller har ingen lust, den är precis! Uppdelning på komponenter ska ske på övergångsdagen, för de flesta företag 1 januari 2013.

Ett annat viktigt område där företagen behöver tänka efter är koncernredovisningen. Enhetssynen och full goodwill innebär att det även kan vara läge att fundera på om omräkning av gamla förvärv ska ske eller inte. Dessutom begränsas avskrivning på goodwill till tio år och inte tjugo år som är den avskrivningstid som många tillämpar i dag.

Tuffare krav på nedskrivningsprövning innebär att det är dags att fundera på framtida kassaflöden, diskonterade sådana, kassagenererande enheter och liknande. Inte mycket till eget tyckande här inte. Att värdenedgången inte har ansetts bestående har många gånger använts som argument för att undgå nedskrivningar. Ja där har Bokföringsnämnden i praktiken satt ner foten om vad som är bestående värdenedgång.

När det gäller finansiella leasingavtal kommer vi att få nya diskussioner om huruvida de är finansiella eller operationella. I praktiken handlar det i de allra flesta fall om finansiella leasingavtal och då krävs kapitalisering i koncernredovisningen.

Och slutligen vill jag uppmana alla att damma av kunskaperna om uppskjuten skatteredovisning – de behövs nu!

Att lära sig detta regelverk hösten 2013 är som att komma till tågstationen en kvart efter att tåget har gått. Tyvärr är det dessutom så att många ännu inte har satt sig in i K2-regelverket – det är att komma en hel timme för sent!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.

caisa.drefeldt@kpmg.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%